Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel som används i religionskunskapsundervisningen i gymnasieskolan. I studien har jag undersökt hur tre olika läromedel som används i gymnasieskolan porträtterar konflikten med utgångspunkt i tre olika teoretiska ansatser för att urskilja subjektivitet, partiskhet och hur semiotik används för att insinuera underliggande meningar. Metoden som ligger till grund för analysen är den komparativa dokumentanalysen med ideationell struktur som syftar till att urskilja teman på mikro- och makronivå. Med utgångspunkt i uppsatsens syfte och frågeställningar, således hur Israel-Palestinakonflikten porträtteras i läromedel, har jag med hjälp av metoden och det teoretiska perspektivet synliggjort mikro- och makroteman i respektive läromedel och jämfört dem utifrån vilka teman som urskiljer i texterna. Genom ett målinriktat urval har jag valt ut tre läromedel som används i gymnasieskolan för att öka studiens validitet och reliabilitet. Resultaten som synliggjordes i läromedelsanalysen var att läromedel som används i gymnasieskolan skiljer sig åt i hur dem porträtterar konflikten. Kontrasten i de teman som urskilts mellan läromedel visar sig genom att konflikten dels porträtteras subjektivt med en politisk agenda, dels porträtteras mångfacetterat där läsaren får tolka och nyansera bilden av konflikten. Resultaten i denna studie visar i enlighet med tidigare forskning att det finns en diskrepans mellan läromedel som används i gymnasieskolan och detta kan leda till missledande information som inte enbart förmedlar felaktiga fakta utan även skapar deviation i fakta.

Bakgrund: Att drabbas av cancer är en stor utmaning och hur den hanteras varierar mellan individer. Vissa väljer att ha en positiv inriktning till livet trots utmaningarna med cancersjukdom. Att tillåta sig själv att finna olika glädjeämnen som förgyller livet gör det lättare att finna hälsa under sin sjukdomstid. Stöd från omgivningen och vården bidrar till att patienten känner hopp, trygghet och optimism. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur cancerdrabbade kvinnor kan finna hälsa trots cancersjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier skrivna av cancerdrabbade kvinnor. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman & Hällgren Graneheims innehållsanalys (2012). Resultat: Det var betydelsefullt att den drabbade själv hade viljan att bli frisk och hade ett positivt fokus. Genom sunda livsstilar hjälpte det de drabbade att känna hälsa. Stödet från familj och vänner var betydelsefullt och gav dem energi till att orka kämpa. Att känna att sjuksköterskan var närvarande och lyssnade till tankar och känslor var viktigt. Slutsats: Med hjälp av den inre kraften, sund livsstil och stöd från familj, vänner och sjukvården framkom det att det går att känna hälsa trots cancersjukdom. Det är betydande att sjuksköterskan lyssnar till individens behov och tar reda på vad den behöver för att uppleva god hälsa.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer. I studiens resultat framgick att konversion är en process bestående av flera stadier med ett utgångsläge bestående av sökande och avsaknad av svar som slutligen resulterar i mening i den religiösa tron, ny religiös identitet samt ett nytt perspektiv på livet vilket sammantaget innebär ett nytt sätt att se på sig själva och världen för konvertiterna.

Utifrån att konflikter är en vardaglig företeelse i förskoleverksamheten studeras detta med fokuspå vilken mening pedagoger ger åt konflikter för att på så sätt skapa en djupare förståelse fördetta. Till grund för studien ligger litteratur som tar upp konflikter och som visar på olika sätt attmöta dessa. Studien tar utgångspunkt i en hermeneutiskt och interpretativ ansats för att läggafokus på just förståelsen och vilken mening pedagogerna ger åt konflikter. Åtta pedagoger liggertill grund för studien och dessa har både observerats och intervjuats för att få med både derasinställning till konflikter och agerande i konflikter. Resultatet visar på att pedagoger ger olikamening åt konflikter beroende på sina egna erfarenheter och individerna i konflikten. Det skiljersig dessutom mellan pedagogernas inställning och agerande och hur dessa ger mening åtkonflikter. Genom denna studie skapas en förståelse för vikten av att som pedagog varamedveten om sin inställning och sitt agerande och på vilka sätt dessa påverkar barnen som vimöter i förskolan.

Formålet med denne studien var pasienters opplevelse av postoperativ informasjon etter kataraktkirurgi og deres tanker og meninger om dette. Ved sykehusopphold har forskning vist at det pasienter savner mest er god informasjon av helsepersonell. Kataraktkirurgi er verdens vanligste operasjon, men også den diagnosen flest i verden er blinde av. Viktigheten av kataraktkirurgi kan ses da ikke kun bedring av syn er en effekt. God syn etter kataraktkirurgi kan for eksempel forebygger fall, noe som igjen kan spare helsevesenet for utgifter, og pasienten for smerter og traumer. Formålet med informasjonen gitt av sykepleier er viktig da den har som hensikt å forebygge infeksjon som kan bli synsstruende. Studien er en intervjustudie der fire deltagere ble intervjuet. Dataen ble analysert med av hjelp av kvalitativ innholdsanalyse. Ut fra intervjuene kom to kategorier fram: Forstyrrende omgivelser og trygghet til sykepleier. Pasienters informasjonsbehov ble til dels dekket grunnet at de fant trygghet til sykepleier og sykepleier som kilde til god informasjon. Det var brister i forhold til egenomsorg ved hjemreise, og dette grunnet til forstyrrelser i omgivelsene informasjonen ble gitt, som resulterte i usikkerhet hos pasientene. Ved å øke kunnskapen innen dette området, vil sykepleier som gir informasjonen til pasientgruppen kunne gi mer effektiv og sikker pleie. Dette kan gi økonomisk gevinst til den enhet som har utført operasjonen, blant annet ved at færre pasienter vil ha behov for å komme tilbake da de har fått all informasjon som behøves, men også bedre pasientsikkerheten ved å kvalitetssikre helsetilbudet pasientene får.

Bakgrund: Cancer är ett samlingsnamn för många sjukdomar som har gemensamt att sjukaceller börjar dela sig okontrollerat och bildar tumörer. Ordet cancer är skrämmande och dendrabbade begränsas av sjukdomen, men det är inställningen till sjukdomen som avgörupplevelsen av hälsa. Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur individer med obotlig cancersjukdomupplever sin hälsa. Metod: Uppsatsen utfördes med en kvalitativ ansats baserad på sex självbiografier skrivna avpersoner med obotlig cancersjukdom. För att analysera biografierna användes kvalitativinnehållsanalys (Lundman & Hällgren Granheim, 2012) Resultat: Det framkommer i resultatet att stödet från närstående och vänner var viktigt liksomatt leva så normalt som möjligt. Gemensamt var att finna livskraft och mening i stödet ochkärleken de fick från sina närstående samt att kunna leva sitt liv som de gjorde innan de blevsjuka. Även den religiösa tron var viktig och gav styrka och hopp. Slutsats: Trots att de sjuka visste att de skulle dö inom en snar framtid så kunde de ändå finnahälsa i sitt liv. Som sjuksköterska är det viktigt att fokusera på vad som kan stärka patientenshälsa. Mera forskning behövs också angående hur människor med obotlig cancer påverkas närde får möjlighet att förmedla sina upplevelser genom t.ex. sociala medier behövs.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Bakgrund: Äldreboendet är en plats som utgör den boendes livsmiljö, vilket även innefattar relationer. Då vårdpersonalen är ständigt närvarande kring de äldre, blir skapandet av relationer dem emellan en följd av livet på boendet. I den transpersonella omsorgen har kommunikationen en central position, och att ta sig tid och lyssna och att lära känna varandra i den gemensamma vardagen har både ett etiskt och relationellt värde. Problem: Den relationella aspekten av berättande beskrivs sällan ur den äldres perspektiv, utan dess förtjänster relateras ofta till vårdpersonalens möjlighet att ge personcentrerad vård. Hur upplever de äldre berättande i vårdrelationen och vad upplever de att berättande tillför? Syfte: Att beskriva äldres upplevelser av berättande i vårdrelationer på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes, baserad på kvalitativa studier. Resultaten tyder på att äldre genom att berätta om upplevelser och erfarenheter för någon som lyssnar aktivt kan uppleva känslor av stärkt identitet och gemenskap, vilket i sin tur främjar upplevelser av mening och ökad livskvalitet. Slutsatsen är att vårdpersonal genom att visa intresse och skapa utrymme för berättande i vårdrelationen har potential att främja äldres välbefinnande.

<p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att studera vilka recept lärare i hem- och konsumentkunskap använder i sin undervisning och då särskilt studera vem och vad som bestämmer urvalet samt att se vilka värden och normer som förmedlas.</p><p>Undersökningen är utförd med deltagande observationer samt kvalitativa intervjuer av tre lärare och sex elever i år åtta och nio. Vid de deltagande observationerna har en metodvariant som kallas "critical incidents" använts.</p><p>Resultatet tyder på att vilka recept som används främst har att göra med lärarens inställning till vem som ska göra valet, med vad läraren har planerat att undervisningen ska handla om och med vilken tillgång till recept som finns. Genom valet uttrycker lärarna pedagogiska idéer och kunskapssyn och eleverna uttrycker bland annat smakpreferenser.</p><p>Min slutsats är att det finns anledning att fundera över både hur elever lär och vad jag som lärare kan göra för att skapa de bästa förutsättningarna för lärande.</p><p> </p> / <p> </p><p>This essay examines the methodology of recipe selection used by teachers in Home Economics teaching and specifically studies who and what determines the selection as well as what values and norms are conveyed.</p><p>The study was conducted using participatory observations and qualitative interviews of three teachers and six pupils in years eight and nine. A method called "critical incidents" was used during the participatory observations.</p><p>The result suggests that recipe selections are based on one of three criteria: a teacher’s attitude towards whom – the teacher or student – directs recipe selection, a preset lesson plan, or, the accessibility to recipes. Teachers tend to base selections upon pedagogical ideas and a cognitive approach whilst pupils express preferences based on taste.</p><p>This essay concludes that it is of value to consider how pupils learn and what a teacher can do to foster the best circumstances for learning.</p><p> </p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem.   Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation.   Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation. Dessa kategorier var övergivenhet, integritetskränkning och ökad självkänsla. Underkategorierna var att inte bli sedd, frånvaro av åtgärder, att bli bortvald, minskad trygghet, att bli förminskad, att bli bekräftad och att erhålla kunskap.   Slutsats: Av resultatet kan ses att det finns brister i bemötandet vilka ger en känsla av övergivenhet och som orsakar ett ökat lidande för patienten. Kontinuiteten i vården bör därför prioriteras för att känslan av övergivenhet ska minska. I resultatet framträder också att en ökad självkänsla kan upplevas genom ett bemötande som bekräftar patienten och som ger denne en större kunskap och bättre förståelse om sin situation. Tid för reflektion om den rådande vårdkulturen och om bemötandet behöver få mer utrymme inom vårdinstanserna. Mer forskning behövs för att öka kunskaperna om hur sjuksköterskor ska kunna möjliggöra ett så bra vårdande klimat som möjligt i omvårdnadsprocessen.