Det finns flera likheter mellan olika historiska kulturers framställningar av jorden, naturen och miljön, vilka ofta har inkluderat en moder eller gudinna som ger fruktbarhet samt skydd av jordens varelser. Hur tänker människor idag om naturen och jorden? Syftet med det här arbetet är att undersöka kopplingar mellan föreställningar kring naturen samt jorden och individens grundläggande behov av mening, trygghet och välbefinnande. För att uppnå syftet har ett empiriskt material i form av intervjuer samlats in. I analysen av materialet används den hermeneutiska tolkande metoden och den narrativa och jämförande metoden. Undersökningens resultat analyseras och diskuteras med utgångspunkt i Crystal L. Parks religionspsykologiska teori om religion och mening. Av analysen framgår att respondenterna ser ett samband mellan omsorgen om jorden samt naturen och människans strävan mot en hållbar och meningsgivande värld. Världsbilderna och föreställningarna om naturen hänger ihop med individens behov av en verklighet som kan upplevas som begriplig, hanterbar och meningsfull.

This study examines Swedish therapists' perception of spirituality and the meaning it has forclients in the twelve step program. The following study is based on eight different qualitativeinterviews with drug and alcohol therapists at eight different private and state owned addictionfacilities in southern Sweden. The results show that the therapists view spirituality as a crucialpart in the twelve step program, as without it clients can't obtain and remain sober. Theconclusion of the study shows that by attending the twelve step program and forming apersonalized perception of spirituality, clients use the new community as a way to achieveself-awareness and find a new meaning in life. The study emphasizes that to continue being thehighly favored treatment method in southern Sweden, and the recommended program foraddiction by the social board of directors, it needs to evolve in the secular Swedish context it isused in.

Forskning om de två begreppen mening i livet och andlighet har funnits länge. Men att sätta dem i relation till varandra har inte gjorts i någon större omfattning. Denna studie syftade därför till att undersöka om andlighet har samband med upplevelse av mening i livet samt sökande efter mening i livet. Dessutom kontrollerades för kön, ålder och sociala relationer. I en kvalitativ del av studien undersöktes vilka faktorer som deltagarna uppgav har betydelse för mening i livet. Studien genomfördes med en enkät med 25 påståenden och två fritextfrågor, där 168 deltagare medverkade genom ett bekvämlighetsurval. För att mäta upplevelse av mening i livet och sökande efter mening användes Meaning of Life Questionnaire, MLQ. För att mäta andlighet användes tio påståenden inspirerade av The Duke University Religion Index, DUREL. Utöver det ingick fem påståenden om sociala relationer, samt uppgifter om ålder och kön. Svaren från deltagarna undersöktes genom faktoranalys och hierarkisk multipel regressionsanalys. Studiens resultat bekräftar att det finns ett positivt samband mellan andlighet och upplevelse av mening i livet (β=0.27), samt mellan andlighet och sökande efter mening i livet (β=0.31) efter kontroll för kön, ålder och sociala relationer. Detta överensstämmer med tidigare forskning. Andlighet förklarar en liten del av variansen för upplevelse av mening (6%) och sökande efter mening (7%). Den kvalitativa delen av studien visar att samhörighet, syfte och sinnesro är tre teman som deltagarna relaterar till mening i livet. Dessa innefattar olika dimensioner av andlighet vilket kan tyda på en viss överlappning av begreppen.

No description available.

Demens är en typ av kognitiv svikt som drabbar cirka 25 000 personer varje år. Beteendeförändringar och psykiska symtom är vanliga och det som påverkar de närstående mest. Närstående till personer med demensdiagnos syns genom hela vårdkedjan och befinner sig i en svår och utsatt situation. Genom att belysa de närståendes situation, kan de berörda mötas med rätt kompetens. Syftet med litteraturöversikten var att utforska närståendes upplevelse av att leva med en person med en demensdiagnos. Översikten utformades enligt Friberg (2017, ss. 141-142) och baserades på sex kvalitativa och fem kvantitativa artiklar. Analysen mynnade ut i fem teman: Upplevelse av sårbarhet, Upplevelse av förändrad relation, Behov av att finna mening, Upplevelse av att vaka och Behov av stöd. Resultatet visade att närstående upplevde det påfrestande att vårda personen med demensdiagnos. De upplevde ensamhet och isolering och ett uteblivet stöd från vänner, familj och vården. Vilket förändrade deras relation och roll då de fick kliva in i en ny roll. Att vara närstående till en person med demens är komplext och påverkas av många faktorer. Egna strategier och utgångspunkter spelar en stor roll i vårdandet av personer med demensdiagnos.

Syftet med denna uppsats var att belysa det tematiska och ämnesintegrerade arbetssättet somett stöd till lärande. De teoretiska utgångspunkterna tar sin ansats i framförallt Deweys ochVygotskijs syn på kunskap och lärande. Betoningen ligger på att skapa ett meningsfulltlärande där elevens erfarenheter tas till vara och undervisningen därmed upplevs begriplig,hanterbar samt meningsfull. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med fyralärarintervjuer samt en fokusgrupp med elever i en fallstudie som utförts på en specifikgymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att såväl lärare som elever finner det tematiskaoch ämnesintegrerade arbetssättet meningsfullt. Eleverna upplever att de har möjlighet attkunna fördjupa sig. Lärarna är tudelade i denna fråga beroende på om fördjupning avserämnesspecifik fördjupning eller möjligheten att se helheten. Såväl lärare som elever menar attämnesintegrerat arbete skapar en helhetsbild av kunskap. Några lärare menar dock att längreteman med en bredare definition hade varit önskvärt för att kunna nå en fördjupning inomvissa ämnen.

Denne studien er en kvalitativ intervjustudie hvor jeg ser på hvordan skolerådgivere møter elever med dypere spørsmål i livet. Jeg har valgt en fenomenologisk inspirert metode for å få frem opplevelsene og erfaringene til informantene mine. Funnene i datamaterialet mitt resulterte i tre hovedkategorier;De unge – i samfunnet, Møter med ungdom og Tiden vår. Hver av disse kategoriene har også tre underkategorier. Ut fra disse kategoriene har jeg drøftet tre emner som jeg ser på som særlig sentrale opp mot problemstillingen min; Psykiske lidelser som vikarierende for mening, Hva betyr det å akseptere? Og  Verdiene i samfunnet . Målet har vært å belyse en tematikk som jeg opplever at i liten grad er tema i diskusjonen om hva skole generelt og skolerådgivning spesielt skal være. Studien min vil ikke kunne gi et fullstendig bilde av hvordan skolerådgivere møter elever med eksistensielle spørsmål og store livsspørsmål. Likevel håper jeg at den kan vise noen viktige aspekter i en større diskusjon om skolerådgiving. / This study is a qualitative interview study where I address how school councilors deal with pupils’ deeper questions of life. I have chosen a phenomenological inspired method to examine the experiences of the school councilors. Examination of the data resulted in three main categories: Youth – in the society, Interactions with youth, and Our time. Each of these categories has a further three subcategories. Based on this set of categories I have discussed three subjects which are of particular interest with regards to my thesis statement: Psychological suffering as a substitute for meaning, What does positive regards means? and Values in the society. The objective has been to shed some light on a subject matter that plays a minor role in the overall discussion on what the school, and particularly school counseling, should be. This study will not be able to give a render a complete picture of how school councilors interact with pupils on existential and life deciding questions. Nonetheless, I hope it can serve to illustrate some important aspects in the larger discussion on school counseling.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever att de blir och har blivit bemötta av människor i sin omgivning. Samt att undersöka vilken betydelse de tillskriver sociala relationer och bemötanden för sin psykiska hälsa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på fem semi -strukturerade intervjuer.Resultatet visar att personer med psykisk sjukdom upplever stor brist på förståelse och acceptans från sin omgivning när det gäller hur de har blivit bemötta i relation till sin psykiska sjukdom. Resultatet visar också att personer med psykisk sjukdom värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans.För att analysera resultatet av studien har följande teorier använts; den psykiska strukturens förutsättningar, sociala relationers karaktär - avseende emotionerna skam och stolthet, människan som social varelse och depressionens socialpsykologi.I analysen framkommer att bristen på förståelse och acceptans påverkar intervjupersonerna självbild på ett negativt sätt. Konsekvensen blir en bristande tillit både till sig själv och andra och resulterar i försvårandet av att upprätthålla optimalt differentierade sociala relationer. Att intervjupersonerna värdesätter gemenskap och samhörighet som är präglad av förståelse och acceptans tolkas som att intervjupersonerna genom förståelse och acceptans blir speglade på ett sätt som stärker det sanna självet. Speglingen förmodas vara betydelsefull utifrån att intervjupersonerna med hjälp av den positiva speglingen kan skapa meningar som tillskriver den egna identiteten värdet av ett autentiskt själv. Genom att bli bemött med förståelse och acceptans kan intervjupersonerna uppleva mening med tillvaron som minskar risken för depression. / The purpose of this study is that from a social psychological perspective, examining how people with mental illness feel that they are and have been treated by people in their surroundings. And to investigate the importance they attribute to social relations and treatment for their mental health. The study has a qualitative hermeneutic approach and is based on five semi-structured interviews.The results show that people with mental illness experiencing a serious lack of understanding and acceptance from their surroundings in terms of how they have been treated in relation to their mental illness. The results also show that people with mental illness value community and belonging that is characterized by understanding and acceptance.To analyze the results of the study, the following theories have been used; the psychic structure conditions, social relationships character – based on the emotions shame and pride, man as social being and depression in social psychology.The analysis reveals that lack of understanding and acceptance affects the respondents self-image in a negative way. The consequence is a lack of trust, both to oneself and others, resulting in evasion of maintaining optimal differentiated social relationships. The respondents value community and togetherness that is characterized by understanding and acceptance. The analysis reveals that the respondents through understanding and acceptance are reflected in a manner that strengthens the true self. The mirroring presumed to be important because the respondents by using the positive mirroring can create sentences that ascribe one's own identity the value of an authentic self. By being treated with understanding and acceptance the respondents can experience meaning of life that reduces the risk of depression.

No description available.

Bakgrund: Att vara äldre innebär förluster av många olika slag, bland annat fysiska förmågor, förlust av närstående, och förmågan att upprätthålla eller skapa nya relationer. På ett äldreboende är den äldre inte objektivt sett ensam, utan har alltid andra människor omkring sig. Trots det är det många äldre som upplever ensamhet sin sista tid i livet. Tidigare forskning har visat att det är av betydelse att vårdaren är lyhörd, öppen och visar ömsesidighet i vårdrelationen. Problem: För många ensamma äldre är vårdrelationen den enda relationen de har. Syfte: Att beskriva vårdrelationens betydelse för den ensamstående äldre på äldreboende. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes på elva kvalitativa studier som analyserades med en beskrivande syntes. Resultatet visade att upplevelserna på äldreboendet för de äldre utan närstående påverkades mycket av vårdrelationen. Trivsel och uppfattningar om vårdkvalitén påverkades av vårdrelationen. Vidare påverkades deras känsla av mening och tillhörighet, och vårdrelationen var betydande för huruvida de äldre upplevde sig respekterade och bekräftade som unika individer. Det är viktigt att vårdarna förstår hur mycket vårdrelationen betyder för de äldres upplevelser och vidare forskning om ensamstående äldres upplevelser av ensamhet på äldreboendet är av yttersta vikt. / Background: Being older means losses of many kinds, including physical abilities, loss o fkin, and the ability to maintain or establish new relationships. At a nursing home, the elderly are not objectively alone, there’s always other people around. Despite this there are many older people who experience loneliness their last time in life. Previous research has shown that it is important that the caregiver is responsive, open and show reciprocity in the caring relationship. Problem: For many lonely elderly the care relationship is the only relationship they have. Aim: To describe the care relationships importance for the single elderly in retirement homes. A systematic literature review was performed on eleven qualitative studies that were analyzed using a descriptive synthesis. The results showed that the experiences of the elderly without relatives at the nursing home were greatly affected by the care relationship. Thriving and perceptions of quality of care were affected by the care relationship. Furthermore their sense of purpose and belonging were affected, and the caring relationship was significant for whether the elderly felt respected and affirmed as unique individuals. It is important that caregivers understand how much the care relationship means for older people's experiences and further research on single older people's experiences of loneliness in retirement homes is of utmost importance.