The purpose of this study is to investigate how homosexuality is being represented in the popular TV-series ​Friends.​ This study consists of scenes from three different episodes in which homosexuality is the main theme. A qualitative text analysis will be the foundation of the essay where the semiotic tools denotation, connotation and anchoring are significant. The analysis applies several theories such as myths, stereotypes, masculine theory and performativity. Using these tools the scenes were examined and interpreted by the authors. The results suggests that homosexuality is abnormal and is not something that the characters strive for. Homosexuality is used to make fun of rather than for diversity purposes.

The aim of the study is to analyze how 18 year old Instagram users experience the strategic social interaction, which can be seen as a digital interaction online while using Instagram application. The main focus was to se how it affects and influences social life outside the digital sphere.    The study consists of two focus groups with a total of eight young secondary upper school students. This method worked out with reality-based scenarios based on Instagram, which we in our study refer to as “cases”. With the case the young students discussed their thoughts, opinions and ideas. In addition to the focus groups, the study was supplemented with two interviews. A total of three theories were used to analyze the material; Pierre Bourdieu's Habitus and social capital, Jay Blumer and Denis McQuails Uses and Gratification and Anja Hirdman's perspectives on gender in society and in digital media.  The result showed that 18 years old users tend to strategically use different combinations at the platform Instagram to influence their social life - the social room, a sphere that involves people in the real life (meetings). The fact that young people are affected both positively and negatively was also evident. Instagram can be seen as an interconnection tool but also a source of inspiration where you can escape your reality. However, all participants were aware that those who exist on the platform are exaggerated and far from reality.

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock. År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna. I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följandeungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nyahippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte. Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

No description available.

Dramaturgi är en viktig komponent i skapandet av dokumentärfilmer. Men den kan gestaltas i olika former och filmskapare väljer ofta olika typer av dramaturgiska val när de skapar dokumentärer. Men hur har det förändrats från 1980-talet fram till idag? Skiljer sig de dramaturgiska valen över tid? Den här uppsatsen inriktar sig på dokumentärgenren personporträtt och hur olika filmskapare valt att gestalta olika personer ur en dramaturgisk synvinkel. För att komma fram till resultatet analyserade vi tolv prisbelönta personporträtt (tre var från följande årtiondena 1980-talet, 1990-talet, 2000-talet och 2010-talet). Filmerna har vunnit olika typer av priser men vi har i huvudsak utgått från Guldbaggens pris för “Bästa dokumentärfilm”. För att analysera dessa filmer har vi utgått från de olika dramaturgiska modeller som Filminstitutet presenterar (Den klassiska modellen, Treaktsmodellen och Kontraktsmodellen) samt Tarantinomodellen och Gestaltningsteorin. De slutsatser vi kan dra från resultatet är att dramaturgin i dokumentärerna har minskat utifrån både ett klassiskt dramaturgiskt synsätt och ett postmodernistiskt dramaturgiskt synsätt. Vi kan även se att man börjar experimentera med nyare dramaturgiska modeller. Däremot har trovärdigheten för faktan i dokumentärerna ökat.

Denna studie granskar källor i form av personer i rapporteringen kring terrordådet på Drottninggatan 2017. Krissituationer innebär ett akut och stort behov av information hos allmänheten. Forskning har påvisat att svenska medier brister ur en källkritisk aspekt vid rapportering kring kriser, därför är det viktigt att granska källanvändningen vid dessa extraordinära händelser. I den här undersökningen fokuserar vi på personkällor och en av frågeställningarna som studien behandlar är: Vilka personkällor användes i rapporteringen? Inom kriskommunikationsforskningen är det vanligt att dela in en kris i olika faser då rapporteringens tema skiftar under olika tidpunkter i krisen. Därför behandlar studien även frågeställningarna: I vilka artikelteman förekommer de olika personkällorna? Vilka likheter och skillnader fanns i användningen av personkällor i fas 1 och fas 2? Vilka likheter och skillnader fanns i förekomsten av olika artikelteman i fas 1 och fas?  Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av totalt 290 nyhetsartiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet.  Resultatet av studien visar att de vanligaste personkällorna var ”polis” och ”politiker”. Förstahandskällor var vanligast med 78% av alla personkällor och 10% utgjordes av alla personkällor utan namn. Manliga personkällor dominerade rapporteringen med 77% och kvinnorna utgjorde 33%. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader mellan de två faserna. Det förekom fler personkällor i fas 1 generellt och även fler elitpersoner. Frekvensen av olika personkällor och artikelteman förändrades i de två faserna vilket påvisar att rapporteringens innehåll såg olika ut vid olika tidpunkter i krisen.

A sudden rise in right wing parties has occurred throughout Europe, and this is no exception in Sweden. The Sweden Democrats have gone from a small, extremist party with founders who have roots in nazism and fascism, into the third largest party in Sweden. This study have analyzed articles from 2005, 2006, 2013, 2014, 2018 and 2021 in two of the biggest newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen in order to discover patterns in media material that showcases how traditional and established media outlets such as the ones mentioned have changed, or not changed, their coverage surrounding The Sweden Democrats. The aim of the study is to analyze the apparent normalization of The Sweden Democrats through frames such as labeling, tonality and topics present in news articles from Aftonbladet and Expressen throughout their rise to power.The research questions were: Quantitative research question: - Has The Sweden Democrats been normalized in Aftonbladet and Expressen from 2005 to 2021 based on labeling, topic and tonality? If so, how? Qualitative research question:- What is the discourse(s) and frames surrounding The Sweden Democrats in Aftonbladet and Expressen in the consecutive years? In order to answer the quantitative research questions, and to fulfill the aim of the study, a content analysis was first done in a large number of articles throughout the years. In order to answer the qualitative research questions, a framing analysis with purposive sampling followed the content analysis, in order to take a closer look into the frames and discourses present in the material throughout the years. The findings of the study showed that there has been a shift in tonality, topics and labeling throughout the years. The findings showcased that the party in the beginning were labeled as extremists, while gradually becoming labeled as neutral and eventually established in the later years. This showcased a normalization of the party in the media throughout their rise in power.

I den här uppsatsen undersökte jag hur filmfotografer tänker kring användning av kamerarörelser. Syftet var att få bättre förståelse kring tankarna bakom valen av en specifik kamerarörelse. För att undersöka detta har jag gjort en intervjustudie med verksamma filmfotografer. Resultatet visade att filmfotografer i allmänhet använder kamerarörelser för att få fram en viss förbestämd känsla i filmen och att kamerarörelser oftast är något som bestäms långt innan inspelning och väljs med stor omsorg.

Denna uppsats syftar till att utforska äldres relation till strömningstjänster och designens inverkan på deras användande. Mot en bakgrund av nya lagar gällande offentlig tillgänglighetsanpassning intresserar sig uppsatsen för hur tillgänglighetsanpassningen ser ut i strömningstjänster. Ur ett tillgänglighetsperspektiv undersöks äldres attityder till och problem med strömningstjänster för att för att kunna ge förslag på hur tillgänglighetsarbetet kan förändras eller förbättras. Genom intervjuer framkommer det att en stor del av den problematiken som de äldre upplever inte beror strikt på den grafiska designen, utan problematiken är bredare och berör saker som språkanvändning i tjänsterna, krångliga supportsamtal och en rädsla att göra fel. Som förslag på att åtgärda problemen efterlyses en breddad designroll som utgår från en helhet baserad på sambanden mellan visuella och icke-visuella komponenter för att på så vis verka för att göra digitala tjänster mer tillgängliga för äldre människor i samhället.

Welcome to Arstotzka, in this game you play as a passport inspector at the border to the newly conquered land of Kolechia. The game Papers, please is named after the phrase your character says to everyone trying to get access to the country of Arstotzka. The gameplay is a simple point-and-click game within the simulation category of video games, a simulation of a bureaucratic job which consists of checking documentation. The gameplay is not a fantasy nor is it escapism, so in what way is this a compelling game? Papers, please tackle something larger than enjoyable gameplay with satisfying graphics, it tackles the story of how an entire totalitarian state is being upheld by regular people. People just like you and me.