Bakgrund: Konsumtion är en stor del av våra liv och stora delar av denna baseras inte på funktionella värden. En individ kan genom sin konsumtion uttrycka värderingar och utifrån dessa uttryck skapa en identitet. Detta kan för individen vara ett sätt att via konsumtion skapa mening. En del av denna meningskonsumtion kan härstamma ur olika kundgruppers interaktion med varandra. Hos alternativsportsbranschens återförsäljare återfinns två kundgrupper, där den ena består av utövare och den andra av icke utövande individer. Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån relationen mellan kundgrupperna åskådliggöra de icke aktiva individernas meningsskapande och återförsäljarnas roll i detta. Genomförande: Uppsatsens empiri grundas på nio kvalitativa intervjuer av återförsäljare inom alternativsportsbranschen. Resultat: Studien visar att icke aktiva individer skapar mening genom associationen till de aktiva utövarna och den livsstil som omger aktiviteterna. Detta grundas på att de aktiva i varierande utsträckning och på olika grunder tillskrivs status. Återförsäljarnas roll i meningsskapandet är att balansera de variabler som leder till att det finns en trovärdig och genuin koppling till aktiviteten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka samspelet mellan karaktärer och varumärken i framtidsfilmerna: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot och The Island. I förgrunden för vårt arbete finns ett samhälle där individen ställs inför ett ökat utbud av varumärken, samtidigt som företagens utmärkande unika identitet blir allt viktigare för att fånga konsumenternas intresse. Denna identitet, som företag bygger upp exempelvis genom produktplacering i film, utgörs framförallt av framträdande karaktärer som agerar och tillsammans med filmen ger produkten liv. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, där det empiriska materialet har införskaffats genom ett strukturerat protokoll som behandlar våra valda filmers produktplaceringsförekomster. Detta protokoll, bestående av de centrala benämningarna aktiv- och passivprodukt, har drivit oss vidare till ett resultat för vår studie. Resultatet har i analysen utkristalliserat och tydliggjort påträffandet av fem karaktäristiska mönster som beskriver varumärkenas roll och funktion i våra fem valda filmer. Samtliga mönster har underbyggts av vår använda teori om kulturellt meningsförmedlande av Grant McCracken och har påvisat att det sker ett meningsutbyte mellan film, karaktär och varumärke. / The purpose of this essay is to examine the interaction between characters and brands in five movies dealing with future: 2001: A Space Odyssey, Back to the Future Part 2, The Fifth Element, I, Robot and The Island. In the foreground of our essay is a society where people are confronted with an increasing offer of brands at the same time as the unique and characteristic identities of the enterprises become even more important to get the consumers´ interest. This identity, which an enterprise obtains, for example, through product placement in films, mainly consists of prominent characters interacting with the movie and give life to the product. This study is a qualitative content analysis where the empiric material has been procured through a structured protocol: a protocol which addresses the occurrences of product placement in our selected films. This protocol, consisting of the central concepts (active and passive products), has brought us further to the result of our essay. In the analysis of results, five characteristic patterns have been found that describe the role and the function of the brands in our five selected movies. All patterns have been supported by our applied theory of cultural meaning transfer (McCracken) and illustrate an exchange of opinions between film, character and brand.

Dag Wellander: Meaning – memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig’s The mud kings daughter. Master of Arts paper. Written in Swedish. 115 pp. Department of Literature and History of Ideas, Stockholm University, SE – 106 91 Stockholm The purpose of the paper is to treat one question, including the consequences of it’s answer, the question if The mud kings daughter is a text that has meaning. The question is in a first series of steps being approached by the way of scrutinizing the meaning found in the text in accordance with the methodology applied by those four dissertations that are available on the subject, i.e. on The mud kings daughter. These examinations do not find that the alleged forms of meaning stated by the dissertations is being produced by the text. On the contrary striking similarities is being found between these alleged forms of meaning on the one hand, and on the other the unfounded, disambiguated meaning that, according to Shoshana Felman, Freudian and anti-Freudian critics alike, have said is to be found in Henry James’ short novel The Turn of the Screw. In a following series of steps – some of which are being taken on Jacques Derrida’s advice – the rhetorical functioning of the textual ambiguity is observed and often found to be enchanting, whereupon the rhetorical necessity of the textual ambiguity is found to be affliction. This split between the rhetorical functioning of the textual ambiguity as rather enchanting, and the rhetorical necessity of the textual ambiguity being affliction, is then treated as something that hardly could be understood, and, accordingly, as something that might be understood as something that could not be understood. The idea is being put in that this split could be thought of as an inversion of oblivion into a living memory of a forgotten reading impression, an idea that is being inspired by the inversion of oblivion into a living memory in Marcel Proust’s In Search of Lost Time. Keywords: Birgitta Trotzig, Shoshana Felman, Jacques Derrida, Marcel Proust, meaning, ambiguity, memory, oblivion.

Abstract   Examensarbete, Ekonomprogrammet online, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Företagsekonomi, Ekonomistyrning, 2FE92E, VT 2013   Författare: Thomas Lindell Handledare: Elin Funck   Titel: Ordning och reda, löning på fredag: Eliminering av slöseri som en positiv överlevnadsstrategi Bakgrund: Undersökningen har sin bakgrund i den allt större spridning som lean som produktionssystem får, och i den viktiga roll som målkongruens spelar för en framgångsrik ekonomistyrning. Undersökningen, som tar sig an de anställdas mening, erhåller sin relevans genom den stora betydelse som byggandet av en kultur och aktiviteten elimineringen av slöseri har inom lean. Kunskapen har inte utforskats. Det finns en brist inom leanforskningen när det gäller detta betydelsefulla område, och det gör problemet intressant och viktigt att utforska. Frågeställning och syfte: Frågeställningen som styrt denna uppsats lyder: Inom tillverkande företag som arbetar med lean som produktionssystem: Vilken mening kopplar de anställda till elimineringen av slöseri? Syftet med denna uppsats är att försöka identifiera samband och mönster, som kan leda fram till en förståelse av den mening som de anställda kopplar till elimineringen av slöseri. Metod: Utifrån grundad teori har urval gjorts och data insamlats via semi-strukturerade intervjuer och dokument. Intervjuer har gjorts med 13 deltagare, fördelade på två företag. Data har analyserats så att begrepp, med deras egenskaper och dimensioner, har identifierats och samband och mönster mellan dem har kartlagts, och åskådliggjorts i en modell. Resultat, slutsatser: Svaret på frågeställningen blir att meningens kärna är överlevnad. Att få behålla jobben befinner sig i centrum av denna kärna. Utanför denna kärna handlar meningen i det vardagliga arbetet med att eliminera slöseri om att skapa ordning och reda. Starka positiva känslor är kopplade till elimineringen av slöseri genom den ordning och reda som skapas. Sammantaget sätter ovanstående mening in elimineringen av slöseri i ett förklarande sammanhang.

Konsumenter använder varumärken dagligen och exponering av varumärken sker överallt: i reklam, böcker, filmer, människor och så vidare. Tidigare forskning visar att konsumenter använder varumärken för att bygga upp sin självbild och skapa sin identitet, samt att konsumenter kan ha mer eller mindre starka relationer till varumärken. Varumärken i sig är bara materiella markörer, de blir meningsfulla för konsumenterna först då de sätts in i ett sammanhang och får en individuell historia uppbyggt kring sig. Studiens syfte är att utifrån ett konsumentperspektiv visa hur meningsskapande i en relation mellan ett varumärke och en konsument kan se ut. Detta genom att reda ut frågeställningen: ”Hur kan en konsument skapa mening i sin relation till ett varumärke?”. En fallstudie har genomförts, där en individs meningsskapande kring ett varumärke har undersökts. Fallstudien bestod av två djupgående intervjuer och fem observationer. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier kring bland annat meningsskapandeprocesser och varumärkessymbolik. Slutsatsen är tre faktorer som kan bidra till meningsskapande kring ett varumärke: överensstämmelse med konsumentens ”jag”, symbolisk innebörd och visuellt tilltalande, och användning. / Consumers use brands daily and the exposure of brands takes place everywhere: in advertisements, books, movies, people, and so on. Previous research shows that consumers use brands to create their self-image and identity, and that consumer can have stronger or weaker relationships with brands. Brands in their selves are only material markers, brands become meaningful to consumers when they are put into a context and receive an individual story built around them. The purpose of this paper is to show how consumers can create meaning in their relationship with brands. This is by sorting out the issue: “How can a consumer create meaning in the relationship with a brand? “. A case study has been carried out, in which an individual's meaning creation to a brand has been investigated. The case study consisted of two interviews and five observations. The results were analyzed using theories about meaning creation processes and brand symbolic. The conclusions are three factors that may contribute to the creation of meaning towards a brand: correspondence with the consumer's “self”, symbolic meaning and visually appearance, and the use of the brand.

Det inledande resonemanget leder fram till att meningsskapande förankringsarbete är viktigt men att detta ofta saknas i kliniskt arbete med ångest och depression. Från detta följer syftet att göra meningsskapande processer tillgängliga i det kliniska arbetet med ångest- och depressionsliknande lidanden genom att svara på frågeställningen: Hur söker vi efter och skapar övergripande och meningsfulla värden? Skriftliga beskrivningar från tre deltagare samlades in och analyserades utifrån en deskriptiv fenomenologisk metod vilket möjliggjorde identifierandet av den psykologiskt relevanta processtrukturen. Bland åtta identifierade delprocesser fanns till exempel ifrågasättandet och övergivandet av tidigare värden och följandet och definierandet av nya värden. Förslag ges till hur ett meningsskapande förankringsarbete skulle kunna se ut i en klinisk tillämpning. Sist ges även förslag till vidare forskning. / The introduction highlights the importance of working with meaning-making processes and argues that this work is lacking in clinical work with anxiety and depression. The aim in this study is to render meaning-making processes available to clinical work with anxiety and depressionlike afflictions by answering the research question: How do we search for and create meaningful values? Written descriptions from three participants were gathered and analyzed with a descriptive phenomenological method which made possible the identification of a psychological process structure. Among eight identified partial processes, questioning and abandonment of earlier values and following and defining of new values were found. How to work with meaning-making processes in a clinical setting is suggested. Last, suggestions for future research are presented.

Lönearbete utgör en väsentlig del av de flesta människors liv. Därför är det viktigt för individen och samhället att det finns mening med arbetet, och att det upplevs som meningsfullt. Barnmorskor tillhör en yrkeskategori som upplever sitt arbete som meningsfullt. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka vad sex kvinnliga barnmorskor upplever som meningen med sitt arbete ur ett individ- och samhällsperspektiv samt vad de upplever som meningsfullt i arbetet. Genom en fenomenologisk metod framställdes essensen från barnmorskornas upplevelser. Med begreppet Mening i studien avses syftet eller värdet med arbetet och begreppet meningsfull betyder att arbetet har en djupare innebörd. Den teoretiska och begreppsliga referensramen bygger på tre övergripande meningar med arbetet, att arbeta för: 1) Ekonomiska resurser. 2) Sociala behov och självförverkligande. 3) Andra människors behov. Resultatet av studien visar att ur ett individperspektiv upplevde barnmorskorna att meningen med arbetet var att det var omväxlande, vilket innefattar variation i arbetstempo och möten med olika kollegor och patienter. Meningen med arbete ur ett samhällsperspektiv var att skapa positiva upplevelser, som handlar om ett gott bemötande av patienter, vilket skapar positiva bilder i samhället av vården och att få barn. Upplevelser av meningsfullhet består av att det finns ett behov av barnmorskornas kompetens, och att de är involverade i andra människors unika händelse i livet. Barnmorskorna värdesätter att arbeta för andra människor och samhällets nytta, vilket gör att de intar en altruistisk attityd till arbetet. Barnmorskorna arbetar nära livet självt och med sin kompetens gör de viktig skillnad i människors liv, något som bidrar till upplevelsen av ett meningsfullt arbete. / Paid work is a major part of most people’s life. It is therefore important for individuals, and society as a whole, that there is meaning in the work being performed and it is perceived as meaningful. Midwives belong to a category of workers who perceive their work as meaningful. The intention of this qualitative interview study was to explore what six female midwives perceived as the meaning of work from an individual and society perspective. The aim was also to reveal what they perceived as meaningful in their work. By using a phenomenological method the essence of the midwives experiences was revealed. The concept of meaning in this study is to be understood as the aim or value of work. Meaningfulness is the concept used to describe a deeper meaning of work. The theoretical framework is based upon three generalised work aims, working for: 1) Financial resources. 2) Social needs and the need for self fulfilment. 3) Other people’s needs. The result shows that on an individual level the midwives experienced meaning in their work due to its changeable nature, which includes variations in tempo and encounters with different colleagues and patients. The meaning of work on a societal level was to create positive experiences among patients based on how there were treated. Good treatment generates positive images of the health care system and also of having children. Experiences of meaningfulness are based in the patient´s need for the midwives competence, and their involvement in other people’s unique life experience. Midwives value working for other people and benefiting society; this gives them an altruistic attitude towards work. They work with the intimacies of life, and their role influences other people’s lives, which contributes to the midwives feeling of having a meaningful job.

Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.  Marcus Willén vill med titeln på sin avhandling, Konsten att upphöja det ringa (2008), beskriva Torgny Lindgrens litterära metod. Utifrån novellsamlingarna Merabs skönhet och Brokiga blads vatten diskuterar Willén funktionen hos två övergripande teman han valt att benämna som ”Ordet” och ”Konsten”. Han menar att Lindgren i dessa gör bruk av samma metod som tematiken behandlar: existentiella frågor med vardagen och det materiella som bakgrund som lyfts av konsten. I romanen Norrlands Akvavit tycks Lindgren återkomma till en liknande tematik. Genom att beskriva protagonisten, Olof Helmerssons, västerbottniska odyssé vill jag i den här uppsatsen visa hur denna tematik suggereras och hur romanens olika delar bildar en enda tematisk komposition. Olof Helmersson återvänder till Västerbotten med ett uppdrag. Han vill predika otro till dem han femtio år tidigare frälste i Guds namn. I detta vilar en stor ironi. Hans möten med gamla vänner blir inte som han tänkt sig. Många har gått bort och de som är kvar har redan lämnat tron eller hittat en ny. I dessa möten diskuteras även konsten explicit. Det framgår på flera ställen att den är en teknisk färdighet. Då framförallt i tal om predikan. Dessutom framgår att konsten kan gripa och upphöja. Till exempel säger Olof Helmersson om dragspelandet: ”Ingen blir idag gripen av dragspelsmusiken” (s. 88). Inbäddat i romanen finns en krönika över Karl den femtondes besök av trakten. Även där berörs konsten tydligt. Dessutom kommenteras det inre Västerbotten på ett speciellt vis. Invånarnas uppfattning om sig själv som ett utvalt och förunnat folk suggereras. Detta berörs också i huvudhandlingen då Olof Helmersson rör sig i och möter många åsikter och tankar om bygden. Dock överdrivs västerbottensskildringen och övergår även den i ironi. Dessa teman menar jag bildar tre linjer i kompositionen: Västerbotten, det andliga och krönikan. De vävs samman av det övergripande tema som de behandlar: komplexiteten i den mänskliga existensen och betydelsen av konsten. Ironin som genomsyrar samtliga delar suggererar frågor utan svar och romanen slutar på sätt och vis där den börjar.

Purpose: Corporate communication strategies have a central role in disseminating and creating meaning to the organizations’ visions, strategies and goals. But many employees do not know the organization’s overall strategies and goals, nor how well the organization achieves these. The aim of this study was to investigate and describe perceptions about internal communication, primarily focusing on communication about strategies and goals. The aim was also to show similarities and differences in ideas about internal communication, and to indentify where any potential problems and deficiencies may occur. Methodology: Three semi-structured interviews were made, two with persons in a management position and one group interview with employees. Nine people in three different hierarchical levels within the same department were interviewed. All interviewees were males aged 35 – 60 years. Findings: The results showed that corporate communication in the organization was characterized by a transmission view of communication, that the employees was nonparticipative in the process of strategy- and goal-setting, and that generally formulated goals and strategies were not sufficiently translated and broken down to local level. / Syfte: Strategisk kommunikation har en central roll i att sprida och skapa innebörd åt organisationers visioner, strategier och mål. Men många medarbetare känner inte till organisationens övergripande mål och heller inte hur väl organisationen lyckas uppnå dessa. Denna studies syfte var att undersöka och beskriva hur den interna kommunikationen uppfattas inom en organisation, främst med fokus på kommunikation gällande strategier och mål. Syftet var även att visa på likheter och skillnader i synen på internkommunikation, samt synliggöra vart eventuella problem och brister kan uppstå. Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes, två med personer i chefsposition och en gruppintervju med medarbetare. Sammanlagt intervjuades 9 personer på tre olika hierarkiska nivåer inom samma avdelning. Samtliga intervjupersoner var män i åldern 35 – 60 år. Resultat: Studien visade att den strategiska kommunikationen inom organisationen präglades av en transmissionssyn på kommunikation, att medarbetarna inte varit delaktiga i mål- och strategiprocesser samt att övergipande och allmänt formulerade mål och strategier inte översatts och brutits ner till lokal nivå i tillräckligt stor utsträckning.

<p>Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.</p>