Bakgrund: Varje år avlider cirka 90 000 människor i Sverige. 79 procent av dessa individer får brytpunktsamtal. Det innebär att patienter övergår från en kurativ vård till palliativ vård. Under palliativ vård möter sjuksköterskan frågor om existensen och döden. Majoriteten av människorna i världen är religiösa och människor tenderar att söka sig till religion/andlighet i livets slutskede. Det är viktigt att få kunskap om dessa upplevelser så att patienternas behov kan tillgodoses. Syfte: Att belysa upplevelser av palliativ vård hos patienter med religiös/andlig trosuppfattning. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där innehållet har analyserats med en induktiv ansats. Data samlades genom Cinahl och Pubmed. Resultatet formades med hjälp av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre teman: Att finna sätt att väcka och stärka hoppet med hjälp av trosuppfattningen och sociala nätverk, Att finna acceptans i livets slutskede och inför döden, Att förändra sitt tankesätt utifrån sin trosuppfattning och sjukdom. Slutsats: Litteraturstudien belyser vikten av den enskilda individens upplevelse av sin trosuppfattning när patienten vårdas palliativt. Detta är särskilt viktigt när det gäller de existentiella frågorna som ställs under den palliativa vården. Studien belyser även att vårdpersonalen behöver utbilda sig i olika trosuppfattningar så att de existentiella frågorna kan besvaras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och förstå hur scenens olika dramaturgiska delar samspelar för att skapa en dramaturgisk känsloväckande scen. Denna scendramaturgi innefattar scenbeskrivning, karaktärsbeskrivning och actiontext. Uppsatsen analyserar filmen och manuset The Truman Show (1998) vilket gjordes med hjälp av berättarteoretiska begreppen två-sidig emotion och emotionell rytm som användes för att nå syftets slutsats, vilket visar ett återkommande mönster av emotionellt meningsbärande ord eller meningar som används för att beskriva emotionella tillstånd hos karaktären. Det är tydligt att huvudkaraktärens känslor återkommer i en logisk följd och det sker en upptrappning av dessa känslor som leder till svaren karaktären sökte i början av berättelsen. Slutsatsen förklarar och diskuterar att shooting-scriptmanus som skrivs med emotionellt meningsbärande ord eller meningar och utan kamerans närvaro tydliggör karaktären och omgivningens känslor. Detta antyder att manus i alla versioner bör beskriva bildmässiga tillstånd eller situationer med hjälp av meningsbärande ord eller meningar för att knyta samman berättelsen i enhelhet.

Bakgrund:Schizofreni är en psykossjukdom som orsakar lidande, lägre livskvalité och ökad risk för suicid. Att uppleva mening i tillvaron främjar psykisk hälsa och livskvalité samt kan vara en skyddsfaktor mot suicidalt beteende. Mening är ett existentiellt behov och anses vara gynnsamt för individens återhämtning. Det behövs mer kunskap om hur upplevelse av mening uttrycker sig hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelse av mening tar sig uttryck hos personer med en schizofrenidiagnos. Metod:En kvalitativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Fjorton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Braun & Clarkes mall för tematisk analys. Analysen gjordes i 6 steg och resulterade i 3 teman, med 2 tillhörande subteman var. Resultat:Trots närvaro av sjukdom och stort lidande framkommer det att personer med schizofreni upplever mening i sin vardag. Det finns även en strävan efter att leva meningsfullt. Uttryck för mening framträdde i tre huvudsakliga teman: mening genom sällskap, mening genom självkännedom samt mening genom andlighet och religion. Meningsfullhet visar sig genom både handlingar och upplevelser. Slutsats: Uttryck för mening hos personer med schizofreni framträdde i tre dimensioner som handlade om relationer till andra människor, sig själv, och till en högre makt. Kunskapen kan användas inom omvårdnad för att stödja personer med schizofreni i att skapa en meningsfull tillvaro. / Background: Schizophrenia is a psychotic disorder that causes suffering, lower quality of life and increased risk of suicide. Experiencing meaning in life promotes mental health, quality of life and can be a protective factor against suicidal behavior. Meaning is an existential need and is considered favorable for the individual's recovery. More knowledge is needed about how the experience of meaning is expressed in people with schizophrenia. Aim: The purpose was to describe how the experience of meaning is expressed in people with a schizophrenia diagnosis. Method: A qualitative systematic literature review was chosen as the method. Fourteen qualitative articles were included and analyzed as described by Braun & Clarke's template for thematic analysis. The analysis was done in 6 steps and resulted in 3 themes, with 2 associated sub themes each. Results: Despite the presence of illness and great suffering, it appears that people with schizophrenia experience meaning in their everyday lives. There is also a desire to live meaningfully. Expressions of meaning appeared in three main themes: meaning through company, meaning through self-knowledge, and meaning through spirituality and religion. Meaningfulness is shown through both actions and experiences. Conclusion: Expressions of meaning in people with schizophrenia appeared in three dimensions that were about relationships with other people, oneself, and a higher power. The knowledge can be used in nursing to support people with schizophrenia in creating a meaningful life.

Detta verk bygger på begreppet förutfattad mening och använder performativ konst för att väcka medvetenhet om inre värde och betydelse genom en förändring av klädsel och dess anmärkningsvärda förmåga att förvränga bilden av en person, vilket utmanar den initiala förutfattade meningen om personen. Denna idé avbildas genom en porträttuppsättning av flera mogna kvinnor. Kvinnorna visas i sina hem, utsatta för en delvis improviserad performativ drapering där berättelsen skiftar på grund av deras förändrade kläder, accessoarer, hår och smink. Detta verk syftar till att skapa konstnärliga kvällsklädsplagg genom akten av performance. Det är avsett att vara en hyllning till mogna kvinnor och är tänkt att inspirera till användning av performance som ett sätt att generera designidéer. / This work builds on the notion of preconception using performative art to evoke awareness of inner worth and value through a change of dress and its notable ability to distort the image of a person, challenging the initial preconception of the person. This idea is depicted through a portrait staging of several mature women. The women are displayed in their homes, exposed to a partially improvised performative draping where the narrative shifts due to their change of clothing, accessories, hair, and makeup. This work aims to create artistic pieces of evening wear through the act of performance. It is intended to be a celebration of mature women and is meant to inspire the use of performance as a way to generate design ideas.

Detta examensarbete avsåg att få svar på hur lärare i grundskolan uppfattar elevers mening med de naturvetenskapliga ämnena och hur intresse kan skapas för elever inom naturvetenskapen. Studien genomfördes på kvalitativ grund där datamaterialet inhämtats från semi-strukturerade intervjuer för att studera aktiva lärares erfarenheter och dra paralleller till forskningen.   Studien använde sig av två teoretiska perspektiv för analysera den insamlade empirin, nämligen fenomenologin för att grunda analysen i lärares erfarenheter i sin helhet och det sociokulturella perspektivet från Vygotskij för att analysera hur elever skapar mening för de naturvetenskapliga ämnena. Resultatet från studien visar att lärarnas upplevelser av elevers meningsskapande och intresse för naturvetenskapen i skolan berodde på en mängd faktorer som socioekonomisk bakgrund, hur vardagsspråk och ämnesspråks balans är viktig att uppehålla, hur det naturvetenskapliga arbetssättet ska prägla laborationer före bedömning för att gynna elevers intresse och hur läromedel inte kopplas till elevers vardag samt hur läsförståelse spelar roll för de ämnestexter som ska bearbetas inom ämnet av elever.Efter lärarnas upplevda erfarenheter så beskrev lärarna egna verktyg för att engagera elevernas intresse och meningsskapande inom ramen för sin undervisning. Här poängterades ledarskapsstrukturer, öppna laborationer, nedbrytningar och komplement till läromedel av läraren som stor vikt.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils’ use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils. The study is a follow-up of Per Ledin’s (1998) study of pupils’ use ofpunctuation in the low and intermediate levels of compulsory, and therefore the resultsof this study are compared with those obtained by Ledin. This study shows that in thisrespect L1 and L2 pupils produce texts that do not differ to any great extent. The mostprominent differences between the types of text are that the narrative texts have aclearer flow and a seemingly more logical link between sentences and clauses than theanalytical texts. The results of this study largely agree with Ledin’s results.

<p>This is a qualitative study of high school students’ definition of their conception of a “good” teacher. Its purpose is to provide increased insight for teachers about students’ ideas of the phenomenon. The study is based on the reports of six respondents, which was later analysed according to the Interpretative Phenomenological Analysis method (IPA). The reason of the aim of the study is combination of a found interest and the fact that it had not been done before.</p><p>The result shows that teachers image has great effect on students’ academic motivation and ambition. Furthermore, it reveals a number of personal features to have a significant effect on students’ academic effort and their attitude towards school. Of special importance is the students’ perception – of being seen, of being taken seriously and the relevance of studying. In this sense, a “good” teacher is one who wins and preserves the students trust, combined with a distinct leadership with flexibility and accommodation. The students’ conception of education tends to relate to their perception of how the teacher manages his or hers function as a leader, which means that the teachers profile is playing an important role to students’ ambition and so even their results.</p><p>The meaning of a ”good” teacher can be said to be related to being inspiring and motivating, as well as inspired and motivated. Among the most important skills in this matter is, according to the respondents, the ability to match the leadership style to different contexts and situations that occurs.</p><p>Keywords: The importance of students’ perception, intrinsic motivation, being seen as an individual, inspiration and meaningfulness.</p> / <p>Det du håller i dina händer är en kvalitativ studie över gymnasieelevers definition av begreppet ”en bra lärare”. Undersökningen, vars syfte är att ge en inblick i elevernas perspektiv på fenomenet och därmed öka kunskapen för verksamma lärare, bygger på 6 respondenters redogörelser av sin syn på ämnet. Respondenternas delgivelser har efter insamlandet analyserats med hjälp av IPA-metoden (Interpretative Phenomenological Analysis), analyserats, tematiserats och slutligen syntetiserats i den text som utgör resultatet.</p><p>Anledningen till ämnesvalet och dess inriktning bottnar i såväl ett eget intresse av att utreda saken närmare som att jag i mina efterforskningar inte har funnit någon forskning på området som tar upp just elevernas perspektiv.</p><p>Resultatet slår för det första fast att lärares framtoning har en stor påverkan på elevernas studiemotivation (drivkraft) och ambition (målmedvetenhet). Vidare visar det på ett antal, enligt respondenterna, särskilt betydande drag hos en lärare, varav de flesta i varierande grad inverkar på elevernas attityd till och strävan i skolan och sina studier. Till dessa hör huruvida läraren får eleverna att uppleva sig sedda, tagna på allvar och ämnet relevant. Den ”gode läraren” är en tydlig ledare men likväl personlig, flexibel och tillmötesgående. Denne vinner och förvaltar också elevernas förtroende genom att vara uppriktig, att ta initiativ till goda relationer och elevinflytande. I allt detta visar resultatet på vikten av lärares ledarskap – elevernas attityd till ämnet tenderar att i hög grad hänga ihop med deras perception av läraren som ledargestalt. Således blir lärarens profil en mycket viktig påverkansfaktor i elevers studiemotivation och -ambition, och därmed även ett led i deras prestation och resultat.</p><p>Resultatet visar på att betraktas som en ”bra” lärare hänger samman med att vara en engagerande och motiverande lärare, vilket utgörs av många delar som de som nämnts ovan, men främst, betonar respondenterna, av en förmåga att forma sitt ledarskap efter olika kontexters skiftande behov.</p><p>Nyckelord: Perceptionens betydelse, inre motivation, att se individen, engagemang, meningsfullhet.</p>

<p>Studien undersøker studenters sorgerfaringer som fenomen. Den fokuserer levd erfaring i handlingsperspektiv og meningsperspektiv. Innledningsvis redegjøres det for foreliggende forskning om sorgerfaring. Deretter introduseres teoretiske perspektiv som anvendes i studien. Ut fra respondentenes erfaring analyseres de rom for handling og meningsdannelse som finnes på studiestedene.</p><p>Studiens formål er å utvikle dypere forståelse for hva det innebærer i studenters daglige liv å erfare sorg. Studien anvender en hermeneutisk-fenomenologisk metode, inspirert av van Manen. Datainnsamlingen ble gjennomført ved semistrukturerte forskningsintervjuer med seks respondenter, to intervjusamtaler med hver med +/- fire måneders mellomrom. I intervjuingen er det lagt vekt på meningsfortetning og tolkning i samtalene. Respondentene er tre kvinner og tre menn mellom 22 og 30 år, alle studenter som har mistet foreldre eller søsken ved dødsfall. De avdøde var fra 25-60 år, relasjon til respondenter: Tre fedre, en mor og to brødre.</p><p>Databearbeidingen har foregått ved lytting og gjenlytting, skriving og analysering av lydfiler og transkriberte tekster fra forskningsintervjuene. I prosessen er det analysert fram betydningsbærende elementer fra studentenes fortellinger som så er forsøkt rekontekstualisert i møte med teoretiske perspektiv. Framstillingen sikter mot å formidle en kunnskap som er kongruent med sorgerfaringen som fenomen.</p><p>Resultatet presenteres først som seks fortellinger som formidler noe vesentlig ved sorgerfaringen og skaper resonans. Deretter presenteres åtte tema som har utkrystallisert seg gjennom analysen: Å være merket (1), Sårbarhet (2), Fravær (3), "Det som har skjedd, er en del av meg" (4), Å føre noe videre (5), Dødsfall kan komplisere nære relasjoner (6), Lengsel etter den reine sorgen (7), Å holde kontakt (8). For det tredje redegjøres det for studentenes opplevde rom for handling. Til sist utvikles meningstolkning i dialog mellom studenters sorgerfaring, slik den er analysert fram i studien, nyere sorgforskning og teoretiske perspektiv. Fortellingens rolle som grunnlag for mening og konstruktiv handling viser seg avgjørende.</p>

Bakgrund: Den äldre befolkningen kommer att öka vilket innebär ett ökat behov av vård och stöd för att en bra hälsa ska kunna upprätthållas. Begreppet hälsa innefattar fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Det blir allt vanligare att man även tar hänsyn till en existentiell dimension när det gäller hälsan. Interventioner riktade mot existentiell hälsa har visat positiva resultat. Arbetsterapeuters arbetsuppgift är att arbeta klientcentrerat och stärka varje patients emotionella och fysiska välbefinnande utifrån varje individs unika förutsättningar. Spiritualitet ingår som en del i varje människa och är därför en viktig del för arbetsterapeuter att beakta. Syfte: Att kartlägga och beskriva interventioner för äldre personer med fokus på existentiell hälsa. Metod: En litteraturstudie i form av en scoping review har använts. Artiklar har samlats in genom sökningar i databaserna AMED, CINAHL och PubMed. Elva artiklar har slutligen använts i arbetet och resultatet har granskats och analyserats numeriskt och tematiskt. Resultat: Interventionerna har kartlagts och beskrivits under följande kategorier: plats för interventionerna, spirituella interventioner, interventioner riktade mot mening och syfte med livet, kommunikationsbaserade interventioner riktade mot existentiell hälsa samt vårdgivarnas utbildning och utförande av interventioner riktade mot existentiell hälsa. Slutsats: Individuellt utformade interventioner riktade mot äldre personers existentiella hälsa ger ett positivt resultat i form av en bättre fysisk och psykisk hälsa. Känslan av att ha ett syfte och en mening med livet är viktig och ger individen ett ökat välbefinnande. Vidare forskning behöver utföras. / Interventions for elderly people with a focus on existential health - A scoping review.Background: The elderly population will increase, which means an increased need for care and support to ensure that good health can be maintained. The concept of health includes physical, mental and social well-being. It is becoming increasingly common to also consider an existential dimension in terms of health. Interventions aimed at existential health have shown a positive result. The duty of occupational therapists is to work client-centered and strengthen each patient's emotional and physical well-being based on each individual's unique conditions. Spirituality is part of every human being and is therefore an important part of occupational therapists to consider. Purpose: To map and describe interventions for elderly people with a focus on existential health. Method: A literature study in the form of a scoping review has been used. Articles have been collected through searches in the databases AMED, CINAHL and PubMed. Eleven articles have finally been used in the work and the result has been reviewed and analyzed numerically and thematically. Results: The interventions have been mapped and described in the following categories: place for the interventions, spiritual interventions, interventions aimed at meaning and purpose of life, communication-based interventions aimed at existential health and the care providers' education and execution of interventions aimed at existential health. Conclusion: Individually designed interventions aimed at the existential health of elderly people give a positive result in the form of better physical and mental health. The feeling of having a purpose and a meaning with life is important and gives the individual an increased well-being. Further research needs to be done.

<p>Har övergången från det förmoderna samhället till det moderna bara inneburit positiva framsteg? Uppsatsen fokuserar framförallt på sociologiska författare som gör gällande att moderniteten bland annat har resulterat i att individer i större utsträckning än tidigare upplever en meningsförlust. En del av dessa författare anser att bristen på mening indirekt kan relateras till den tilltagande arbetsdelningen. Arbetsdelningen ger nämligen upphov till strukturella såväl som kulturella förändringar, och dessa förändringar ger i sin tur upphov till olika former av upplevd meningsförlust. De områden som påverkas av arbetsdelningen och som behandlas i denna uppsats är rollernas differentiering, gemenskapernas urvattning, kunskapernas fragmentering, samt relativismens och pluralismens effekter på det som tidigare ansetts vara givet och självklart.Roller och gemenskap är strukturella fenomen, medan kunskap och relativism är fenomen på det kulturella planet. I tidigare samhällen har kulturen givit legitimitet åt strukturen. Detta innebar bland annat att religion och tradition tilldelade alla individer en plats och förklarade varför världen ser ut som den gör. Problemet i det moderna samhället tycks vara att den moderna kulturen inte bara misslyckas med att legitimera den nya strukturen, utan att den dessutom bidrar till att underblåsa känslan av meningslöshet.</p>