Denna uppsats är en genusanalys på filmen The Young Victoria (2009) och TVserien Victoria (2016-2019) om drottning Viktoria av Storbritannien. Analysen undersökerhur Viktoria framställs ur ett genusperspektiv med hjälp av Yvonne Hirdmans teori omgenussystemet och Jens Eders karaktärsklocka. Utifrån specifikt utvalda scener jämförsadaptionerna med varandra, med slutresultatet att adaptionerna liknar varandra så till vida attkärleken mellan drottning Viktoria och hennes make Albert spelar en stor roll i bådafilmatiseringarna, men skiljer sig åt i hur Viktoria framställs som kvinna och hur hon självförhåller sig till detta.

Denna uppsats har som syfte att undersöka skräckens roll i sympatiskapande, hur denkan användas för att skapa sympati för karaktärer. För att utföra undersökningenanalyseras två karaktärer från skräckserien The Haunting of Hill House (2018), medhjälp av Jens Eders karaktärsklocka som analysmetod. Analysen visar att skräckentillför mycket till vad som gör karaktärerna sympatiska, genom att gestaltakaraktärernas känslor och problem på ett tydligt sätt. Det går att se skräckens möjligaroll som verktyg för att effektivt skapa sympati, till exempel i möjligheten att skapaen vilja hos karaktärerna som publiken kan sympatisera med.

Denna uppsats gör en ekokritisk analys av Studio Ghiblis film PrinsessanMononoke (1997), skriven och regisserad av Hayao Miyazaki. Filmenshuvudkaraktärer Ashitaka, San, Lady Eboshi och Hjortguden analyseras med hjälpav Jens Eders modell karaktärsklockan för att få fram respektive karaktärs relationtill naturen och hur det påverkar filmens handling och tema. Karaktärsanalysendiskuteras sedan utifrån de ekokritiska begreppen pastoral, vildmark, apokalyps,boplats [dwelling] och antropomorfism.Huvudkaraktärernas olika förhållande till naturen ger exempel på alla ovannämnda begrepp. Det är komplexa relationer till naturen och de övrigakaraktärerna som visas i filmen. Detta syns tydligt i filmens tematik som dennauppsats anser vara just relationen mellan människa och natur och där naturenspelar en viktig roll i hur handlingen fortskrider genom naturgudar, skogsandaroch själva miljöernas påverkan på handlingen.

Den här uppsatsen undersöker hur återblickar och framåtblickar kommuniceras i film och vad dehar för påverkan på narrativet. Syftet var att fördjupa sig i de narrativa verktygen och genomföraen analys på filmen Arrival för att ta reda på hur återblickar och framåtblickar kommuniceras,och hur de kan påverka ett narrativ. Analysen baserades på teori från tre olika böcker: Film Artskriven av David Bordwell, Kristin Thompson och Jeff Smith, Flashbacks in Film: Memory &History skriven av Maureen Turim och Flashbacks in Film: A Cognitive and MultimodalAnalysis skriver av Adriana Gordejuela. Specifika delar från böckerna har plockats ut för attskapa en analysmetod som tittar på kausala relationer mellan händelser, vad återblickenrespektive framåtblicken har för syfte i berättelsen och hur dem har gestaltats. Analysen avArrival genererade ett resultat som visade att återblickar och framåtblickar påverkar narrativetgenom att skapa förväntningar och ge förklaringar till karaktärers beteende. I just Arrivalanvänds verktygen också för att skapa intrig och tvister, och på så sätt vända upp och ner på dennarrativa tidslinjen åskådaren har byggt upp under filmens gång. Resultatet visade också attåterblickar och framåtblickar gestaltas med liknande medel, vilket är något som teorin intenämner. Teorin är främst baserad på analyser av återblickar men det visar sig att framåtblickargår att analyseras med samma metoder

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor påverkas av genusnormer inommusikproduktion för att synliggöra hur och på vilka sätt genus specifikt kan påverkaarbetet som musikproducent. Detta gjordes genom fyra kvalitativa intervjuer medciskvinnor (detta begrepp kommer beskrivas tydligare på sida två) som är aktiva inommusikproduktionsbranschen samt närliggande områden. Resultatet visar attrespondenterna har behandlats annorlunda på grund av deras genus och ger exempel påtillfällen där det har hänt. De beskriver hur genusnormer påverkar dem i samband medderas arbeten. Uppsatsen tar även upp hur branschen i nuläget ser ur och hur man kan gåvidare för att jobba för jämställdhet. Studien bör bidra med en djupare förståelse kringgenus och dess påverkan på kvinnor i deras arbete samt att den bidrar med strategier förhur deras vardag som musikproducenter kan förbättras.

Den audiovisuella kreatören arbetar inom ett brett område som utvecklas snabbt medgoda utsikter för framtiden. På grund av den snabba förändringen inom media harhögskolor, arbetsmarknaden och kreatörerna själva svårt att hänga med och förklara vaddet är den audiovisuella kreatören sysslar med. Bortsett från de estetiska uttryck dejobbar med har de den kreativa processen som gemensam nämnare. För att försöka tareda på och beskriva vad de sysslar med kommer uppsatsen att undersöka hur denaudiovisuella kreatören förhåller sig till sin egen kreativa process och lärande.Undersökningen sker genom att ge en ingående bild av en audiovisuell kreatörsskapande genom en autoetnografi. Den kompletteras med intervjuer via webben för attge en bredare bild av den audiovisuella kreatörens kreativa process som också kanjämföras med etnografens berättelse. Resultatet av undersökningen tyder på att denaudiovisuella kreatören besitter en stor kunskap och en bred uppfattning kring denkreativa processen utspridd på drygt tio informanter med olika erfarenhet ochsysselsättning inom området. Kompetensen de besitter är det som får derasyrkesutövande att fungera och det som får dom att utnyttja och njuta av sin kreativitet.Att detta inte tas på allvar av skolan gör att den odefinierbara processen behöverlegitimeras som det den är; något som kreatören själv måste utveckla i förhållande tillsin miljö och område.

Uppsatsens syfte är att utöka kunskapen om ljudproducenter för ljudpostproduktionstillvägagångssätt vid etablering och fortsatt medverkan i branschen. Studien består avsex kvalitativa intervjuer med olika individer inom samma arbetsfält. Resultatetanalyseras med hjälp av Pierre Bourdieus fält, habitus- och kapitalbegreppsapparater.Det övergripande resultatet tyder på att etablering kan ske genom utbildning för attsedan få arbete på en praktikplats. Att dessa individer från studien lyckats etablera sigendast på grund utav deras utbildning är dock inte troligt. Flera av respondenternamenar att deras eget driv och passion för yrket varit till stor fördel. En genomgåendeslutsats av flera respondenter är att den sociala förmågan är viktig för både att blitilldelad arbetstillfällen och för att kunna utföra ett bra arbete. Det finns flerakopplingar i svaren till studiens valda teori. Exempelvis är ett starkt socialt kapitalviktigt men också andra sorters av symboliska kapital som varit till respondenternasfördel. Rätt sorts habitus är viktigt för att få möjligheten att vara en del av fältet. Flerarespondenter har etablerat sig genom att tillhandahålla de förkunskaper och det habitussom krävs för att få in en fot i branschen. De har sedan byggt upp bra rykte ocherfarenhet genom praktikplats eller assistentroller. Hårt arbete och en attraktivpersonlighet är genomgående teman i de svar som kommit fram. Vissa har i början avderas karriärer inte fått tillräckligt med stöd i arbetsprocesser och kundkontakt vilketleder till missnöjda kunder. Respondenterna konstaterar att bra kundkontakt i form avkommunikation och en bra slutprodukt är viktigt och kan leda till långa kundrelationervilket kommer generera återkommande arbete.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga användningsområden för blockkedjeteknologin imusikindustrin i dagsläget [2021]. Arbetet är en kvalitativ studie med fokus påblockkedjans användningsområden i musikindustrin. Som metod användsenkätundersökning riktad åt personer med anknytning till antingen blockkedjeteknologieller musikindustrin eller både och. Verksamhetsanalys av relevanta organisationerkompletterar enkätstudien. Resultatet analyseras med koppling till Lars-Erik Gaddesförändringsdimensioner samt musikindustrins tre kärnindustrier. I mitt resultat har jagkommit fram till att blockkedjeteknologin är tydligast i den inspelade musikindustrinoch musiklicensindustrin. Blockkedjans anlag för dataintegritet, förtroende och säkerhetär en klar fördel, medan dess komplexitet är en nackdel för konsumenter. Ytterligareanalys med hjälp av Gaddes förändringsdimensioner visar att blockkedjeteknologin ären synlig och aktiv aktör i alla tre förändringsdimensioner i olika utsträckning.Påtagligast är blockkedjeteknologin i aktivitetsdimensionen och resursdimensionen.

The studied phenomenon is that of police brutality against African Americans, along with the adjacent demonstrations and civil mobilizations that were born out of said phenomenon. This study set out to unveil the way in which Swedish print journalism has constructed the brutal beating of Rodney King and the death of George Floyd, along with the social response following those events. Other central questions have been: What discourses are present in the material, and how does the reporting relate to the protest paradigm? A critical perspective in accordance with Critical Discourse Analysis’ and Postcolonialism’s theoretical foundations has guided this study all the way from its developmental stages to its finalization. Carvalho’s (2008) analytical model, developed for critical discourse studies of journalistic texts, constitutes the methodological frame of the study.The results of the study can be summarized as follows:Heavy stereotyping is present in the material revolving around the LA riots, and an apparent fact is that the African American actors have had minimal input on the way they are constructed in the texts. Mainly political or other authoritative actors are present and heard in the material. The construction of the events has thereby been the product of the other, predominantly white, side of the social conflict, that reasonably wants to put itself in a good light while doing the opposite with their African American opposition. Considerable improvements are apparent since the King era but the flaws in the reporting are still obvious. A discourse of protesters as violent, unlawful individuals is still largely present in the material, although their social struggle is legitimized to a larger margin than in the past. In both King’s and Floyd’s case, opinionated journalism shows a tendency to break free from the dehumanizing patterns of reporting. The discourses present there are significantly more pro-protester and pro-social justice. iiThese results show the urgent need for future journalists to challenge the protest paradigm in their reporting, along with a need to consider and adapt to the underlying repressive effect that our journalistic traditions have on the medial representations of status-quo defying activism. Taking these findings into account is a necessary means to pave the way for a continually positive evolution of journalistic discourse.

Att manipulera och retuschera bilder har gjorts länge och i samband med att digitaliseringen utvecklats och mediekonsumtionen ökat har ytterligare manipuleringsverktyg dykt upp. Problematiken med verktygen ligger i att de används i reklambilder vilket egentligen ska ge en äkta bild av sanningen. I reklam ser vi ofta en kvinna som inte har några brister och till utseendet är perfekt. Syftet med studien är därmed att undersöka i hur stor omfattning retuschering är koppat till köplust hos kvinnor. Därtill syftar studien till att utreda vart konsumenterna drar gränsen för vilken typ av retuschering/manipulering som är accepterat i reklam. Resultatet av den kvantitativa studien baseras på ett frågeformulär som publicerades i två grupper på Facebook som genererade etthundra svar. Utifrån dessa svar har det framkommit att retuschering leder till köplust, men retuscheringen ska ske i liten mängd och inte vara synlig. Vid tydlig retuschering indikerar resultatet att det får motsatt effekt, det vill säga att köplusten avtar. Det framgick även att det var de små retuscheringstyperna som ansågs mest accepterat, så som retuschering av mörka ringar och korrigering av ljus och färger. Resultatet tyder dessutom på att vad som är accepterat att retuschera i reklam skiljer sig beroende på om reklamen kommer från företag eller influencers.