Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska. För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket. Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.

Studien fick en förståelse över hur Greta Thunberg har blivit representerad i de utvalda svenska nyhetstidningarna (Dagens Nyheter & Aftonbladet), vilka karaktärsdrag som tillskrivits henne och vilka värderingar som använts om henne. Frågeställningarna har varit; Hur ser representationen av Greta Thunberg ut i svenska nyhetstidningar? Vilka värderingar finns det i texten? Vilka karaktärsdrag används om Greta Thunberg? Texterna har analyserats genom representationsteorin av Stuart Hall och gestaltningfunktioner av Vladimir Propp och metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys. Studien fann att Greta Thunberg har blivit representerad både på ett positivt och negativt sätt, hon stereotypiseras och tillskrivs en hel del karaktärsdrag genom värderingar utöver de tre som studien har valt att fokusera på. / The aim of the study is to get an understanding of how Greta Thunberg was represented in the Swedish newspapers (Dagens Nyheter & Aftonbladet), what characteristic features that was given to her and the values used about her. The framing of questions is: How is the representation of Greta Thunberg in Swedish newspapers? What values can be seen in the text? What characteristic features are given to Greta Thunberg? The  representation theory of Stuart Hall  and Vlademir Propp's design features was used and qualitative content analysis for helping discover these things. The Study found that Greta Thunberg has been represented in both a positive and a negative way in the chosen written media. She is stereotyped and has been given more characteristic features than this study has chosen to focus on.

The purpose of this essay is to examine how to clarify and emphasize the relationship between emotions and meaning. I have explored how to make an adequate conceptualization of the role of emotions in the experience of existential meaning. To do that I have used a theory of emotion by Martha Nussbaum and an phenomenological theory of meaning by Martin Holmberg. To form an adequate conceptualization I have raised four analytical questions to the choosen material and I have also analyzed the material based to embrace the theories. The theories are the basis for the essay. The four questions I have chosen is; (1) What is emotion and meaning?, (2) What are the conditions for meaning and emotions?, (3) When do emotions arise that are involved in creating meaning and why?, (4) What role can religious emotions play?  Based on the questions and the theories I have come up with a model I consider to be adequate for the role of emotions in the experience of meaning.

There is a widespread conception that myths are false and manipulative which is why man must strive to move away from them. Simultaneously they affect our social lives to a high degree, especially political myths. With a starting point of the science of rhetoric needing to complement its understanding of how social meaning is produced, this essay will attempt to develop a theoretical understanding of how political myths functions and produce social meaning. The questions that guide the investigation are how the concept of myth is understood in other scientific contexts, which functions myth fulfills and in which way the concept of myth can supplement the science of rhetoric. The investigation is based on Roland Barthes’, Kenneth Burke’s and Ernst Cassirer’s perspective on political myth. The study concludes that myth often functions to oversimplify diversity to sustain the prevailing political order or to overthrow it. Furthermore, it shows that myth can be understood as a way for man to express emotion and that these myths can be activated by the utterance of a word or sentence. Based on this notion, I argue that one should view myth as a function rather than a definition. I further claim the importance of understanding that mythical expression cannot be met by ‘rational’ or ‘logical’ arguments. I rather propose that rhetorical myth analysis ought to be combined with theories of language’s ethical dimension to be interpreted in an accurate manner.

Traditionally, innovation processes have often focused on creatively solving problems with the help of new technology or business models. However, when describing products in terms of function or visual appearance, the reflection on a less visible dimension, the product meaning, is left out. The perspective of meaning is an alternative path to innovation that pays attention to the reason for using a product, its “why” rather than its “how”. Nevertheless, within the field of innovation management, research on meaning is still in its infancy and lacks well developed frameworks. The objective of this study is to increase the understanding of the dimension of meaning within the innovation processes in companies and - in particular - the practices that support such a process, looking particularly at nine cases where managers sought to develop directions of new product meaning - spanning businesses within manufacturing, consumer goods and fashion. The study shows that companies used practices often opposite to what is described in innovation literature. Rather than taking out and leaving their opinions behind to reach a “beginner's mind”, the managers showed a silent evolving of interest and a conscious exposing of their own personal beliefs. They moved beyond standard procedures of information sharing to a practice of a multifaceted criticizing. Rather than outsourcing the product solutions, a practice of embodying the proposed product meaning was observed. In-depth studies showed that when the participants do not expose their thoughts with conviction, the process of searching to innovate product meaning seems to struggle. The act of exposing does not happen in a moment but when individuals open up and let old interpretations fade away, leaving room for new perspectives. Moreover, these studies showed that external sources, so called interpreters, fuel discussions on product meaning by leveraging a critical ability that includes practices described as asking, giving, daring and playing. The study contributes with an increased understanding of the meaning dimension within innovation management by leveraging theories of hermeneutics, design and leadership. It shows that this type of innovation process is relevant but differs from processes of creatively solving problems. Rather than being driven to find solutions, a meaning perspective includes a process of striving towards new potential product meaning. / Innovationsprocesser handlar ofta om kreativ problemlösning. En ny produkt beskrivs ofta genom användandet av ny teknik eller en ny affärsmodell. Men med fokus på det visuella såsom utseende och funktion utelämnas en parameter - nämligen den som rör produktens mening. Meningspespektivet utgör ett alternativ för innovation. Det lyfter frågor kring anledningen till att använda en produkt med fokus på ”varför” vi ska använda den snarare är ”hur”. Inom innovationsområdet befinner sig forskningen kring mening i ett tidigt skede utan väl utvecklade ramverk. Målet med denna studie är att öka förståelsen för ett meningsperspektiv inom företags innovations processer - speciellt de tillämpningar, eller praxis som stödjer denna process. Studien har haft en retrospektiv och tolkande ansats i kombination med ett aktivt deltagande perspektiv. Nio fall inom tillverkande industri, konsumentvaror och mode har studerats med fokus på ledare som sökt finna en ny riktning för sin produkt genom att tillämpa ett meningsperspektiv. Studien visar att företagens tillvägagångssätt ofta stod i motsats till de som finns beskriva i befintlig litteratur inom innovationsområdet. Istället för att dela sina åsikter med varandra och sedan lägga dem åt sidan för att tillämpa ett ”nybörjar-sinne” så visade ledarna ett stilla intresse som utvecklades över tid. De blottlade medvetet sina egna personliga övertygelser och gick längre än att endast dela information i projekten. Istället utvecklade de ett mångfacetterat och kritiskt synsätt. Till skillnad mot ett användande av ”outsourcing”, att leja produkt lösningar på extern part, observerades en typ av förkroppsligande, eller införlivande, av den nya föreslagna meningen av en produkt. Mer djupgående studier visade att när deltagarna inte delar sina åsikter med genuint engagemang så vacklar en innovationsprocess inriktad på att finna ny mening för en produkt. Tillämpandet av detta blottläggande sker inte direkt utan när individer öppnar upp och låter gamla tolkningar blekna till förmån för nya perspektiv. Vidare, att externa källor, så kallade ”tolkare”, gynnar diskussioner kring en produkts mening genom en kritisk förmåga bestående av fyra delmoment kallade fråga, ge, våga och leka. Studien bidrar med en ökad förståelse för meningsperspektivet inom innovationsområdet genom att hämta teorier från fälten hermeneutik, design och ledarskap. Den visar att den här typen av innovationsprocess är relevant men att den skiljer sig från processer som fokuserar på kreativ problemlösning. Istället för att drivas att finna lösningar innebär detta meningsperspektiv att sträva framåt mot en produkts nya potentiella mening.

Bakrunn: det å få en cancerdiagnose er en kraftig konfrontasjon med tilværelsens grunnvilkår. En slik grenseopplevelse kan utløse enten oppgivelse, fornektelse eller en refleksjonsprosess som ofte vil ha spørsmålet om meningen med livet som omdreiningspunkt. Det har generelt vært satt lite fokus på den eksistensielle dimensjon som inngår i det å bli konfrontert med en potensielt livstruende sykdom. Meningsdannelse er et viktig element av både coping og generell livskvalitet. Hensikt: Å undersøke hvordan mennesker skaper mening når de blir konfrontert med en alvorlig sykdom som cancer. Ønsket var å foreta en litteraturoversikt for bedre å kunne forstå de faktorer som bidrar til, og inngår i meningsdannelse. Metode: Det ble foretatt en litteraturstudie, med referanse til systematiske oversikter. Ni artikler ble inkludert etter ekstensivt søk og predefinerte kvalitetsvurderingskriterier. Deretter ble det foretatt en innholdsanalyse, og temaene som fremkom ble syntetisert etter prinsipper for meta etnografi. Resultat: en søken etter mening vokste spontant frem som følge av å bli konfrontert med cancer og en mulig prematur død. Temaene i meningsdannelse dreier seg om engasjement i viktige relasjoner, oppdagelsen av egen indre styrke, engasjement i et åndelig innhold, intensivering av livsglede og optimering av tidsutnyttelse. Konklusjon: Meningsdannelse fremstår som en betydelig orientering og ressurs i bestrebelsene på å cope med en kritisk hendelse og situasjon. For deltakerne i studiene var konfrontasjonen med egen dødelighet et insitament til å bli mer bevisst om de verdifulle aspekt av livet, og ansporet til reevaluering av verdier og en søken etter mening. / Background: To obtain a diagnosis of cancer represents a powerful confrontation with the core of existence. A borderline experience such as this may result in giving up, denial or a process of reflection that often will circle around questions about the meaning of life. Generally, there has been little focus on the existential dimension that is part of being confronted with a potentially lethal illness. Meaningfulness is an important element of both coping and general quality of life. Aim: To investigate and explore how people manage to create meaningfulness when they are confronted with a serious illness like cancer. This study intends to review the literature, to highlight and reach an understanding of the factors that contributes to, and is part of the creation of meaningfulness. Method: A literature review was undertaken, with reference to systematic reviews. After an extensive search and predefined criteria for assessing quality, nine articles were included. A content analysis was undertaken, and the themes that emerged during this process was then synthesised following the principles of meta-ethnography. Result: A search for meaning grew spontaneously as a consequence of being confronted with cancer and possible premature death. Meaningfulness included themes such as an engagement in important relations, discovery of inner strength, engagement in spiritual contents, intensified joy of everyday life and optimised use of time. Conclusion: the creation of meaning stands out as a prominent orientation and resource in the efforts of coping with a critical situation. For the interviewees, the confrontation with their own mortality acted as an inspiration to become more aware of the valuable aspects of life, and led to a re-evaluation of values and a search for meaning. / <p>ISBN 91-7997-134-2</p>

Studien syftar till att ta reda på vad ett begränsat antal medarbetare upplever att de lärt sig/utvecklat efter deltagande i en värderingsorienterad personlighetsutvecklingsprocess på sin arbetsplats med avseende på självkännedom, engagemang och utveckling.Metoden har varit kvalitativa intervjuer och visst stöd av grafiska resultat som ingår i processen. Den teoretiska utgångspunkten har varit att undersöka KASAM (känslan av mening) (Antonovsky, 1991) och dess utveckling hos en liten grupp i ett företag.Resultaten i sig är tydliga, vid genomgång av intervjuerna framgår följande teman: självkännedom, relationer och kommunikation, visioner/framtid, lärande samt lednings- och gemensamma frågor. I samtliga dessa delar finns det enligt respondenterna märkbara resultat där individutvecklingen förefaller bestående medan den organisationspåverkande delen som var märkbar i början hamnat i avtagande och troligen måste underhållas på ett medvetet sätt.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare tolkar läroplanen Lgr11 och hur de omsätter den i biologiundervisningen. I studien intrevjuades tio pedagoger med olika lång erfarenhet av undervisning. intervjuerna konstruerades med utgångspunkt i läroplanens olika delar de vill säga syfte, centrallt innehåll, och kunskapskrav kopplat till ämnet biologi. Frågor ställdes kring hur pedagoger använder läroplanen i sitt arbete och om hur de tolkar de olika formuleringarna. Resultatet visar på att pedagoger använder läroplanen i sitt arbete, dock i olika utsträcknig. Pedagogerna förlitar sig antingen på tradition eller på olika läromedel i sin planering av undervisning, och på det sättet gavs läroplanen en underordnad roll. många pedagoger uttryckte problem med att förstå och tolka läroplanens föreskrivningar. Det framkom också att pedagoger känner sig osäkra på om de tolkat läroplanen så som skolverket avser. / The purpose of this study is to investigate how teatchers interpret th curuclium Lgr11and how they translate it into biolodgy teaching. In the study ten teachers where interviewed whit diffrent long term experience in teaching. The intervjuewes where based on diffrent parts of the curiclium which are central content, and knowledge requirments linked to the subject of biology. Qestions where asked about how teachers used the curiclium in theri work and how they interpreted the different formulations. The result showed that educators use the curiclium in their work, but to a different extent. Educators rely either on tradition or on different teaching materials in their planning of teaching, thus giving the curiclium a subordinate role. Many educators expressed difficulties in understanding and interpreting curiclium regulations. it was also found that educators feel unsure wheter they interpreted the curiclium as the national agency for educators aim to.

Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

Allvarlig sjukdom ställer livet på sin spets för berörda människor. Sedan år 1975 harstamcellstransplantation varit en behandlingsmetod vid sjukdomar som exempelvisleukemi och myelom. Människan lever i världen genom sin kropp och upplever lidandeoch hopp. Sjuksköterskan är skyldig att lindra patienters lidande och att arbetaevidensbaserat. Det finns idag relativt lite forskning om stamcellstransplantation ochhur sjuksköterskan på bästa sätt ska bemöta dessa patienter. Syftet medlitteraturöversikten var därför att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter avlivssituationen i samband med stamcellstransplantation. Examensarbetet är enlitteraturöversikt med både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserade enligtFribergs metod. Resultatet belyser fyra huvudkategorier med två subkategorier vardera:”Att vara sin kropp”, ”levd verklighet”, ”att söka efter mening och sammanhang” och“upplevt lidande”. I patientens sökande efter en ny identitet upplevs världen annorlundaoch de får ett nytt perspektiv på livet. Hoppet är en avgörande faktor för att patientenska kunna ta sig igenom sjukdom och behandling. Sjuksköterskan kan genom att lyssnapå patienten vägleda denne i rätt riktning så att hen kan hitta styrkan och uppleva hopp.Ökad medvetenhet hos vårdpersonal leder till att patienters lidande kan upptäckas samtlindras och att deras känsla av hopp får möjlighet att stärkas i en annars förhållandevisdyster tillvaro. / Program: Sjuksköterskeutbildning