Det här är en kandidatuppsats med syftet att undersöka de tidigare journaliststudenternas vid Södertörns högskola etablering på arbetsmarknaden. Det studien fokuserar på är de mest förkommande typerna av arbeten, huruvida en journalistutbildning bidrar till en mer professionaliserad journalistik och även hur dessa alumner upplever arbetsmarknaden med det journalistiska prekariatet som utgångspunkt. Undersökningen är en kvantitativ sådan, där 90 tidigare journaliststudenter kontaktades via telefon. Av dessa deltog 54 respondenter i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 60 procent.  Denna uppsats är en i raden av alumniundersökningar vid Södertörns högskola. De föregående uppsatserna refereras genomgående till i innehållet. Uppsatsen har sitt teoretiska ursprung i bland annat professionsteorin och det journalistiska prekariatet. De slutsatser vi har kunnat dra och det resultatet visar är att reporter är den vanligast förekommande yrkesrollen för de inom journalistiken, och arbete inom dagspress är den vanligaste typen av arbetsplats. För de som lämnat journalistiken är arbete inom PR och digital utveckling vanligast. De tidigare studenternas etablering på arbetsmarknaden ser fortsatt lik ut jämfört med tidigare år och alumniundersökningar. De före detta studenterna beskriver en, till viss del, professionaliserad journalistik men att delningar i uppfattningen av vad en journalist är fortfarande är närvarande. De tidigare journaliststudenterna upplever även i viss utsträckning det journalistiska prekariatet men brist på annan forskning i ämnet gör det svårt att dra definitiva och fastställda slutsatser.

I denna uppsats har vi undersökt hur 8 svenska journalister och 4 chefer vid svenska medieföretag (”arbetsgivare” hädanefter) resonerar kring journalisters aktivitet och varumärkesbyggande på sociala medier, vilka motiv journalister har för att profilera sig i sociala medier och hur journalisterna och arbetsgivarna ser på journalisters aktivitet på sociala medier utifrån journalistiska yrkesideal och normer. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer som sedan har analyserats utifrån teorier om varumärkesbyggande, personligt varumärke och självpresentation samt tidigare forskning om journalisters yrkesideal och användning av sociala medier. Resultaten visar att det verkar finnas en övertro bland journalister om det personliga varumärkets betydelse för arbetsmöjligheter, om man ser till hur arbetsgivarna uppgett att de värdera sociala medier. När det gäller journalisters motiv till att vara profilerade på sociala medier har de snarare framkommit att det inte är högt prioriterat varken av journalisterna själva eller arbetsgivarna, för arbetsgivarna är detta endast intressant i vissa fall. Detta beror framför allt på att fördelarna av en stark sociala medier-profil inte anses väga över nackdelarna som bland annat är att det är tidskrävande och att de innebär en större risk att bli utsatt för hat och hot. När det gäller yrkesidealen har vi sett att samtliga respondenter värderar dessa högt och tycker att man alltid bör agera enligt dem på sociala medier. Idealen och normerna kan vara svåra att kombinera med att vara framgångsrik på sociala medier eftersom de hindrar journalister från att agera på det sett som genererar störts engagemang på sociala medier.

This Master’s thesis focuses on the discursive power struggle between politicians and journalists on Finnish digital news articles where the politician’s tweets are embedded or quoted in using multimodal discourse analysis. Embedded and quoted tweets are one of the premier links between Twitter and digital news platforms but have for the most part been left out of the field of discourse analysis. This research will try to fill that gap, focusing on a time period of one month before the 2019 parliamentary election in Finland. The research material consists of 18 articles from two of the biggest digital news platforms in Finland, Iltalehti and Ilta-Sanomat. They are analyzed using Machin and Mayr’s seven-part scheme for critical discourse analysis, focusing on the embedded and quoted tweets in relation to the text’s discourse, and also the intertwined textual and the visual sides of the articles. The analysis shows that in most articles, the discourse portrayed in the tweets is not challenged by the journalist, meaning that the politicians most often come on top in the discursive power struggle. The analysis also displays that there are multiple ways of challenging the discourse, but they are seldom used in the power struggle. In conclusion, as the tweets’ discourses often go unchallenged, both the politicians and Twitter as a platform have arguably disproportionate power to influence both the discourse on digital news platforms, as well as the readers of those.

Syftet med denna studie är att, genom närläsning av opinionsartiklar, se hur skribenter på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets ledar- och kultursidor argumenterade kring Black Lives Matter-protesterna 2020. Uppsatsen ämne har valts baserat på att opinionsjournalistik, och dess påverkan på samhällsdebatten är ett, generellt sett, underutforskat område trots att opinionsartiklar är bland de mest delade digitalt. (Bolin, Strömbäck och Hinnfors 2016) I arbetet med texterna har ett frågeschema använts, grundat på argumentationsanalys, retorisk analys, medieretorisk analys samt metaforanalys för att spåra teser, typ av argumentation, metaforer och värderingar. Teoretiskt har uppsatsen utgått från diskursteori samt teorier om andrafiering och identitetspolitik. De teser som drivs om Black Lives Matter-protesterna 2020 är främst kopplade till våld, intolerans, coronapandemin och identitetspolitik. Skribenterna tenderar att tillskriva demonstranterna egenskaper, syften och mål med demonstrationerna som skapar en social maktobalans och en känsla av andrafiering. Jag har funnit att i de undersökta artiklarna ställs grupper mot varandra där de som tillskrivs handling agerar för att skada andra grupper, i det fallet både rörelsen och samhället i allmänhet. Artiklarna skapar ett "vi och de" där "de" använder våld och intolerans mot kritiker medan "vi" är skribenten, läsaren och alla fredliga vita och svarta som inte ingår i Black Lives Matter-protesterna. Många texter pekar också ut andra sociala identitetspolitiska grupper som kontrast till “vi”. Jag kunde också se att Svenska Dagbladet intar en mer kritisk och konservativ ställning till protesterna och rörelsen i både USA och Sverige och att Dagens Nyheter har en mer liberal inställning till rörelsen men kritiserar våldet under protesterna. Detta stämmer också väl med deras politiska beteckning som obunden moderat (Svenska Dagbladet) och oberoende liberal (Dagens Nyheter).

Billie Eilish är en artist som slagit igenom stort det senaste året. Hon har vunnit ett flertal priser för sitt arbete och sina produktioner, och är en av världens största artister i skrivande stund. Debutalbumet ”When We All Fall Asleep, Where Do We Go?” släpptes våren 2019 där samtliga produktioner skrivits av Billie tillsammans med hennes bror Finneas O´Connell, vilket är unikt jämfört med andra världsartister idag. Nästan alla låtar från debutalbumet var skrivna och producerade i Finneas sovrum, utan vetskapen eller en förväntning om att de en dag skulle bli några av de mest uppmärksammade och framgångsrika låtskrivarna i musikvärlden. Därför var detta intressant att studera hennes produktioner, vad som utmärker dessa, samt hur produktionsprocessen går till då många påstår att Billie Eilish är en annorlunda artist.   Efter att ha gjort en musikanalys genom att lyssna på tre av hennes produktioner kunde jag uppfatta specifika kännetecken såsom hennes sångteknik, produktionernas mix, val av låtstrukturer, samt hennes röstkaraktär. Inom produktionsprocesserna för dessa tre produktioner, som granskades i artiklar och strömmande videos på internet, kunde jag hitta intressanta svar såsom hur produktionsprocessen gick till för de tre produktionerna samt beskrivningar kring specifika ljudeffekter och inspelning av sång.

This study aims to observe and understand what effect influence-earned and appointed badges have during Twitch streams and their interactions. Twitch is the most popular live streaming platform online and draws in a large number of content creators, with its primary draw being video game live streams. During video game live streams, streamers play a game and interact with viewers, of which there are different types depending on monetary contribution and status given by the broadcaster. Using ethnographic observation, two weeks’ worth of streams on a medium sized channel were viewed and later analysed with thematic structure, focusing on streamer-audience, viewer-subscriber, and the place of moderators and VIPs. The results show that while badges can delineate who is a regular viewer and who is not, beyond this they show little significance towards the positions of different audience members. Moderators and VIPs are shown to have more sense of regularity and more power over or exemption from chat limits. Additionally, those contributing monetarily are shown to get extra appreciation via on-screen alerts and triggered audio segments, making the streamer aware of their contribution. In chat, this earns them an additional badge, showing their level of contribution to the stream. This did, beyond recognition on stream, not show a longitudinal affect towards people who contributed monetarily. Overall, badges thus did not hold significant power, but observations raised more questions that inspire future research.

Journalism has changed in many ways in today's society. The emergence of digitization has created a new format for journalists to work on. Social media is an example of that and one of the largest reasons for the development that has taken place. Today´s journalists must work at a high speed to produce as much news as possible but especially know how to use social media platforms to reach out and attract an audience both for private use and at work. For journalists social media is a way to create interaction and participation. Journalists get the opportunity to be personal and create their own branding in the text.But where does the limit go from being objective and personal? Can it harm the journalists credibility and the ideal concept objectivite if they expose personal opinions and emotions?In this study six journalist from three huge swedish news media – Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT has been chosen whose purpose is to examined the balance between being personal and objective as a journalist on social media that proceeds from the questions: 1. In what way does six professional journalist from Svenska dagbladet (SvD), Aftonbladet och SVT use social media platforms in their work respectively in their personal life?2. In what way do interviewees feel that social media can influence the role of the journalist? The results show that these journalists have similar answers and opinions about how they use social media platforms for personal use and at work. They said that not a day goes by without them using social media. The majority also said that social media can iibe useful for their daily work and to build a relationship with the audience because it can create trust among them. Although they can see a potential danger for the journalists occupation. Therefore the results show that the journalist thinks it's hard to know where the border goes, and as a reason for that they often say that every newsroom does not have a unified approach to the situation.

This bachelor thesis aims to investigate how gang criminality is framed in the four largest morning and evening newspapers in Sweden. By conducting a qualitative content analysis of 24 news articles from June 1 to August 31, 2021, the thesis aims to answer the main research question on how gang criminality is framed in Swedish media through framing, rhetorical concepts and lexical choices in the chosen news articles. The analysis reveals that gang criminality is framed as a conflict that requires responsibility from certain actors, such as politicians and the police. Through identified rhetorical concepts such as ethos, pathos and logos, the frames have been exemplified and clarified. Journalists use quotes and interviews with actors such as politicians and police in their articles as a persuasion technique to strengthen for example the seriousness of the issue of gang criminality. The lexical choices used in relation to the actors who appear in the articles are mostly positive. The purpose of the study has been maintained by contributing material that shows that gang criminality is framed as a conflict that requires a type of responsibility, which is summarized as an issue in society that requires a solution, rather than for example an economical issue, which is rather surprising since the cost of crime in society is significant. With the study's contribution to the field of knowledge about the media's portrayal of gang crime, we hope to be able to contribute to the development of the subject in future research.

Journalistyrket präglas av en osäker framtid och hård konkurrens. I en värld som är i ständig förändring undkommer inte journalistiken tekniska innovationer, demokratiska, globala och ekonomiska omständigheter. Hur man ska vara som journalist beskrivs ofta med ord som -snabb, anpassningsbar och tekniskt kunnig. Utöver dessa färdigheter, har vi i denna studie intresserat oss för vilka sociala förmågor som journalisterna själva upplever som viktiga för att ta sig fram i branschen. Denna uppsats ämnar nå en djupare förståelse för vilka kapital som anses värdefulla i kampen om att få, ta, och behålla sin plats i den svenska journalistkåren. Är det samma villkor för alla, eller använder man sig av olika kapital beroende på om man är fast anställd, har en frilansande position eller tillhör den yngre eller äldre generationen?Med hjälp av den franske sociologen Pierre Bourdieus fältteori har vi undersökt och identifierat socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital (genom professionellt och kulturelltkapital), på tolv personporträtt ur facktidningen Journalisten. Resultatet i den kvalitativa innehållsanalys vi genomfört visar att det symboliska kapitalet är av stor vikt för journalister, medan det ekonomiska kapitalet inte verkar lika betydelsefullt och visade sig snarare i sin avsaknad.

Denna studie syftar till att undersöka unga kvinnors kunskap och attityd gentemot algoritmer på den sociala medieplattformen Instagram. Tidigare forskning inom algoritmstudier visar på att det finns en bristfällig kunskap om algoritmer. Algoritmer är en integrerad del i våra liv och samhällen, på det sätt att de har ett stort inflytande på majoriteten av de offentliga sektionerna, som juridik, sjukvård, politik och medieorganisationer (Booth, Bucher & Gran 2020, s. 1780). Frågeställningarna vi undersökte var “I vilken utsträckning reflekterar unga kvinnor kring personifierade flöden?” och “I vilken utsträckning är respondenterna läskunniga i enlighet med Livingstones definition av mediekunskap?”. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex unga kvinnor mellan 18 och 25 år. Därefter analyserade vi respondenternas svar med hjälp av Livingstones begreppsdefinition av mediekunskap för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna inte visste vad en algoritm var. Det fanns dock en övergripande analytisk förmåga på det sätt att samtliga respondenter reflekterade över att deras flöden var personifierade vilket de upplevde som obehagligt. Slutsatsen är därför att unga kvinnor reflekterar över sina personifierade flöden. De är medvetna om att det är något som styr vilket innehåll de får ta del av, men har ingen kunskap om att det är algoritmer som är den bakomliggande orsaken. Respondenterna visade på en varierad läskunnighet på det sätt att de visade skilda förmågor inom de olika begreppen. Vår studie visade att endast en respondent hade kunskap om vad en algoritm är och var därför den enda som visade kunskap inom alla de fyra områden tillgång, innehållsskapande, analys och utvärdering.