Sedan dess tillkomst på sent 1990-tal har sociala medier revolutionerat kommunikations- och interaktionsmönster mellan individer, och till följd påverkat och förändrat diverse yrkesområden. Detta examensarbete utforskar sociala mediers roll inom den svenska fotbollsjournalistiken. Vi undersöker hur svenska fotbollsjournalister idag använder sociala medier som ett arbetssverktyg, utforskar förändringar i arbetsrutiner samt de möjligheter och utmaningar för den svenska fotbollsjournalistiken som sociala medier medför. Med utgångspunkt i teorier om professionalisering och deprofessionalisering, hybriditet och hybridisering samt befintlig forskning om sociala medier, journalistik och sportjournalistik, analyserar denna studie data som samlats in genom kvalitativa intervjuer med åtta svenska fotbollsjournalister. Vi kan konstatera att fotbollsjournalisterna har anammat sociala mediers möjligheter som en ny medieform i stor utsträckning, och samtliga respondenter använder sociala medier som ett arbetsverktyg i stor utsträckning. Med hjälp av framför allt Twitter söker fotbollsjournalisterna efter information, nyheter och källor, samt tillåts förstå nyhetsflödet och den förändrande diskursen bland dess målgrupp. Vidare kan vi konstatera att sociala medier är ett viktigt verktyg för marknadsföring och byggande av ett personligt varumärke bland fotbollsjournalisterna. Medan sociala medier har försvårat fotbollsjournalisternas arbete med källkritik kan vi däremot konstatera att traditionella journalistiska källkritiska ideal är oförändrade. Slutligen resonerar respondenterna kring skillnaden mellan journalist och influencer i det digitala samhället, och ger uttryck för en frustration kring att gränsdragningen mellan vem som är och inte är journalist inte längre är tydlig.

“Violent men and superficial women” (“Våldsamma män och utseendefixerade kvinnor”) by authors Magda Wendel Bommarco and Lina Larsson aims to evaluate how male and female stereotypes are constructed in Super Bowls commercials 2023. The subject illustrates the issues behind stereotypes as a part of wider social ideologies and power relations, which makes the topic highly relevant to examine. The study examines how male and female stereotypes are constructed in the commercials, how they differ as well as how they can be understood. The research questions are examined through a semiotic content analysis of 10 commercials from Super Bowl 2023. The essay's theoretical framework consists of hegemonies, stereotypes and the gender system. The main results reveal that women are stereotyped as dumb, crazy, fixated on appearance as well as motherly in the commercials. This differs from the male stereotypes, which are related to violence and criminality, beer-drinking, sports and being a father. The results reveal that both genders are stereotyped as clichés, but that the female stereotypes are portrayed as more problematic than the male stereotypes are. The results can complement previous research in the field as well as display the stereotypes' function in society as a whole. The results are therefore relevant for the academic field as well as society.

Under coronapandemins år 2020 så fick en ny sociala medie-plattform många nya användare. Den applikationen heter TikTok. TikTok är en sociala medie-plattform där du som användare kan publicera, redigera likaså interagera med videos i alla dess storlekar och former. Det är bara kreativiteten som sätter stopp för ditt uttryck på plattformen. TikTok har en bred grupp med användare från olika åldersgrupper. En stor majoritet av de som använder TikTok är under 25 år – en grupp med människor som kan kategoriseras ihop som generation Z. Med nu över en miljard användare i flera olika åldrar, stora mängder av effekter, filter, trender, hashtags och låtar så är möjligheterna oändliga på TikTok. TikToks makt är något som är svårt att missa både för konkurrenter, andra företag, vänner runt omkring en och allmänheten. TikToks influenser kommer in på alltmer ställen i samhället. Konkurrenter tar inspiration av deras designspråk - likaså deras smarta funktioner. TikTok bestämmer desto mer över musikbranschen – både hur användare lyssnar på musik och hur musik produceras. TikTok tar upp alltmer tid hos varje TikTok-användare med deras hypnotiska feed och korta interaktiva videos. Uppsatsens syfte är att bidra med ny kunskap kring digitaliseringens påverkan på generation Zs musiklyssnande. I synnerlighet vilken vikt TikTok-videos har i detta.  Studien är genomförd med hjälp av en kvantitativ metod som har applicerats. Detta har skett i form av ett enkätformulär. Det som kom fram i resultatet var ett resultat som bekräftade hypotesen. Digitaliseringen har påverkat generation Zs musiklyssnande. Det har digitaliseringen gjort på många sätt, bland annat genom TikTok-videos. Generation Z blir matade med massvis av digitalt material och de släpper in den digitala världen mer i sina liv både medvetet och omedvetet. TikTok och digitaliseringen påverkar generation Zs musiklyssnande – och TikTok är en del av flera anledningar som spelar en stor del i det. Det argumenteras också att denna forskningsstudie ska ses som en början på ett nytt forskningskapitel. Det har tidigare inte funnits mycket forskning kring ämnet och för att dra en motiverad slutsats behövs mer forskning utöver den befintliga att göras.

Syftet med studien är att göra en kvalitativ semiotisk analys av Försvarsmaktens rekryteringsfilmer mellan 2018-2021. Detta för att studera hur unga kvinnor representeras i Försvarsmaktens rekryteringsfilmer ur ett genusperspektiv, huruvida och i så fall på vilka sätt genusstereotypa kvinnliga representationer synliggörs och om motstridiga föreställningar kopplat till genus framkommer.  Den semiotiska analysen bygger på Barthes teori om denotation, konnotation och myter. I analysen av det empiriska materialet fann vi att Försvarsmakten använder sig av traditionella genusstereotypa föreställningar för att framföra ett budskap i rekryteringskampanjerna. Försvarsmakten utmanar till viss del traditionella kvinnliga genusstereotyper genom att presentera dagens unga kvinnor som mer aktiva och självständiga. Samtidigt som de använder sig av klassiska genusstereotyper som retoriska figurer för att bygga sina reklambudskap, fortsätter de också synliggöras och reproducerar således traditionella könsstereotypa föreställningar. Sökord: genus, stereotyp, semiotik, reklam, representation, maskulint, feminint / The purpose of this study is to analyze female gender representations in three of Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021. Using a qualitative approach, the empirical material was analyzed using semiotics as a method. The aim was to contribute to a deeper understanding of female gender stereotypical representations, whether and if so, in what ways they are made visible and if conflicting notions linked to gender emerge in the recruitment films. Using the theory of denotation and connotation we can conclude that the Swedish Armed Forces’ recruiting campaigns between 2018-2021 use traditional gender stereotypical representations to convey an advertising message. The Swedish Armed Forces’ challenge traditional gender stereotypes of young women by representing them as active and independent in their recruiting films. They reflect a new more modern version of young women that is closer to reality today. However, while using traditional gender stereotypes as rhetorical figures to build their advertising messages, they continue to reproduce traditional gender stereotypes by making them visible.  Keywords: gender, stereotype, semiotics, advertising, representation, masculine, femininity

This study is about audio design in horror games, by looking at the horror game Darkwood. Its goal is to answer the questions on how the soundscape of Darkwood affects player experience, what sounds Darkwood utilizes, and what emotional registers it evokes. This study’s goal is to figure out the methods of horror soundscapes to be useful for followingattempts at making horror-themed soundscapes by future game developers. The research wasconducted by having five participants play the introductory section of Darkwood, theparticipants would be interviewed afterward with questions regarding the game and horror ingeneral. The gathered data would be analyzed mainly by using the Two Factor Theory of Emotion by Schachter and Singer. The study found that the audio of Darkwood had an impacton the participants’ experience, with players visibly growing uncomfortable by the tense ambiance, but it also discovered that visuals played a large part in it too, thus it recommends future experiments with greater scale and more precise tools for measuring emotional reactions derived from sound.

Syftet med denna studie är att bidra med en fördjupad kunskap omproduktionsprocessen kring hur dialogmixar för film brukar göras och ta reda på vilkafaktorer det är i mixningen som bidrar till en lyckad slutprodukt. Studien bidrar med enfördjupad kunskap om just dialogljudet som ofta inte fått ensamt fokus i den tidigareforskningen. I studien har forskning genom design valts tillsammans med kvalitativaintervjuer. Utefter kunskapen som ackumuleras från intervjuer av fyra stycken mixare ibranschen kommer två stycken scener att mixas ur filmen Fear of death regisserad avJohn Tornblad. Mixningen kommer att ske i två iterationer. Designforskningen ärautoetnografisk där mixningsprocessen kommer att studeras och reflektion av valen somgörs. Ett lyssningstest med en fokusgrupp har använts som mätinstrument för värderingav projektet samt extern värdering av regissör John Tornblad. Resultatet visar atthörbarheten är en central faktor i dialogmixningen och visar vilken betydelse förarbetethar för den slutliga upplevelsen och ger därmed en inblick i vilka utmaningar endialogmixare står inför. Dialogmixningen är beroende av att övriga delar avfilmproduktionen ska fungera för att ett lyckat resultat ska nås. Resultatet visar på vilkamixningsstrategier som är bidragande till en lyckad dialogmix och hur vår perception avdialog inverkar på hur vi mixar dialog och var vi placerar den i mixen för bästhörbarhet. Vad vi placerar dialogen i mixen och hur vi mixar dialogen styr till stor delhur biobesökarna upplever den slutliga filmen. Studien bekräftar i praktiken det somden tidigare forskningen tar upp och ger goda indikationer på att bra synkronisering ochanvändande av efterklang bidrar till att filmen kan uppleves som en gemensamaudiovisuell händelse, beroende på hur väl mixningen är utförd

Denna uppsats kommer att undersöka vad för slags känslor och associationer lyssnarenfår av bakgrundsmusik från spelgenrerna survival-horror, RPG-spel och äventyrsspel.Genom att undersöka två grupper med olika erfarenheter kring musik och spel har detvå grupperna genomfört en enkätundersökning där de lyssnar på olika musikstyckenutan kännedom om vad för spel musikstyckena kommer från. Samtidigt som deltagarnalyssnar på musikstycket får de beskriva vad för känslor de upplever och vad deassocierar med dem olika musikstyckena. Syftet är att hjälpa kompositörer ochspeltillverkare att förstå på vilket sätt bakgrundsmusik inom spel påverkarspelupplevelsen. Resultat visar att de två grupperna tenderar att associera liknandescenarion och miljöer men gruppen med musikkunskaper återger mer detaljerade svarän gruppen med högre spelvana. Genom att etablera miljöer och associationer hosspelaren med hjälp av musik så kan spelarens immersion i den virtuella världenförstärkas.

For generations, the technological development of the media has changed human behavior, both for the better and for the worse. From having to buy everything in a store to being able to shop through a live-stream. The problem, however, is that there is a lack of research that has touched on this in the Nordic countries. Especially studies that have touched it in a media archeological aspect. In this thesis, I have analyzed liveshopping as a medium by comparing it with TV-shop. This has been done with the help of media archeology/-ecology as a theoretical and methodological framework. Furthermore, the theory has supplemented with the help of remediation and affordance. Together, they form a theory package that complements each other in the thesis' purpose of examining the medium's properties and design, its environment and how it contributes to the individual's behavior. The analysis of the media has been complemented by the multimodal tools. The material consists of seven broadcasts from TVG (TV-shop) and liveshopping-streams from Lyko, Samsung, MQ MARQET and Lensway The result indicates a change in consumer behavior. During the TV-shop we had a behavior of not shopping from home. Which is proven in the media's attempt to attract viewers with cheap prices on the products. In today's liveshopping, reduced prices are not as common. Due to the fact that the audience actively went into the live-stream, it indicates that they do not necessarily watch the broadcast to be able to buy products at cheaper prices. The technological changes of the media have made possible changes in society through our way of consuming and interacting with the content from companies.

The 3rd of April 2022, after Russian troops withdrew from the town of Bucha in Ukraine after a month of occupation. In the light of the retreat the world was shocked by the pictures that came from the war-torn town where dozens of dead civilians were laying on the streets with their hands tied behind their backs and bullet wounds in their heads. This study will discuss and analyse how the newspapers Dagens Nyheter (DN, Sweden) and New York Times (NYT, USA) framed the massacre in their respective outlets through a thematic analysis of 42 articles published between April 3rd and 30th, 2022, the study identified similarities and differences in how the newspapers reported on the events in Bucha. One of the major differences between the two newspapers was their focus on the victims versus the perpetrator. While NYT directed great focus on who was responsible for the killing of the civilians in Bucha, DN gave a greater focus on the victims themselves. Additionally, the study found that NYT depicted Europe as fragmented in the political spectrum, including what sanctions to apply and what the next move should be regarding Russia and the events in Bucha. In contrast, DN did not show the fragmented Europe as NYT did. Despite these differences, the two newspapers were overall quite similar in their reporting on the events in Bucha. However, the study's results highlighted the impact of the newspapers' geographical and cultural positions on their tone and framing of the news. This emphasized the importance of understanding how different western news outlets operate in relation to their respective countries' standards of journalism. In conclusion, the study revealed how newspapers can report on the same event in different ways based on their geographical and cultural positions. While the overall reporting on the events in Bucha was similar between DN and NYT, there were differences in tone and framing that shed light on the newspapers' perspectives and priorities.

Following Russias invasion of Ukraine on February 24th 2022, the public service agencies in Sweden that broadcast news aimed at children immediatley faced the challenge of reporting on an ongoing war in Europe. Without leaving information out, and without causing panic or fear. The purpose of this study has been to examine how public service reports on war when the information is directed at children. Analyzing editorial decisions and media pedagogy have therefore been focus points. The methods used were both qualitiative and quantitative content analysis, and the material consisted of Lilla aktuellt (Swedish television news for children) and Juniornyheterna (Swedish radio news for children) broadcasts betwwen the 24th of February and 24th of April 2022. The result display that main events regarding the war were covered, and a child perspective was constantly present. One of the main differences between radio and tv was the amount of political content, eher Lilla aktuellt included more politics than Juniornyheterna. However, both frequently used media logic, and adapted information to children in a way that was considered pedagogically adequate.