Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.     Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna. Publikens like- och delningsmönster beror till stor del av nyhetsmediet.

”AMF-skandalen” uppdagades den 14:e mars år 2009 och var en händelse som följdes av svensk dagspress under våren 2009. Denna studie har haft som syfte att beskriva och få en ökad förståelse för hur och varför Aftonbladets och Svenska Dagbladets rapportering kring ”AMF-skandalen” såg ut som den gjorde. Genomförandet av denna studie har varit viktigt för att kunna påvisa hur medierna genom olika tekniker och journalistiska knep, kan påverka allmänhetens bild av nyheter. Frågeställningar som har besvarats i studien är: ”Hur beskrev respektive tidning ‘AMF-skandalen’ i sin rapportering?”, ”Vilka likheter respektive skillnader återfinns i morgontidningen Svenska Dagbladet och kvällstidningen Aftonbladets rapportering?” samt ”Varför såg beskrivningen ut som den gjorde i respektive tidning, med tanke på olika journalistiska knep och tekniker?”. Sammanlagt valdes tio nyhetsartiklar ut, fem från respektive tidning. Med kvalitativ systematisk textanalys som redskap har dessa nyhetsartiklar analyserats utifrån ett analysschema bestående av åtta dimensioner. Resultatet av den empiriska undersökningen har kopplats till teorier kring medielogik, nyhetsvärdering, pressetik, objektivitet, nyhetsartikelns uppbyggnad samt specifika drag för morgon- respektive kvällspress. Undersökningen har visat att majoriteten av de utvalda nyhetsartiklarna har varit av sensations- och negativ karaktär i respektive tidnings rapportering. När det gäller den journalistiska formen/tekniken är det relativt jämnt mellan hur ofta förenkling, personifiering, vinkling och polarisering nyttjats. I Aftonbladet har fokus legat på sakområde ”Ekonomi”, medan Svenska Dagbladets dito har legat på sakområde ”Brott”. Ytterligare en skillnad som har återfunnits är att det i Aftonbladet har aktörerna ”Elitperson” och ”Pensionssparare” fått mest utrymme medan det i Svenska Dagbladet har varit ”Elitperson” och ”Organisation”. Mediernas rapportering kring ”AMF- skandalen” har kännetecknats av ett användande av olika tekniker och journalistiska knep som finns till hands. Dock har detta förmodligen inte alltid varit ett medvetet val av tidningarna, utan något som existerat på grund av ”skandalens” karaktär. Ytterligare en slutsats som dragits i diskussionen är att dagstidningsmarknaden och konsumenternas läsvanor förändrats. I sin tur har detta påverkat både morgon- och kvällspressens innehåll till att bli av en mer sensationell karaktär.

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

On September 10th 2003 the Swedish foreign minister Anna Lindh was brutally murdered in a shopping mall in central Stockholm. An intense police pursuit was initiated immediately and shortly after, a man who later proved to be innocent was portrayed as the murderer in the Swedish media. The main purpose of this essay was to examine how the suspect and the police were described in the evening newspaper Aftonbladet and the morning newspaper Dagens Nyheter. Do the descriptions differ in any way? A total of fifteen texts were examined, eight articles from Aftonbladet and seven from Dagens Nyheter. The method we used were critical discourse analysis, with focus on theories like media logic and representation. The result showed that both DN and Aftonbladet used dramaturgical methods as intensification and polarization in their reporting. Both papers also engaged in an extensive description of the 35-year-old's personal history and payed little or no mean to press ethics, in terms of personal integrity. A fact that could indicate the growing convergence between evening and morning press.

The Swedish right-wing party the Sweden Democrats gathered much attention during the Swedish general election of 2010. The party’s immigration policy clashed with other major Swedish parties perceptions and the Sweden Democrats got major coverage in Swedish media even before the election had taken place. Despite controvercies surrounding the party, they eventually succeeded in getting into the parliament. This study explores how the coverage of the Sweden Democrats in five large Swedish newspapers has changed between 2009 and 2013. This was done by studying two periods, each period taking place a year before the next general election. This study aims to provide information on how reporting may change due to factors such as the subject, in this case the Sweden Democrats, gaining political power. The study was conducted using quantitive content analysis on a total of 402 articles retrieved from Mediearkivet. The result shows that negative reporting regarding the Sweden Democrats has been diminished after the party made their way into the parliament. It also shows that although the coverage of the party has been increased since the election of 2010, the party is also less likely to be the main subject of the articles in which it is mentioned. This study explores the normalization of a controversial party in a democracy.

Eftersom medier är en viktig källa till information och politiska frågor är det intressant och av stor vikt att undersöka hur rapporteringen sett ut kring de två partierna Junilistan och Feministiskt initiativ. I undersökningen har artiklar ur Svenska Dagbladet och Aftonbladet under totalt sju veckor, från den 12 februari 2004 till den 19 oktober 2005, granskats med hjälp av en större kvantitativ undersökning med kvalitativa inslag. Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att Feministiskt initiativ fått större genomslagskraft i medierna i såväl artiklar som antal bilder. I andelar räknat, har Svenska Dagbladet i princip publicerat lika många negativa artiklar om Junilistan som om Feministiskt initiativ. I Aftonbladet har det dock i andelar räknat publicerats fler negativa artiklar om Feministiskt initiativ än om Junilistan. Ledarna i Svenska Dagbladet var i antal artiklar räknat, uteslutande negativa mot Fi medan de i Aftonbladet var övervägande balanserade. Det fanns två kränkande artiklar i Aftonbladet om Fi som sticker ut från mängden. Något liknande om Junilistan fanns inte. Utifrån materialet är slutsatserna att det finns starka politiska ideal för vad som får lyftas fram som politiska frågor och att den feministiska politiken som Fi står för uppfattas som utmanande och inte riktigt rumsren. Både Junilistan och Fi har även presenterat sig som tvärpolitiska partier, vilket de fått mycket kritik för av medierna som vill placera dem antingen till höger eller vänster på den politiska skalan.

Denna uppsats bygger till största del på en kvantitativ publikundersökning, vars syfte är att undersöka en mindre grupp (Stockholmsbor i åldern cirka 20–40 år) av mediepubliken och deras inställning till och åsikter om livesändningar på webben. Som ett komplement till publikundersökningen intervjuas en chef och en reporter på nyhetsredaktionerna bakom Aftonbladet och Nynäshamns Posten. Syftet med intervjuerna är att utforska hur de arbetar med och hur mycket de satsar på livesändningar. Uppsatsen utgår från teorierna användarforskning, receptionsforskning, nyhetsvärdering och medielogik. Resultatet baseras på 93 enkätsvar och visar att den tillfrågade publiken mer sällan än ofta tar del av livesändningar, och då helst när en riktigt stor händelse har inträffat. Publiken anser att händelser som handlar om kända personer, som till exempel kungliga framträdanden, är minst intressanta att sända live. Aftonbladet har uppmärksammat publikens efterfrågan på livesändningar när stora händelser har inträffat, men menar även att en viktig del i att sända live är snabbheten. Att man är först med en nyhet och kan erbjuda information direkt till tittarna värderas högt. Nynäshamns Postens främsta argument för varför de sänder live är att det är ett nytt sätt att berätta. Resultatet för den grupp vi undersökt visar att utbudet av antalet livesändningar är större än andelen som faktiskt tar del av dem. Däremot anpassar sig redaktionerna efter publikens efterfrågan vad gäller innehållet och prioriterar de händelser som publiken anser är mest relevanta. Undersökningen pekar på att livesändningar fyller en kompletterande, snarare än ersättande, funktion till övrig nyhetsrapportering. Slutligen kan man säga att majoriteten av den tillfrågade publiken har en positiv eller åtminstone neutral inställning till livesändningar på webben.

Sedan mitten av 1990-talet har samtliga tre svenska public service-bolag haft registrerade hemsidor på internet. På dessa 20 år har mycket hänt, internet har fått en allt större betydelse i våra liv, och därmed också för medierna. Studien syftar till att undersöka public service och hur deras publiceringar på internet har förändrats över tidsperioden 2002-2017. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys och har undersökt de två SR-redaktionerna Ekot och P4 Sjuhärad som ett fall av public service. Genom ett kodschema med totalt 15 variabler visar studiens resultat på hur många av publiceringarna på internet som har tillhörande ljudklipp, hur långa dessa ljudklipp är, om nyhetstexterna har tillhörande bild, hur långa artiklarna är, vilka ämnen de handlar om, samt hur detta sett ut över tid. Mycket har hänt på de femton år som den här studien spänner över. Till exempel har bilden fått en större roll. 2002 bildsattes i princip ingen artikel. Idag, femton år senare publiceras nästintill samtliga artiklar med bild. Men mest anmärkningsvärt är ändå att public service allt mer har gått över till ett textformat. Artiklarna som public service publicerar på sina hemsidor är betydlig längre idag jämfört med för femton år sedan.

Equality between women and men is one ongoing question. Even though women represent half of the world's population she is barely visible in any media. Global, national and lokal studies shows that the man is, and has been, medially over-represented for a very long time. But equality is not just about the quantitative space, but also the general presentation. Therefore, this study examines gender representation and stereotypes in the Swedish childrens papers Kamratposten and SvD Junior. By a quantitative content analysis two coding schemes have been constructed based on Yvonne Hirdmans theory about the gender order, Stuart Halls representation theory and Jesper Strömbäcks theoretical summary of the media logic. By analysing both text and pictures this study have been able to answer its three issues. The result is later presented with both diagrams and descriptive text where it shown how the outcome goes against the previous researches and this study is by that in some cases unexpected. In summary both Kamratposten and SvD Junior contains about the same percentages girls/woman and boys/men. This sort of equality is not common in earlier studies. However, the stereotypes is a very common occurrence in both papers which also have been proved to be the most prominent features in other Swedish media. For example, girls/women are quoted primarily within softer subjects, such as family, feelings and relationships. Instead, boys/men are quoted within harder subjects like sport, games and science. The total result of this study thereby shows that the papers is very much identical in every sense.

Den alternativa nyhetssajten Samhällsnytt vidtar allt fler åtgärder för att uppfattas som en seriös aktör på en mediemarknad i förändring. Den medielogik som grundas i det journalistiska idealet byts på många ställen ut mot kvällstidningarnas klassiska strävan efter klick och sålda lösnummer. Med den förändrade medielogiken och de förändrade aktörerna på marknaden förändras också vad som uppfattas som medieetiskt. Den här kvantitativa innehållsanalysen syftar till att undersöka skillnader och likheter i rapporteringen om brott. I den här studien analyserade vi 100 artiklar från Expressen och 100 artiklar från Samhällsnytt utifrån variabler som grundar sig i medieetiken och medielogiken för att kunna mäta rapporteringens olika aspekter. Vi hittade systematiska, signifikanta skillnader i tidningarnas rapportering. Resultatet av analysen visar också att de två medierna liknar varandra, utom bland annat i den variabel som mäter tidningens publicering av förövarens ursprung. Hos Samhällsnytt förekommer förövarens ursprung i mer än var tredje artikel vilket talar för att nyhetssajten lägger fokus på att koppla brottslighet med etniskt ursprung. Vår analys visar att alternativa medier rör sig allt närmare de traditionella medierna när det kommer till brottsrapportering.