Bakgrund: Vikten av att välja ett varumärkesnamn är stor. I marknadsföringslitteraturen finns det riktlinjer kring hur ett bra namn ska vara. Trots detta finns det ingen klarhet i hur riktlinjerna bör användas eller hur ett varumärkesnamnförslag faktiskt genereras. Problemformulering: Hur genereras ett meningsfullt och minnesvärt varumärkesnamn? Syfte: Att öka förståelsen för hur ett meningsfullt och minnesvärt varumärkesnamn kan genereras, genom att en namngenereringsmodell presenteras och utvärderas. Avgränsning: Rapporten avgränsas från teori som handlar om att sammankoppla flera varumärken som exempelvis teorier kring varumärkesutvidgning och varumärkesportfölj behandlar.   Metod: En deduktivforskningsdesign grundad på teorier kopplat till namngivning, vilka hämtades från både marknadsföringslitteratur och språkvetenskapslitteratur, och sedan samanställdes i en egen skapad modell. För att kunna testa teorin gjordes kvalitativa intervjuer med fyra respondenter som alla hade utfört varumärkesnamngivning, varav två med titeln namngivningskonsult. Slutsats: Modellen kan summeras vid att det finns två sträckor att ta sig över, den första ger fokus vid generering av betydelsefulla begrepp. På mitten av första sträckan finns delen semantisk mening innehållande en mängd underpunkter som kan användas för att generera betydelsefulla ord. Den andra sträckan ger fokus vid att modifiera begreppen för att skapa ett särskiljande namnförslag. På mitten av den andra sträckan finns delarna ljudsymbolism och minnesvärdhet, vilka innehåller sina egna underpunkter, som kan användas för att modifiera betydelseorden till förslag på varumärkesnamn på ett meningsfullt och minnesvärt sätt. De flesta punkterna inom delarna kan bekräftas men det finns vissa tveksamheter och kritiska punkter. / Background: The choice of a brand name is important. In the marketing literature there are guidelines to follow when creating a name, but it’s not clear how they shall be used.  Research question: How can a meaningful and memorable brand name be created? Purpose: To increase the understanding of how a meaningful and memorable brand name can be generated, by presentation and evaluation of a model for brand name creation.  Delimitations: The report does not take theories that involve linking brand names together, such as brand extension and brand portfolio, into account. Methodology: A deductive research design were an own brand name generation model, which was created and combined by theories from marketing literature and linguistics literature, was tested. Qualitative interviews were conducted with four respondents which all had experience from naming brands, which of two were naming consultants. The model was then tested against the data. Conclusion: The model can be summed up with two sections to cross, the first focuses on generating meaningful concepts. In the middle of the first section there is a step called semantic meaning, which contains a list of points that can be used to generate significant words. The second section provides focus on modifying concepts to generate distinctive name suggestions. In the middle of this second section there are two different steps, which are sound symbolism and memorability, with each have there own list with points which can be used to modify the meaningful concepts to brand name proposals. Most points can be confirmed in the test, but there are also some critical steps and points.

This case study attempts to examine how students of Religionswissenschaft at Södertörns University reflect about their philosophy of life and if their studies have some impact on their tendency to reflect. Also what aspects the students tend to reflect over will be investigated. In this study the term “philosophy of life” includes humans thought and conceptions of the world and their outlook on mankind. To answer these question an interview study with 6 students took place, and the transcriptions produced 5 categories; “The philosophy of life, to believe or not believe”, “Development of concepts”, “Outlook on mankind”, “The founding of meaning” and “Understanding and progress”. The outcome of the study is that all the students tend to reflect upon their philosophy of life, and the those aspects with most meaning for the students were about their outlook on mankind and the question about if they believed that Gods existence or not. is possible or not. Two students also tend to create new conceptions about what was meaningful for them, and four students tend to evolve their ideas and understanding of certain concepts as “religion” and “God”. It seems that study of Religionswissenschaft could have an impact on the studentss tendency to reflect on their philosophy of life.

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rätt till skydd, skolgång, sjukvård och en meningsfull vardag där de kan knyta sociala kontakter. De här barnen behöver få trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, känna sig säkra och få en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvårdnad ligger på kommunnivå och kräver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar på ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella gränser. Metoden som användes var fyra intervjuer med narrativ teori som inspiration för att få fram personalens berättelser istället för enbart svar på ställda frågor och få en djupare förståelse för personalens påverkan på verksamheten och de ensamkommande flyktingungdomarna. Resultatet visade att personalen arbetar utifrån samtal för att skapa en ömsesidig trygghet och tillit inom boendet och genom det sker en samhällsintroduktion och integration för de ensamkommande flyktingungdomarna med en samtidig respekt och förståelse för deras egen kultur. Utifrån detta arbete skapas en värdegrund hos ungdomarna i svensk demokrati och en utveckling av deras identitet. Analysen av berättelserna visar att de fem ord som är målsättningsord för organisationen, samhörighet, egenvärde, samhällsintroduktion, ansvar och möjligheter kan sammanfattas till den demokratiska värdegrunden som arbetet sker utifrån. / Every year a great number of children and youth come to Sweden without any parent or legal guardian, seeking asylum, they are called unaccompanied refugee youth. These unaccompanied minors are entitled to protection, school, healthcare and a meaningful everyday life, where they can make social contacts. These minors need stability and normality in their life to be able to develop, feel secure and have a chance to a good life. The municipality has the responsibility for the minors living conditions and care and this demands competent and knowledgeable personnel to work with these minors. The purpose of the study was to examine how personnel in housing for unaccompanied refugee youth work with meaning, identity and security across cultural borders. The method was four interviews with narrative theory as inspiration to get stories more than just answers to questions and a deeper knowledge for the personnel’s influence on the organization and the unaccompanied refugee youth. The result showed that the personnel worked from conversation to create a mutual security and trust within the housing and through that a community introduction and integration takes place with a simultaneous respect and understanding for the youths own culture. From this basic values are created for Swedish democracy and development of the youth’s identity is created. The analysis of the stories shows that the five words that is the aim for the organization, solidarity, self-worth, community introduction, responsibility and possibilities can be concluded as the democratic basic values that the personnel work is conducted from.

Studiens syfte är att skapa en socialkonstruktionistisk och symbolisk interaktionistisk förståelse för samt beskriva den bildkommunikativa metoden MSP. Studiens syfte är också att föra på tal möjligheten att använda bildskapande som instrument inom socialpsykologin. Studiens vetenskapsteoretiska perspektiv är Socialkonstruktionism och synen på varandet och människan är existentialistisk och det analyspraktiska teoretiska perspektivet är Symbolisk interaktionism. Teorier som används rör Självets socialisation och uppbyggnad, samt språket och bildskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med fyra respondenter. Slutsatser som kunnat dras av studien är att respondenternas upplevda reflexiviteten förändras under genomförandet av MSP och respondenternas medvetenhet om Självet har ökat i och med arbetet med MSP.

Bakgrunn: Det er med bekymring man ser det økende antallet personer i arbeidsfør alder som står utenfor norsk arbeidsliv. Det er ansatte i helse- og sosialsektoren som har den høyeste raten nye uføre. Dette bildet forsterkes av at Norge har et udekket og økende behov for helsearbeidere.   Hensikt: Hensikten med denne studien var å få mer kunnskap om faktorer en gruppe kvinnelige seniorsykepleiere subjektivt opplever som positive for å stå lenge i lønnet arbeid.   Metode: Det ble gjort halvstrukturerte individuelle intervju av 11 kvinnelige sykepleiere med lang yrkeserfaring. Intervjuene ble analyserte ved bruk av innholdsanalyse, i tråd med retningslinjer gitt av Graneheim og Lundman (2004).   Resultat: Det overbyggende tema ble uttrykt som Mening og selvrealisering. Dette temaet bestod av to hovedkategorier: (1) Drivkrefter, som består av indre og interpersonelle aspekter, og (2) Muliggjørende faktorer, hovedsakelig arbeidsrelaterte og/eller organisatoriske forhold, inklusive det psykososiale klimaet og meningsfull verdsetting fra ledelse og kolleger.   Konklusjoner: Studien viser at når indre Drivkrefter og Muliggjørende faktorer i arbeidet virker i gjensidig samspill, skapes en god sirkel som leder til jobbtilfredshet, og opplevelse av mening og selvrealisering. Informantene uttrykker disse forhold som betydningsfulle for sitt lange yrkesliv / Background: In Norway increasing numbers of working-age people are not actively employed. The health and social services sector have the highest rates of people collecting disability benefits. This is of concern also due to the current demand for qualified staff within the health and social services.      Purpose: This study aimed to uncover factors and incentives subjectively experienced by a group of senior female nurses that affect motivation to remain actively employed until retirement.   Method: We conducted individual, semi-structured interviews with 11 senior female nurses. Content analysis followed the guidelines of Graneheim and Lundman (2004).   Result: The overall theme was labelled Meaning and Self-realization. This theme consisted of two main categories: (1) driving forces (mainly internal or interpersonal aspects), and (2) facilitating factors (mainly work-related and/or organizational aspects including psycho-social climate and meaningful appreciation by management and colleagues).   Conclusions: The study shows that the interaction between internal driving forces and facilitating factors generates positive feedback loops that can lead to increased job satisfaction, meaningful experience, and self-realization. The interviewees deemed these factors essential for a long-lasting professional career. / <p>ISBN 978-91-85721-74-0</p>

Bakgrund och syfte: ME/CFS påverkar i hög grad aktivitetsförmågan, med många olika kroppsliga symptom. Även små ansträngningar kan ge kraftig försämring. För fungerande vardag krävs planering och prioritering av aktiviteter, vilket förutsätter att den drabbade vet vilken ansträngning som åtgår och vad som är viktigast. I detta arbete undersöks hur ME/CFS-drabbade upplever förmågan att utföra vardagsaktiviteter, hur viktiga aktiviteterna är, i vilken grad uppgifter bortprioriteras av hälsoskäl samt hur hälsorelaterad livskvalitet skattas. Metod: Enkätundersökningen besvarades av 32 respondenter (16-76 år) med diagnostiserad ME/CFS. Aktivitetskompetens och värdering skattades med Min Mening och hälsorelaterad livskvalitet med SF-36. Det frågades också om aktiviteten bortprioriteras av hälsoskäl. Sämsta och bästa läge kunde anges för att återge eventuell variation i förmåga. Resultat: Aktivitetskompetensen skattas lågt (28 - 35 av 100) och värdering av aktiviteter ligger betydligt högre (61). Hälsorelaterad livskvalitet redovisas för åtta områden, där fysisk rollförmåga är särskilt låg (2 av 100). Vitalitet (10), fysisk funktion (24) och allmän hälsa (25) skattas också lågt. Slutsats: Personer med ME/CFS kan uppleva mycket stora begränsningar i vardagliga aktiviteter vilket kan leda till låg aktivitet och delaktighet. De värderar aktivitet högt och sjukdomen leder därför till ofrivillig isolering som måste motverkas av kunnig sjukvårdspersonal med kompetens inom energibesparande tekniker. / Background and purpose: ME/CFS widely affects occupational competence, with many various physical symptoms. Even small efforts can cause severe deterioration. To achieve a functioning everyday life, planning and prioritization is crucial, and the individual must know what effort is needed for each activity and what matters most. This thesis examines how people with ME/CFS experience their ability to perform everyday activities, the value of activities, if activities are avoided for health reasons, and how health-related quality of life is assessed. Method: The survey was answered by 32 ME/CFS-diagnosed respondents (16-76 years). Occupational competence and the value of occupations were assessed by Occupational Self Assessment (OSA), and health-related quality of life by SF-36. It was also asked if respondents refrained from activity for health reasons. The respondents were able to specify worst and best case to reflect fluctuations. Results: Occupational competence is assessed low (28-35 out of 100) and the value of activities is assessed considerably higher (61). Health-related quality of life is reported for eight subscales, where physical ability to exercise roles is particularly low (2 out of 100). Vitality (10), Physical Functioning (24) and General Health (25) are also scored low. Conclusion: People with ME / CFS can experience very high limitations in everyday activities, which can lead to low degree of activity and participation. They value activity high and the disease therefore leads to involuntary isolation that must be counteracted by proficient healthcare professionals with expertise in energy-saving technologies.

Studien fokuserar på att reda ut heliga platsers mening för religiösa människor enligt fyra teorier. Teorierna undersöks med frågeställningarna hur heliga platsers mening kan se ut och vilken mening de har. Genom litteraturstudien presenteras fyra olika teorier med vitt spridda publiceringsår och inriktningar gällande heliga platser och dess mening. De olika faktorerna som enligt teorierna ger människan mening handlar om religion som fenomen, begär av helighet, symbolspråk, identitet och socialisation. Tillsammans belyser inriktningarna att meningen har flera källor och beröringspunkter. Den vida spridningen på årtal av teoriernas publicering visar en förändring gällande värderingar i hur man ser på den religiösa människan och vad som anses ge mening hos sakrala platser. Studiens resultat visar att mening inte är något konkret och det kan förstås utifrån olika perspektiv.

Covid-19 har haft en stor påverkan på samhället och inte minst på gymnasieskolorna i Sverige. Konsekvenserna av detta är att undervisning bedrivs på distans och att eleverna inte får vistas i skolan. Således är syftet med denna studie att undersöka och få en förståelse med hjälp av enkäter hur ämnesdidaktik inom ämnet samhällskunskap tillämpas och fungerar vid distansundervisning jämfört med undervisning i skolan hos två gymnasieskolor i södra Sverige. Utöver detta skall denna studie också ge en överblick av elevernas uppfattning gällande distansundervisningen och hur den skiljer sig jämfört med undervisning i skolans fysiska sfär och undersöka möjliga korrelationer som finns i deras svar. Vår hypotes är att eleverna upplever att lektionerna inte fungerar lika väl vid distansundervisning som vid undervisning i skolan när det ämnesdidaktiska principerna implementeras. Resultatet visar att eleverna har en sämre bild av distansundervisningen och inte har samma uppfattning gällande motivation och aktivitet, mening, konkretion samt dialogicitet som vid undervisning i skolan. Resultatet visar även att lärarna utformar sin undervisning utifrån de ämnesdidaktiska principerna likt i skolan men de menar att det krävs ett ännu större fokus på tydlighet och ser svårigheter i att nå alla elever. Slutsatsen är att lärarna arbetar med att implementera de ämnesdidaktiska principerna vid distans men att det är tydligt att de traditionella undervisningsmetoderna inte fungerar lika väl vid distansundervisning.

This essay examines the concept of meaning in Sein und Zeit. By identifying a paradox in the question constituting the outset of Heidegger’s ontology, i.e. the question of the meaning of Being, the need of a clarification of the concept of meaning unfolds. According to Heidegger, namely, we have been asking the question of Being without even knowing what we mean; we have forgotten to ask the question of the meaning of Being. At the same time, since the actual question of Being necessarily is a question of the meaning of Being, i.e. since we, as human beings and as the sole origin of the question of Being, necessarily mean something with the questions we ask, we have been asking exactly the question we have forgotten to ask. What then, I ask, is this element, that we have been asking for but forgotten to address? What is meaning? Asking this question on the basis of Sein und Zeit, I argue, is necessarily to explore the Being of meaning, since meaning is something found in the constitution of Dasein, the human being, and since the explication of Dasein evolving in Sein und Zeit concerns exactly its Being. After clarifying this question, the study proceeds in three chapters, the first concerning the basic structure of Dasein, the second the understanding, as the knowing of this structure, and the third the explication, in which we finally find the constitutive elements of meaning, i.e. it’s Being. In dialogue with secondary sources, I then aim to discuss the implication of this Being, epistemic as well as political and ethical. Subsequently, I ask what this Being implies for the paradox initially noted.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en form av nervsjukdom som kännetecknas av att nervceller till muskulaturen dör. ALS försämrar motoriken samt muskelstyrkan, som vidare leder till andningsproblem, spasmer, sväljsvårigheter, talsvårigheter och svaghet i armar och ben. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med ALS. Metod: En allmän litteraturstudie med mixad metod har utförts. Databassökningar genomfördes i CINAHL complete och PubMed med stöd av subject headings, MeSH-termer samt fritext. De insamlade artiklarna granskades enligt Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsprotokoll från 2011. Analysprocessen genomfördes utifrån Graneheim och Lundmans mall (2004) för innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av att leva med ALS är individuell och har sin grund i ålder, tro och stöd från anhöriga. Personer med ALS kunde trots ovisshet och oro uppleva att det finns fortsatt mening med livet. Stöd från nära och kära bidrog till kämparanda oavsett personens upplevda känsla av att vara en börda för sina familjer. Slutsats: Att drabbas av sjukdomen ALS innebär en stor livsförändring. Personen kan uppleva lidande på grund av de begränsningar sjukdomen leder till. Både psykiska och fysiska påfrestningar uppstår. För att sjuksköterskor ska kunna ge korrekt kvalificerad omvårdnad samt individuellt stöd behövs en djupare förståelse om ALS och upplevelser.