I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

Studiens syfte är att utforska hur fenomenet självledarskap upplevs. För att skapa fördjupad förståelse baseras studien på kvalitativ hermeneutisk metod inspirerad av fenomenologi. Empiri har inhämtats genom tre intervjuer med och fem självrapporter av medarbetare i yrken såsom vård, omsorg och förskola. Individuella upplevda erfarenheter har satts i ett sammanhang, genom begreppen i teorin KASAM. Resultatet visar unika individuella upplevelser, som tillsammans bildar en helhet, likt en mosaik. Medarbetarna leder sig själva tack vare regelföljande samt att ständigt ha människan i fokus, ser till att varje individ räknas, de utmanar med omsorg, blir starkare tillsammans med empati, har koll genom tålmodig tillit därtill är de viktiga i samhällets välfärd. Genom att fylla mellanrummet mellan delarna själv och ledarskap med mening och en känsla av sammanhang kan lärande och innovation äga rum. Unika mänskliga resurser, handlingsklokhet och hög social tillit är kittet som håller samman mosaiken av mening. Du är viktig!

Denna essä reflekterar kring existentiella teman så som ångest, kroppsliga förnimmelser, hälsa och samhälle. Den är skriven i en experimentell och poetisk form, som en vindlande tankeström, tätt sammanvävd med en av författarens egna dikter "något har fastnat" (från 2024). Genom att blanda samman en diskussion om språkets begränsningar och möjligheter, med en berättelse om ett personligt möte med sjukvården (i samband med en utredning för stressad urinblåsa), och ett utforskande av de komplexa begreppen rädsla och tro, bjuds läsaren in att fundera över existensens mysterier och den svårfångade jakten på mening. Texten är fullproppad med symbolik och märkliga dubbelmeningar; urinen som flödar in och ut, guldet som glittrar och solen som skiner, sjunker och stiger, omgiven av en mängd obegripliga punkter, eller är det ögon? Ständigt blickande, dömande och längtande, samtidigt som den dyker ner det intrikata trasselet av osäkerhet och kampen för att finna... en utgångspunkt eller kanske en mittpunkt, eller bara någon punkt överhuvudtaget mitt i livets kaos. Texten utforskar en värld där den rationaliserade ordningen och de effektiva systemen tycks hota det obskyra och abstrakta, men där kreativiteten och reflektionens kraft fortfarande har en ständigt växande dragningskraft och kämpar för att få andas. / This essay presents a reflective exploration of existential themes, such as anxiety, bodily experiences, health and society. It is written in an experimental stream-of-consciousness shaped narrative, woven together with one of the author’s own poems ”something is stuck” (from 2024). Mixing up a discussion about the limitations and possibilities of language with a story about a personal encountering with the healthcare system (regarding a stressed bladder), and the complex concepts of fear and faith, it invites readers to ponder the mysteries of existence and an elusive pursuit of meaning. The text is crammed with symbolism and curious double meanings; the urine flows, in and out, the gold that glitters and the sun is shining, sinking and rising, surrounded by a multitude of incomprehensible points, or is it the eyes? Constantly looking, judging and longing, as it delves into the intricate tangles of uncertainty and the struggle to find… a starting point or perhaps a center point, or just any point at all amidst the chaos of life. The text explores a world where the rationalized order and efficient systems seems to be threatening the obscure and abstract, but where creativity and the power of reflection still processes an ever growing attraction, fighting for space to breathe.

Bakgrund: Att vara förälder innebär ofta krav och olika stressfaktorer i vardagen. Individens aktivitetskompetens och hur individen värderar utförandet av aktivitet kan förändras. Syfte: Syftet var att kartlägga hur föräldrar skattar sin aktivitetskompetens och värdering av att utföra aktiviteter under det första året med det nya barnet i familjen. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes genom webbaserad enkät med bakgrundsfrågor och instrumentet OSA-S. Urvalet gjordes via Facebook, totalt antal deltagare var 176. Data analyserades deskriptivt och analytiskt. T-test på beroende och oberoende variabler användes. Resultat: Medelvärdet skattad värdering av aktivitet påvisades högre än skattad aktivitetskompetens (p=<0,01). “Har dagliga rutiner som jag är nöjd med” påvisades en skillnad av hur individer boende på landsbygd skattar aktivitetskompetens lägre än de boende i tätort, (p=0,042). Slutsats: Föräldrar upplever aktivitetskompetensen fungerar bra. Dock är avkoppling och nöje svårare aktiviteter att utföra, dessa värderas som mindre viktiga. Inga skillnader identifierades beroende på omfattningen av stöd. Resultatet kan användas för ökad förståelse för föräldrars förmåga att utföra aktiviteter under småbarnsåren. Implikationer: Arbetsterapi kan hjälpa föräldrar att hitta balans mellan att ta hand om familjen och att ägna tid åt egna behov, vilket främjar hälsa och välbefinnande hos föräldern. Arbetsterapeuter kan stödja föräldrar genom olika strategier för minskad stress. / Background: Being a parent often involves demands and various stressors in everyday life. The individual's activity competence and how the individual values the performance of activity can change. Aim: The aim was to map how parents estimate their activity competence and valuation of performing activities during the first year with the new child in the family. Method: Quantitative cross-sectional study was conducted through a web-based questionnaire with background questions and the instrument OSA-S. Sampling was done via Facebook, total number of participants was 176. Data were analyzed descriptively and analytically. T-tests on dependent and independent variables were used. Results: The mean estimated valuation of activity was found to be higher than estimated activity competence (p=<0.01). "Having daily routines that I am satisfied with" revealed a difference in how individuals living in rural areas rate activity competence lower than those living in urban areas, (p=0.042). Conclusion: Parents feel that activity competence works well. However, relaxation and pleasure are more difficult activities to perform, these are valued as less important. No differences were identified according to the level of support. The results can be used to increase understanding of parents' ability to perform activities during the toddler years. Implications: Occupational therapy can help parents to find a balance between caring for the family and spending time on their own needs, promoting health and well-being of the parent. Occupational therapists can support parents through various stress reduction strategies.

Med utgångspunkt i James Joyce definition av litterär epifani undersöker denna uppsats ögonblick avepifani i Ernest Hemingways första novellsamling In Our Time. Joyce definierade epifani som ettfenomen som plötsligt avslöjar ”the whatness of a thing”. Denna uppsats identifierar genom textnäraläsning sex dylika passager från fem olika noveller i In Our time. De prosalyriska vinjetterna mellannovellerna diskuteras i förhållande till hur de leder fram till, bygger upp och kontextualiserar deanalyserade ögonblicken av epifani. Meningen som uppstår fenomenologiskt i ögonblicken av epifaniundersöks därefter i uppsatsen. Uppsatsen argumenterar för att ögonblicken av epifani inte avslöjar enbestående religiös eller sekulär mening (eller sanning), snarare representerar de meningsfulla mentillfälliga insikter för de fiktiva karaktärerna. Denna subjektiva och bortflyende mening kopplasdärefter samman med metamodernismens syn på mening, såsom den definieras av van den Akker ochVermeulen. Slutligen argumenterar denna uppsats jag för att de fiktiva karaktärernas ständiga sökandeoch finnande av tillfällig mening korrelerar med den metamodernistiska synen på mening som någotflyktigt och omöjligt att verkligen nå (annat än i kortvariga ögonblick), detta samtidigt som sökandetav denna tillfälliga mening upplevs djupt meningsfull och eftersträvansvärd. Denna uppsats bidrarsålunda med nya insikter om vad ögonblick av epifani representerar i Hemingways tidigaförfattarskap. / Based on James Joyces definition of literary epiphany, this essay examines moments of epiphany inErnest Hemingways first collection of short stories: In Our Time. Joyce defined epiphany as aphenomenon that suddenly reveals “the whatness of a thing”. This essay identify and closely examinesix such passages from five different short stories in In Our Time. The vignettes between the shortstories are discussed in relation to how they lead up to, strengthen and contextualize the analyzedmoments of epiphany. The meaning that arises phenomenologically in the moments of epiphany arethen examined in the essay. The essay argue that the moments of epiphany do not reveal an enduringreligious or secular meaning (or truth), rather they represent meaningful but short-lived insights for thefictional characters. This subjective and transient meaning is connected to the metamodernist view ofmeaning as defined by van den Akker and Vermeulen. In conclusion this essay argue that the fictionalcharacters constant seeking and finding of transient meaning correlates with the metamodernist viewof meaning as something fleeting and impossible to truly attain (other then in brief moments), whilesimultaneously experiencing the search for such transient meaning as deeply meaningful and desirable.This essay thus contributes to new insights into what moments of epiphany represent in the earlyworks of Hemingway.

När personer och grupper med olika bakgrund och erfarenheter möts för att sam-arbeta förutsätts ofta att samsyn kring målen med verksamheten är en förutsätt-ning för koordinerad handling. Forskningen har dock inte kunnat visa empiriskt i vilken utsträckning samsyn är viktigt för att åstadkomma samhandling. I förelig-gande avhandling presenteras en studie som undersöker hur gemensam mening formas i sammanhang präglade av heterogenitet respektive mångtydighet samt hur koordinerad handling uppstår under sådana förutsättningar. Som empirisk grund för att kunna besvara frågeställningarna studeras FöretagsNära med stöd i me-ningsskapandeperspektiv. FöretagsNära är en ny verksamhet organiserad som ett projekt i samverkan mellan Norrköpings kommun och Arbetsförmedlingen i Norr-köping. Syftet med satsningen är att föra samman näringslivsutvecklande och ar-betsmarknadsinriktade insatser och bidra till fler arbetstillfällen i Norrköping. Ba-serat på en longitudinell fältstudie berättas om meningsskiljaktigheter och strävan efter samsyn. Den longitudinella ansatsen gör det möjligt att se utvecklingen av och komplexiteten i formandet av samsyn och samhandling. Skildringen av Före-tagsNära visar att meningsskapandet i processen tar sig olika uttryck. I fråga om syftet med FöretagsNära uppstår en kamp om meningen. Studien visar hur samsyn och samhandling relaterar till varandra på mer komplexa sätt än tidigare forskning föreslagit. Det finns ingen entydig relation mellan gemensam mening och koordi-nerad handling. Studiens resultat har både teoretisk relevans och stor praktisk be-tydelse. / When people and groups with different backgrounds and experience are brought together to cooperate, a prerequisite for coordinated action is often a shared per-spective, i.e. that they have a mutual understanding with regard to the aims of their work. However, previous research has not been able to conclude empirically whether a shared perspective is essential for bringing about joint action or not. This dissertation is the result of a study inquiring into the connection between co-incident meaning and coordinated action in situations characterised by heteroge-neity and equivocality. How does coordinated action originate in such circum-stances? The empirical case of the study is “FöretagsNära” (“Close to Companies” in English), a collaboration project between the municipality of Norrköping and the local branch of the state employment agency. The purpose of the venture is to coordinate the efforts of measures aimed at trade and industry development with labour market measures, in order to contribute to a decrease of the unemployment rate in the city of Norrköping. Based on a longitudinal field study, a narrative of clashing meanings, and a striving for mutual perspectives unfolds. The longitudi-nal approach supports an understanding of how joint action unfolds and the com-plexity involved in developing a shared perspective. The description of Företags-Nära shows that the creation of meaning in the process takes on different expressions, and a battle of meaning arises about the matter of the purpose of FöretagsNära. The connection between a shared perspective and joint action is more complex than previous research has suggested. There is no unequivocal connection between coincident meaning and coordinated action. The results of the thesis are of both theoretical relevance and practical importance.

<p>I denna studie undersöks deltagarnas handlingar och mål i ett IT och lärandeexperiment. Experimentet är inspirerat av en undersökning gjord av Schnotz, Böckheler och Grzondziel (1999) med tyska studenter. I den undersökningen undersöks bland annat effekterna av lärande i par med hjälp avstatiska bilder kontra tillgång till interaktiva animerade bilder. Detta görs genom att testa deltagarnas kunskaper före och efter en lärandeperiod där en grupp haft tillgång till statiska bilder och en annan haft tillgång till interaktiva animerade bilder (simuleringar). Ämnet är tidszoner och tidsskillnader samt tiden vid jordenruntresor. Med utgångspunkt i den undersökningen och som en del i en större undersökning har med några modifikationer undersökningen gjorts om med svenska deltagare. Syftet i denna studie är att undersöka deltagarnas perspektiv för att förstå varför de gör som de gör. Genom interaktionsanalys, videoinspelning och transkription har delar av deltagarnas arbete under inlärningsfasen studerats. I analysen redovisas hur olika faktorer påverkar deltagarnas handlande. Dessa faktorer är de resurser deltagarna använder, de mål deltagarna har och relationen i paret. Den betydelse deltagarna ger olika resurser och faktorer diskuteras också. Resultatet visar att deltagarnas syfte inte är att först och främst lära sig utan att svara på de instuderingsfrågor som är en del av instuderingsfasen. Detta visar i sin tur att för att förstå artefakters roll i en verksamhet är det viktigt att förstå deltagarnas perspektiv. Annars är lätt att tillskriva artefakterna egenskaper de inte har. I slutet av studien redovisas en skiss för hur de resurser som deltagare har tillgång till, deltagarens mål och deltagarens erfarenheter är med och skapar det handlingsutrymme som deltagaren har till sitt förfogande och i vilken handlingarna utförs. Dessutom visas att deltagarens handlingar i sin tur är med och formar hans mål och resurser. Handlingarna blir en del av deltagarens erfarenhet.</p>

<p>Är Gud är död? Det påstod i alla fall Nietzsche vid förra sekelskiftet. Nu, när vi stigit in ett nytt sekel, och Nietzsche sedan länge är död, kan vi konstatera att för många på jorden är Gud i högsta grad levande. Här i Europa är det ändå tydligt att Gud, är på väg att tyna bort, särskilt i Sverige betyder Gud, religion och traditionella värderingar väldigt lite. Internationella undersökningar visar att vi svenskar är det mest sekulariserade folket i världen. Jung menade, för mer än femtio år sedan, att vi västerlänningar har tappat vår kapacitet för religiösa erfarenheter genom att vi har förlorat kunskap om vad religion ”egentligen” är, ett mänskligt grundbehov. Han menade att när människor är i livskriser kommer de närmare sin egen erfarenhetsgrund, då får de yttre historiskt och kulturellt burna symbolerna och myterna existentiell mening och bärkraft. De korresponderar med något inom människan, något givet.</p><p>Måste man hamna i en livskris för att ta sina egna livsfrågor och andliga längtan på djupt allvar? Ja kanske, många som söker sin andlighet har drabbats av någon större kris i sitt liv. Syftet med denna uppsats är att försöka finna hur den ”vanliga” människan, som har hamnat i en livskris i Gävle, ser på andlighet och hur de har funnit andlighet. Jag använde en kvalitativ metod och jämförde med tre experter på området. Den slutsats jag har kommit fram till genom detta arbete är att andlighet är en underutnyttjad resurs, som kan mätta vår vardag, att den som vet ”varför man lever”, uthärdar nästan varje ”hur man lever”, alltså funnit livets mening.</p>

<p>Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa.</p><p>Frågor som jag vill försöka besvara:</p><p>- Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra?</p><p>- Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen?</p><p>- Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna?</p><p>- Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt?</p>

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning. Med Jungs respektive Bubers tankar vill jag jämföra deras slutsatser och därefter finna svar på det transcendentas (det heligas) roll för människans helhet och möjlighet att vara människa. Frågor som jag vill försöka besvara: - Skiljer sig Jungs Själv och Bubers eviga Du från varandra? - Vad blir den praktiska skillnaden ifråga om individuationen? - Hur relaterar femtiotalets konflikt dem emellan till de föregående frågorna? - Vad kan vi idag lära oss av denna konflikt?