Communicating design is in many aspects a difficult process. Game design is not only directives on look and feel, but also carries intentionality. To properly convey intentionality, a common abstract vocabulary is a well-established method for expressing design. Game design patterns are an attempt to formalize and establish such a vocabulary. Game design patterns are a debated tool and this paper aims to examine the practical application of a pattern through a quantitative study in order to strengthen the potential for a more cohesive definition of the term. This is done by first establishing a game design pattern through observation of RTS games. The pattern is then studied through implementation in three commercial RTS games. The results focus on quantitative data gathered from AI vs AI matches related to game pacing. Through testing and analysis of the AI matches it can be stated that game design patterns in a contextualized setting supports the idea of using game design patterns as a formal tool. It was further concluded that the AI also came with limitations in how the collected data is applicable to the overall design of the games. Additional studies using quantitative data in conjunction with qualitative observations could lend further support to game design patterns as a useful tool for both researchers and developers. / Kommunikation av design är i många avseenden en invecklad process. Design av spel innebär inte enbart riktlinjer för utseende och känsla, utan också intentionalitet. En beprövad metod för att uttrycka design och intentionalitet är skapandet av ett gemensamt vokabulär. Game design patterns är ett försök att upprätta och formalisera just ett sådant vokabulär inom speldesign. Game design patterns är ett debatterat verktyg och detta arbetet ämnar undersöka den praktiska tillämpningen av ett pattern genom en kvantitativ studie för att stärka potentialen för en mer sammanhängande definition av termen. Detta utförs genom att först etablera ett game design pattern med hjälp av observation av RTS-spel. Sedan studeras det genom implementation i tre kommersiella RTS-spel. Resultatet fokuseras på kvantitativ data relaterat till pacing som insamlas från matcher mellan två AI. Genom analys av AI-matcherna kan det anses att game design pattern i en kontextualiserad inramning stöder teorin att använda design patterns som ett formellt designverktyg. Vidare drogs slutsatsen att användandet av AI också innebär begränsningar i hur tillämplig den insamlade datan är i den övergripande designen av spel. Fler studier med kvantitativ data ihop med kvalitativa observationer kan ytterligare stödja idén om game design pattern som ett användbart verktyg för både forskare och utvecklare inom spel.

This Bachelor thesis is about digital tools for event organisers. The platforms offered by companies serve as digital backchannels that among other things facilitate interactions between audience and stage, for example during live Q&A sessions. This work focuses on the tasks and challenges of moderators on site and aims to develop a system that will optimise their workflows. Therefore, a tool is developed that allows moderators to conduct a Q&A session independently without having to rely on the assistance of an event organiser operating a desktop based platform simultaneously. The analysis addresses the moderator's role and tasks. It turns out that the functions of the platform relevant to the moderator can be combined in a mobile interface that is linked to it. Using a semi- structured expert interview, the feedback from clients of the start-up "Happenn" is gathered, which use the already existing platform of the company. Their platform "Happenn Live" serves as case study for this thesis. On the basis of the findings of the methods adapted to Lean UX, a solution approach in the form of a redesign of the platform and a corresponding mobile application for moderators is conceptualised. The structure and visual design of the platform follows the general design standards for desktop- and mobile-based interfaces. In this way, an improved usability can be achieved by making the platform more user-friendly for the user.

Detta kandidatarbete undersöker hur interaktiv teknologi kan användas för att förmedla kulturarv genom att förstärka en utställning i ett museikontext. Med samhällets växande digitalisering kommer en möjlighet för museer att erbjuda nya upplevelser med mervärde utöver fakta och bilder. För att ta till vara på denna digitalisering har vi valt att undersöka de möjligheter nya medier har för att förstärka en galjonsfigur samt lägga fokus på känslomässiga aspekter av en upplevelse. Med stöd i tidigare forskning och ett designetnografiskt perspektiv har vi framställt en gestaltning som förslag på hur en kan förstärka en utställning i ett museikontext. Denna gestaltning bygger på projektion, gestkontroller och mikroelektronik. Undersökningen erbjuder ett perspektiv på användningen av interaktiv teknologi i kultursektorn och öppnar upp för vidare diskussion och studier. / This bachelor thesis examines how interactive technologies can be used to convey cultural heritage by enhancing an exhibition in a museum context. Following the growing digitalization of society, an opportunity arises for museums to offer new experiences with added value besides facts and pictures. In order to take advantage of this digitalization, we have chosen to explore possibilities for new media to enhance a figurehead exhibition and focus on emotional aspects of the experience. Supported in previous research and a design ethnographic perspective, we have presented a design product as a proposal for how one can enhance an exhibition in a museum context. This design product is based on projection, gesture controls and microelectronics. This bachelor thesis offers a perspective on the use of interactive technology in the cultural sector and opens up for further discussion and investigation.

I denna undersökning tar vi upp hur en designprocess kan ses ur ett agentiellt perspektiv. Detagentiella perspektivet är framtaget av Karen Barad som i sin forskning i kvantfysik börjadeundersöka hur olika fenomen kunde ta olika former, som till exempel hur ljus kunde ta bådepartikel- och vågform (2003). Genom att applicera detta perspektiv på hur man uppfattar verklighet och situationer utifrån olika håll ges möjlighet till en bredare bild av hur verklighets-skapande blir till. Vi ville därmed undersöka detta i relation till designprocess och hur verkligheten formas om man ser designprocessen ur dess eget perspektiv istället för designerns,samt hur designern blir formad av processen. Vi har valt att analysera faktorerna tid,informationshantering, process, designperspektiv, Psykofysiologi och medietekniskinstallationskonst. Vi har även valt att studera Chions (1994) begrepp audiovisuella kontraktet,som har varit en grund till vår valda design, genom agentiell realism.Vår design är byggd på intra-aktion, som förklarar mötet mellan olika faktorer som påverkar ensituation (agenser), och audiovisuella kontraktet, som förklarar samspelet mellan ljud, bild ochåskådare, där vi valt att utgå ifrån medieteknisk installationskonst. Med dessa somutgångspunkt skapades en design av en interaktiv Projection mapping, som kan förklaras somen projektion i flera lager, som samspelar med en ljudbild. Vi har under processens gång funnit fler exempel på hur vi som designers och individer harformats och förändrat olika ställningstaganden till både processen och vår verklighet, som viresonerat och diskuterat kring. Valet av vår undersökning är grundat på att ge ännu enkunskapsbas för vad som händer under en designprocess och för att medvetandegöra perspektivsom kan underlätta arbetsflödet. Vad händer egentligen med oss i en designprocess, och hurpåverkas designen?

Genom detta kandidatarbetet vill jag utmana och ifrågasätta autonomins roll inom speldesign, som ofta tolkas som att ge frihet eller självständighet åt spelaren. Jag har redogjort för autonomi utifrån en psykologisk utgångspunkt och en yttrad frihetsvillfarelse. Denna undersökning syftar till att utforska begreppet autonomi utifrån personlig investering och kunna applicera dessa kunskaper inom speldesign. En praktisk undersökning exemplifierar sedan tillämpningar genom en designprocess, bestående av spelanalyser och en spelgestaltning som prövar personlig investering genom olika designperspektiv, riskinnefattande val och roguelike element. Spelgestaltningen skapar en pågående interaktion mellan vänner och familj genom en webbplattform och involverar personliga värderingar, strategier och risker. Denna praktiska undersökning syftar även till att utvinna insikter och lärdomar som kan stå till grund för vidare forskning och förståelse för autonomi inom speldesign. / Through this bachelor thesis I wish to challenge and question the role of autonomy in game design, which is often interpreted as providing freedom or independence for the player. I’ve presented autonomy from a psychological standpoint and a described freedom fallacy. This study aims to explore the concept of autonomy from the view of personal investment and apply this knowledge within game design. A practical study then exemplifies applications through a design process, consisting of game analysis and a game design which tests personal investment through varying design perspectives, choices comprised of risks and roguelike elements. The game design establishes an ongoing interaction between friends and family through a web platform and involves personal values, strategies and risks. This practical study aims to extract insight and learnings which can be used as the basis for further studies and the understanding for autonomy through game design.

The state of queer representation in games is poor, and queer consumers are growing increasingly vocal in their demands for nuanced portrayals. This thesis investigates how queer players perceive the tropes and stereotypes commonly used to portray them in games. By sorting through existing representation and using the most common tropes found, this study created two example characters which were represented both narratively and visually. These characters were then the subject of a study of 29 participants. The comments and opinions of these 29 participants were then analysed to find a largely negative consensus which is chiefly concerned with making portrayals less tragic. From this, this study proceeds to analyse the desires of queer consumers and contextualize them in relation to a world which still actively oppresses them.

Denna kandidatuppsats tar upp samhällsfrågor kopplade till sociala medier, till exempel huranvändare delar med sig av sina åsikter kring samhällsfrågor på sociala medier samt deras reaktion på dessa diskussioner i sociala medier. I denna studie använde vi oss av metoden enkätundersökning för datainsamling, sedan analyserades all data via en tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna reagerade olika på inlägg i samhällsdiskussioner på sociala medier. Resultatet analyserades i två teman, tema 1 besvarar hur användare reagerar på samhällsdiskussioner i sociala medier, tema 2 besvarar frågan hur villiga användare är att delta i samhällsdiskussioner på sociala medier. Vissa respondenter anser att kunna delta i samhällsdiskussioner på sociala medier ger de en möjlighet att uttrycka sig samt upplysa sina följare. Andra respondenter väljer att inte delta i dessa diskussioner då de anser att det är slöseri med tid samt att det inte kommer ha någon positiv påverkan utan istället starta onödiga diskussioner och konflikter, därför väljer dessa respondenter att hålla sina åsikter privata. / This bachelor thesis addresses social matters linked to social media, such as how users share their views on social issues and their reaction to these discussions in social media. In this study, we used the survey methodology for data collection. Afterwards, we analyzed the data through a thematic analysis. The result showed that the respondents reacted differently to contributions to social discussions on social media. The result was analyzed in two themes; theme 1 answers how users react to social discussions on social media, and theme 2 answers the question of how willing users are to participate in social discussions on social media. Some respondents believe that being able to participate in social discussions on social media gives them an opportunity to express themselves and educate their followers. Other respondents choose not to participate in these discussions as they consider that it is a waste of time and that it will have no positive impact but instead start unnecessary discussions and conflicts. Therefore, these respondents choose to keep their opinions private.

Based on previous research into realism in sound effects, this experiment was intended to study the effect of exaggerating minor details as a way of increasing perceived realism in sound effects. To do this, a framework for discussing components and subcomponents of sounds was constructed and a listening test designed using the framework was conducted. A two-way repeated measures ANOVA was used to measure the two main effects exaggeration (yes/no) and sound type (musical/non-musical). There was no effect of exaggeration by itself (p = 0.224). Musical sounds were perceived to be more realistic than non-musical sounds (p = 0.004). There was some evidence (p = 0.102), non-significant but interesting, of an interaction effect but it cannot be declared with confidence.

There is a need to create efficiency through digital technology within the elder care, as the elderly population of society is increasing. Existing IT-systems are considered incompatible with healthcare work, despite of Swedish investments in digital development in healthcare. Practices and the use of digital artefacts within an elder care home was therefore studied. Through an ethnographic qualitative method (consisting of field studies, video ethnography and interviews), the empirically driven study identified the healthcare workers existing interactions with- and use of digital technology, as well as the consequences that the use entailed. The study showed that the healthcare workers used the workplace’s existing digital technology as well as personal digital artefacts to solve daily tasks. Furthermore, the results showed that the healthcare workers interactions with personal digital artefacts mediated new work situations, and the healthcare workers desire for new digital work tools. / Inom äldreomsorgen finns ett behov av digital teknik som kan effektivisera omsorgsarbetet, eftersom den äldre befolkningen i samhället ökar. Trots Sveriges satsningar på digital utveckling inom vård- och omsorg, har det visat sig att personal inte anser att befintliga IT-system är kompatibla med vård- och omsorgsarbetet. Därför studerades praktiker och användning av digitala artefakter på ett vård- och omsorgsboende. Genom etnografisk kvalitativ metod (i form av fältstudier, videoetnografi och intervjuer) identifierade den empiriskt drivna studien personalens befintliga interaktioner med- och användning av digital teknik, samt de konsekvenser användningen medförde. Resultatet visade även att personalen använde arbetsplatsens befintliga digitala teknik, samt personliga digitala artefakter för att lösa dagliga arbetsuppgifter. Vidare visade studien att personalens interaktioner med personliga digitala hjälpmedel medierade nya situationer i arbetet och att personalen önskade nya digitala arbetsverktyg.

I denna undersökning har vi utforskat hur andrapersonsvy kan definieras och appliceras i film. Eftersom att definitionen för andrapersonsvy inte är etablerad, utgår vi ifrån spelindustrins definitioner av första- och tredjepersonsvy för att bilda en teori för hur det kan definieras. Denna utgångspunkt jämförs och förhålls mot användande av termerna första-, andra- och tredjeperson i grammatik, litteratur, narrativ och filosofi. Med hjälp av undersökningsmetoden grundad teori, Donna J. Haraways teknovetenskapliga begrepp situerad kunskap och diffraktion, Karen Barads diskussion om diffraktion, samt Michael Pauens diskussion om intersubjektivitet, resonerar vi för hur andrapersonsvy kan definieras och appliceras. Vi bildar en teori för hur andrapersonsvy kan definieras: Andrapesonsvyn är positionerad i ögonen hos personen som är delaktig i interaktionen/situationen med förstapersonen. Teorin anpassas därefter för applicerande i film: Andrapersonsvy positionerar kameran i ögonen hos den person som protagonisten interagerar med. Utifrån teorin har vi skapat filmer med andrapersonsvy, och prövat andrapersonsvy i verkligheten. Vi har då sett hur andrapersonsvy påverkar och diffrakterar filmmediet, genom att ge en ny vy in i mediet. Med denna undersökning finns mycket som kan utvecklas och förbättras med definitionen av andrapersonsvy, samt hur det kan appliceras. / In this research we have explored how second-person view can be defined and applied in film. Since there is no established definition for second-person view, we originate from the gaming industry’s definitions of first- and third-person view to form a theory on how it can be defined. This origin is compared and relativized to the use of the terms first-, second- and third-person in grammar, literature, narrative and philosophy. With the use of the research methodology grounded theory, Donna J. Haraway’s technoscientific concept situated knowledges and diffraction, Karen Barad’s discussion on diffraction, and Michael Pauen’s diskussion on intersubjectivity, we argue for how second-person view can be defined and applied. We form a theory on how second-person view can be defined: Second-person view is positioned in the eyes of the person involved in the interaction/situation with the first-person. The theory is then adapted to be applied in film: Second-person view positions the camera in the eyes of the person that the protagonist is interacting with. From this theory we have made films with second-person view, and tested second-person view in reality. We then have seen how second-person view effects and diffracts the film medium, by giving a new view into the medium. From this research, there is much that can be evolved and improved with the definition of second-person view, and how it can be applied.