Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder och är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom åren har ADHD varit huvudsakligen förknippat med barn. Det är först på senare år som ADHD har blivit en erkänd funktionsnedsättning även hos vuxna. Uppskattningsvis lever 2,5 % av den vuxna befolkningen i Sverige med ADHD. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att som vuxen leva med ADHD Metod: Studien var en kvalitativ självbiografistudie. En induktiv ansats har använts och analysen utfördes genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen gav fyra kategorier och fem underkategorier. Resultatet visade att livet med ADHD innebar svårigheter i vardagen, att vara full av känslor samt att omgivningens stöd var av betydelse. Vidare visade resultatet att hälsa kunde upplevas trots ADHD. Slutsats: Att som vuxen leva med ADHD innebär svårigheter i vardagen sammankopplade till de huvudsymtom som funktionsnedsättningen ger. Det innebär vidare känslor av att vara annorlunda och missförstådd samt att uppleva svårigheter med pendlande humör. Med stöd från omgivningen samt ökad begriplighet och hanterbarhet kan känslan av hälsa och välbefinnande öka. Då varje persons upplevelser är individuella är det viktigt att som sjuksköterskan se till den personliga livsvärlden för att kunna stärka individens hälsoprocesser.

Bakgrund Demens är en progressiv och irreversibel sjukdom med beteendemässiga och psykiska symtom. Kunskap om personer med demens tidigare erfarenheter underlättar samspelet mellan person och vårdpersonal. Vid personcentrerad omvårdnad ses individen som en helhet och hänsyn tas till personen bakom sjukdomen. När aktiviteter anpassas utefter individens förmåga och resurser skapas en meningsfull vardag för personer med demens, vilket anses vara en betydelsefull del av omvårdnaden. Kultur i vården kan ge positiva hälsoeffekter och musik kan användas som ett verktyg. Musik kan frambringa såväl positiva som negativa känslor och därför bör vårdpersonal vara medvetna om och ha kunskap i hur musik kan underlätta välmåendet hos personer med demens.  Syfte Syftet var att beskriva hur musik påverkar personer med demens på vårdhem. Metod En allmän litteraturöversikt genomfördes för att besvara syftet. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och tre teman utkristalliserades. Resultat Resultatet i litteraturöversikten manifesterades i tre teman (Valet av musik var betydelsefullt, Symtom, beteende och välbefinnande påverkades, Vårdrelationer förändrades) som svarade på studiens syfte. Musik underlättade interaktion och kommunikation mellan person och vårdpersonal, reducerade BPSD och ökade välmåendet hos personer med demens. Användandet av musik som speglade personen visade på betydande roll i musikinterventionernas utfall. Slutsats När hänsyn togs till personen bakom sjukdomen, hade musik positiv inverkan på personer med demens och gav individen möjlighet att finna mening.

Bakgrund: Vid livshotande lungsjukdomar såsom vid kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, interstitiella lungsjukdomar och pulmonell arteriell hypertension finns möjligheten till förlängt liv vid en lungtransplantation. En lungtransplantation är endast möjlig om en donator eller donatorns anhöriga sagt ja till att donera organ vid konstaterad hjärndöd. När patienter är uppsatta på väntelistan finns risken att de hinner avlida innan det kommer passande lungor att tillgå. Sjukvården behöver tillhandahålla en avancerad medicinsk vård och en palliativ vård parallellt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur patienter med allvarliga lungsjukdomar erfar att vänta på lungtransplantation. Metod: En litteraturöversikt har utförts enligt inspiration av Forsberg & Wengström och Polit & Becks "niostegsmodell". Sökning efter resultatartiklar till litteraturöversikten gjordes i PubMed, CINAHL, PsycINFO och Google Scholar. Tretton vetenskapliga artiklar inkluderades, tolv kvalitativa och en mixad metod. Alla inkluderade artiklar kvalitetsgranskades enligt en granskningsmall av Willman, Stoltz & Bahtsevani. Resultat: I resultat framträdde tre huvudkategorier: utmaningar, trygghet och begränsningar i vardagen, därtill även subkategorier. Rädsla och osäkerhet varierade under väntetiden parallellt med tacksamhet och hopp om att fortsätta leva. Stöd från närstående, vänner, transplanterade och sjukvården var betydelsefullt under vänteprocessen. Diskussion: Litteraturöversiktens huvudfynd diskuterades utifrån bakgrund, tidigare forskning och begreppen lidande, mening och hopp i Travelbees omvårdnadsteori. Därtill diskuterades stödet från sjukvården i väntan på en lungtransplantation och dess svårigheter i att avgöra om och när palliativ vård skall sättas in till patienter som väntade på lungtransplantation. / Background: With life threatening lung diseases such as chronic obstructive pulmonary disease, cystic fibrosis, interstitial lung disease and primary pulmonary hypertension patients can live longer with a lung transplant. Lung transplantation is only possible if the donor is confirmed brain dead. A prerequisite is that consent has been given by the donor or their next of kin. There is, therefore, a risk that patients on the transplant waiting list die waiting for suitable lungs. Thus, it is necessary to provide medical care and palliative care simultaneously for these patients. Aim: The aim of this literature review was to investigate what experiences patients with serious respiratory diseases have while waiting for a lung transplantation. Method: A literature review has been completed using models developed by Forsberg & Wengstrom as well as the Polit & Becks "Nine-Stage Model". The literature search was done using PubMed, CINAHL, PsycINFO and Google Scholar. Thirteen articles are included, of these twelve are qualitative and one uses a mixed method. All articles included were quality reviewed according to a template of Willman, Stoltz & Bahtsevani. Results: The results highlight three main categories: challenges, sense of security and limitations of daily life, as well as sub- categories. While waiting for transplant, the feelings of fear and uncertainty varied but ran in parallel with gratefulness and the hope of survival. Support from relatives, friends, other who had received transplants and health care professionals was meaningful during this time. Discussion: The key findings of this present literature review were discussed in the relation to prior research, and the light of Travelbees, three concepts of suffering, hope and meaning. Additionally, health care personnel’s support was deliberated, as well as the difficulties in deciding if and when to initiate palliative care for these patients.

Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning det finns ett samband mellanfaktorerna påverkan, känsla av sammanhang, mening och huruvida en anställd kommer att sesin nuvarande arbetsplats som sin framtida. Analysen baseras på multipel regressionsanalys.Analysen visar att faktorn mening och känsla av sammanhang har ett samband i frågan omönskad framtida arbetsplats, och att påverkan tillsammans med de andra variablerna inte hardet. Resultatet visar att variablerna, beroende av varandra, har en förklaringskraft på 13,7procentenheter. Det framkom att den anställdes uppfattning angående dennes möjlighet tillpåverkan och dennes känsla av sammanhang resulterar i en hög uppfattning i känsla avmening, vilket utifrån de olika teorierna var ett väntat resultat

Är upplevelsen av musik meningsfull och på vilket sätt är det möjligt för ett musikstycke att gestalta en yttre värld? I denna uppsats undersöker jag lite kort vad inom musiken skulle kunna förstås som en mening. Genom att se till olika förhållanden av meningsfullhet och musikalisk upplevelse går det att förstå dess breda förklaringssvårigheter. Meningen ter sig subjektiv men kan också bidra till en kollektiv samstämmighet om ett musikstyckes meningsfullhet. Upplevelsen av musik i sin tur kan hjälpa en kompositör eller artist att gestalta en omvärld för sig själv. Denna gestaltning bebor inte musiken på liknande sätt som en manual beskriver ett tillvägagångssätt utan med hjälp av medlet musik kan artisten uttrycka något som en vokabulär inte möjligtvis är kapabelt till. Med kroppen som länk mellan den yttre världen och subjektets vilja används vanan av att bruka ett instrument som en förlängning för kroppen. Att utgå från kroppen som en medvetandehorisont är något som är nära besläktat till Merleau-Pontys existentiella fenomenologi i Phenomenology of Percetion och utgör en bra grund för denna uppsats. Även om jag inte kommer fram till ett svar ifall musik besitter en mening så har upplevelsen av musik utforskats genom olika musikaliska verk och hur musikalisk gestaltning kan användas för varseblivning. / Is the experience of music meaningful and in which way is it possible for a musical arrangement to depict an external world? This essay will firstly examine what meaning within music might refer to. Though there are difficulties to pinpoint an exact definition of meaning in regard to several different experiences of music it seems to originate from the subject itself. Even so, music can possess a collective acceptance within their respective social groups. The experience of music can help a composer to portray a surrounding, not by the virtue of musical characteristics, but by mediating the will of the composer. Unlike a manual which is guiding the reader to take certain steps the composer can express what a vocabulary is lacking by the habit and familiarity of ones instrument as an extension of the performers body to link an external world. This is very much related to the existential phenomenology put forward by Merleau-Ponty in Phenomenology of Perception and on which I base my arguments on. Even though I might not find a meaning within music I have examined the possibility for experiencing music as a way of portraying the surrounding world.

Bakgrund: I världen drabbas cirka 34 miljoner kvinnor av infertilitet. När en kvinna inte har blivit gravid efter ett års uppehåll med preventivmedel påbörjas en infertilitetsutredning. Utifrån den avgörs vilken behandling som är möjlig för att öka chanserna att bli gravid. Det är vanligt att infertila kvinnor upplever en försämrad självkänsla och att de är misslyckade. Allmänsjuksköterskan kan möta dessa kvinnor i flera olika kontexter och det är således viktigt att ha kunskap om deras situation för att kunna främja hälsa och lindra lidandet.  Syfte: Syftet var att beskriva infertila kvinnors upplevelse av ofrivillig barnlöshet. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier. En manifest innehållsanalys genomfördes. Resultat: Tre kategorier skapades: Känslor av lidande som handlar om lidandets variationer exempelvis sorg, orättvisa och misslyckande. Hopp och längtan som handlar om hoppet och längtan efter barn. Omgivningen har betydelse handlar om hur kvinnorna upplevde gemenskap och utanförskap samt hur de upplevde bemötandet av sjukvården.  Slutsats: Kvinnorna upplever misslyckande, vilket gör att de isolerar sig från omgivningen. Det är känslorna av hopp som får dem att fortsätta kämpa. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att lyssna och få kvinnorna att känna sig sedda och bekräftade samt informera om stödgrupper.

Syftet med denna uppsats har varit att bidra med ökad förståelse av existentiell coping, genom att undersöka hur det framträder i hanteringen av coronapandemin. Detta har undersökts genom att titta på vilka aspekter av existentiell coping som framträtt i hanteringen, med hjälp av kvalitativ ansats och hermeneutik som metod. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera resultatet är Antonovskys KASAM, och Kevin Ahos definition av existentiell ångest. Resultatet har visat att existentiell coping inbegriper sökande och meningsskapande, där sökande har att göra med coping, och mening står för den existentiella dimensionen. Resultatet har också visat att existentiell ångest tillhör den existentiella dimensionen. Existentiell coping kan alltså förstås som ett sökande efter eller söka kvarhålla mening. Existentiell ångest kan orsaka ett sökande efter mening och därigenom leda till existentiell coping

Denna studie ämnar till att öka kunskapen om elevers uppfattningar om trä- och metallslöjd som ämne i grundskolans nionde årskurs. Särskilt fokus har lagts på kreativitet och idéutveckling. Grunden till studien var en undran om hur ett sociokulturellt perspektiv förhåller sig till elevernas resonemang kring vissa delar av slöjdundervisningen. Empirin består av halvstrukturerade fokusgruppintervjuer med elever. Slutsatserna som drogs var att elevernas resonemang kring lärande i trä- och metallslöjd kretsar kring en praktikgemenskap där artefakten står centralt. När eleverna resonerar kring kreativitet avser de främst olika former av (kreativa) förhållningssätt inom en gemenskap. Till slut var idéutveckling enligt elevernas resonemang ett sätt att relatera till artefakten, främst inom trä- och metallslöjdens praktikgemenskap, även om det fanns resonemang som anspelade på praktikgemenskaper utanför slöjdsalen.

Inledning Begreppet estetiska lärprocesser är ett svårdefinierat sådant. Denna studie syftar till att medhjälp av tidigare forskning förtydliga hur begreppet som pedagogisk arbetsmetod definieras och används i undervisning på fritidshem, samt utifrån hur fyra avdelningar på fritidshem tolkar begreppet. Syfte Syftet med denna undersökning är att bidra till en tydligare bild av hur olika avdelningar arbetar med estetiska lärprocesser i dagens fritidshem. Studiens frågeställningar har för avsikt att belysa lärprocessens gång från planerings- till utvärderingsstadiet. Fokus ligger på att studera hur olika avdelningar tolkar läroplanen och övriga styrdokument, samt vilket resultat de anser att detta arbete ger ifråga om sina elevers utveckling. Metod Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod och semistrukturerade fokusgruppsintervjuer. Det insamlade empiriska materialet har analyserats och bearbetats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultat Resultatet av studien visar hur fyra olika fritidshemsavdelningar arbetar med estetiska aktiviteter och uttrycksformer utifrån hur de beskrivs i fritidshemmets läroplan. Resultatet synliggör både likheter och skillnader i deras yrkesutövande och i deras tolkningar av läroplanens mål och riktlinjer, samt vad arbete med estetiska lärprocesser innebär. Studien visar också på hur avdelningarna arbetar med att täcka behov i sina respektive elevgrupper samt på vilka sätt eleverna utvecklas. I resultatet framkommer det också hur avdelningarna strävar efter att förbättra sitt arbete genom regelbundna grundliga utvärderingsprocesser.

Populärkultur kan ha påverkat ungdomars syn på vad religion handlar om, vad en religiös gör, och därmed även vad som är att klassa som religiositet. Att undersöka om så är fallet kan ge värdefull kunskap till vidare forskning, eftersom det leder oss till att bättre förstå vårt samtida samhälle. Rollspelare undersöks i frågan om vad som enligt dem själva gör roller i rollspel religiösa, och vilken betydelse de i dessa fall tillskriver rollernas religiositet. Ett annat mål är att se om det finns någon specifik betydelse för vad religiositet är i specifikt rollspel. Studiens frågeställning är: Vad betyder det att en roll är religiös enligt rollspelare? Studien använder sig av en teori som utgår från att betydelse skapas i hur koncept används i praktiken. Dess fokus blir därmed att besvara frågan om betydelse genom att se hur religiös roll tillämpas i rollspel, samt hur det talas kring vad en religiös roll är och gör. Undersökningen genomförs i tre moment av datainsamling: en intervjuundersökning, en observation av en rollspelssession samt kort översikt på litteratur i form av regelböcker. Det producerades tyliga svar om hur religiösa rollen tillämpas. Religiösa rollen är främst en präst med tillgång till gudarnas mätbara, spelmekaniska krafter(magi), magi som specifikt används till strid och läkande. Den religiösa rollen är i samtliga observerade fall en som aktivt jobbar åt gud, och bär alltid yrkestitel som anspelar på det, det är titlar som i nästan samtliga fall är en präst. Det är genomgående tät anknytning mellan betydelsen att en religiös är en som jobbar med gud. Specifikt så är i nästan samtliga fall magier av sådan sort att de hjälper rollen i stridssituationer, genom att utföra direkt skada men även genom att magiskt hela sår efter en strid. Även om inte enbart präster kan vara religiös så observerades religiösa inslag enbart hos prästroller i fältstudien, alla andra icke-präst roller visade varken tecken om att bry sig om gudar eller att inneha någon syn eller utövande av religiösa seder, böner, vidskepelser, konsulteringar från präster eller gudsfruktan. Sådan praxis att inte agera på sin tro stärker synen hos spelarna att endast präster blir kopplad till religiositet, sättet att använda koncept som t.ex. religion förändrar betydelsen av religion, vilket förklaras av teorin om symbolisk interaktionism.