I Sverige diagnosticeras varje år cirka 350 barn och ungdomar under 18 år med cancer, varav drygt 85 % överlever. Att överleva barncancer är ofta förenat med både seneffekter och komplikationer som påverkar livet, även långt efter cancerns behandling. Det finns få svenska studier som undersöker upplevelsen av att ha haft barncancer och än färre om vad detta innebär för upplevelsen av existentiella frågor. Syftet med studien var att med en fenomenologisk ansats öka kunskapen kring hur existentiella aspekter hos vuxna som mottagit en cancerdiagnos som barn upplevs, och hur livet efter diagnosen format deras upplevande. Två fokusgrupper genomfördes via videolänk med sju vuxna deltagare som behandlats för cancer som barn. Materialet analyserades med en tematisk analys vilket resulterade i tre teman; (1) behov av att mötas i och kring existentiella frågor, (2) existensens oförutsägbarhet och (3) visdom ur erfarenheten. Studien visar att barncanceröverlevare kan uppleva sig hjälpta av att diskutera frågor av existentiell natur tillsammans med andra som har liknande erfarenheter, samt att deltagarna upplever att samhället i stort borde bemöta dessa ofta svåra frågor som är aktuella för oss alla. / In Sweden, approximately 350 children and adolescents (under the age of 18) are diagnosed with cancer every year, of which just over 85% of these survive. Surviving childhood cancer is associated with both late effects and complications that affect the lives of the survivors even long after treatments. There are few Swedish studies that examine the experience of having had childhood cancer but also what it means for the experience of existential issues. The aim of the study was to use a phenomenological approach to investigate the existential aspects of being human in connection to having been diagnosed with childhood cancer, and to live with this experience afterwards. Two focus groups were conducted via video link with adult participants treated for childhood cancer. The material was analyzed using a thematic analysis which resulted in three main themes; (1) the need to be met in and around existential issues, (2) the unpredictability of existence and (3) wisdom through the experience. The study shows that childhood cancer survivors could be perceived to benefit by meeting further in the existential issues together with others who have similar experience, but also that society can respond to these difficult issues which are relevant to us all.

Flerspråkighet är ett aktuellt ämne i skolans verksamheter på grund av ökad invandring till Sverige. Flerspråkighet har därav blivit vanligare i samhället och barn i de olika verksamheterna behöver stöd i både sitt första språk men även i deras andraspråk. Verksamheter kan se helt olika ut beroende på hur pedagoger arbetar med flerspråkiga elever i skolan och på fritids. Studien fokuserar på hur lärare i fritidshem arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga elever. Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem främjar lärandet för flerspråkiga elever för att uppnå god språkutveckling utifrån elevernas erfarenheter, bakgrund, kunskaper och vilka möjligheter samt hinder som finns för att uppnå god utveckling och stimulans.

Det sociala livet i skolan är ett viktigt inslag i elevers vardag och på deras arbetsplats. Idealt sett erbjuder gymnasieskolan en möjlighet att skapa relationer och mening på en plats utanför många elevers uppväxtområde, och är således en plats väl lämpad för integrering av unga med vitt skilda bakgrunder och erfarenheter. Det är möjligt att problematisera hur väl detta ideal infrias, och det krävs ingen lång vistelse på en gymnasieskola för att bilden av ett grupperat fält ska träda fram. Detta arbete fokuserar elevers upplevelse av grupperingar i gymnasieskolan, hur grupperingarna framträder, vilka faktorer elever upplever som betydande för dess tillkomst samt vilka konsekvenser de får för elevers syn på utbildning och framtiden. Tolv intervjuer har genomförts med elever på ett högskoleförberedande program vid en större gymnasieskola i Malmö. Studien anlägger Bourdieus kapitalteori för att analysera hur elevers bakgrund och tillvaro kontinuerligt spelar in i konstruktionen av själv och mening i skolan. Resultatet av studien bekräftar att grupperingar i gymnasieskolan är betydande, och de mest bidragande faktorerna som framkommit ur deltagarnas berättelser kan tematiseras som ambitionsnivå, kön och etnicitet samt mönster från grundskolan. Det framkommer också att dessa grupperingar ger upphov till olika kulturer inom en skola eller klass, vilka i förlängningen riskerar bevara ojämlikhet mellan elever som kommit till av olika uppväxtvillkor och erfarenheter av en ojämlik grundskola.

Denna undersökning utreder hur och varför Föreningen Gamla Halmstad startade 1923 i Halmstad som en kollektiv historiekulturell minnesgemenskap och bevarande organisation. Undersökningen svarar på vilka aktörer som dominerar vid föreningens tillkomst och vilka förändringar i gemenskapen som kommer till uttryck i dess årsbok fram till dess förste ordförandes död 1941 vad avser frågan om definition av gemenskapens kollektiva minne. Den svarar även på frågan om syftet med gemenskapen och förankrar den med vidare tillhörighet till kulturarv och med fosterlandsvänner. Teoretiskt används Ludwik Flecks kunskapsteori där de tre begreppen tankegrupp, tankestil, riktad perception är centrala liksom Flecks sammanhållning av fack och populärvetenskap. Som kompletteringar till Flecks kunskapsteori används social nätverksteori i den bearbetade Powellska traditionen och Jörn Rüsens historiekulturella teori med Jan Assmanns kompletterande minnesteori. Uppsatsens tillvägagångssätt operationaliserar gemenskapen till en processuell gemenskap där relationen mellan personer undersöks och där en undersökning av den historiska berättelsen ses som en pågående process som kan undersökas utifrån Jörn Rüsens historiekulturella dimensioner och Jan Assmanns minnesteori. Materialet för undersökningen utgörs främst av den årligen återkommande årsboken med för denna uppgift avgränsning till åren 1924 – 1941. Tillvägagångssättet gör det möjligt att i historiekultur inkludera såväl den i gemenskapen aktivt brukade som den lagrade kulturen vilken vid behov kan reaktiveras. Rörligheten mellan den aktiva sociala nivån och den arkiverade kulturella gör det möjligt att synliggöra vilka dimensioner av historiekulturen som under perioden 1923-1941 får företräde i årsboken som dess kulturella minne.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Alla sjuksköterskor bör känna till och utföra omvårdnadsåtgärder utifrån dessa skyddsfaktorer för psykisk ohälsa då dessa patienter kan påträffas överallt i hela vårdkedjan samt att ha kännedom om patienter som ligger i riskzonen för att utveckla psykisk ohälsa. / The aim with this literature review is to identify and describe the effect protective factors has on mental disorders. The theory about protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003 was used as a theoretical frame of reference. The method was a literature review where 10 articles were divided in themes on the basis from the theory of protective factors for mental disorders according to Cullberg, 2003. These themes were social network, employment/occupy and sense of coherence. The results show that the three protective factors are fundamental needs for the individual, if this factors aren’t fulfilled the individual has a greater risk to suffer from mental disorders. All nurses should know and implement caring on the basis of protective factors for mental disorders because this patients could be found everywhere in all health care sectors and have knowledge about patients who are in the risk to develop mental disorders.

Uppsatsen kommer handla om hur vi gör meningsfulla val i kompositionsprocessonav musik till film. Jag kommer undersöka vilka metoder som historiskt har använts,vilken praxis som uppstått och varför, och försöker i mitt eget arbete hitta alternativa vägar framåt. Vidare undersöker jag hur vi medvetet och omedvetet arbetar med förväntan och hur den arbetar i oss, hur imperfektion och sårbarhet i konstnärliga uttryck kan hänga ihop med empati och mänsklighet, och metoder för att skapa inre logik och kreativa begränsningar i min egen skapandeprocess. / <p>Till uppsatsen bifogas ett filmklipp ur processen med en slutproduktion från Stockholms konstnärliga högskola, "Tyst symfoni", av Astrid Ahlbom Andersson.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens.Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård. / Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

No description available.

This thesis aims to analyse sumud and its importance for Palestinians today living in Sweden. The theory of logotherapy, developed by Viktor Frankl, is used as a tool to unfold how sumud has become the bearer of identity and to response to the search of a meaningful life, in despite of injustices from the occupation. Through semi-structured interviews, nine respondents have shared their thoughts about sumud while living in a Swedish context. According to the result of the study, the meaning has been found to be central within sumud. For Palestinians living in Sweden it seems that sumud has developed from being seen as a constant when staying in Palestine to something that outside Palestine also expresses economical support, the possibility of returning and the importance of increasing awareness of the occupation. Suffering is transformed into responsibility and faithfulness towards the Palestinian community and a power to live not only for one’s self. Actions in combination with the Palestinian essence of how to be human become identity builders. Despite a lack of hope for peace among the respondents, by sumud it is possible to create meaningfulness also from a distance. The study shows that sumud for Palestinians in exile has turned out to be the key to maintain a joint responsibility for the motherland.