Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler. I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.

Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll. / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning. Algebra och ekvationer var det ingen som förstod vad man skulle med det till. Det var flera elever som ansåg att ekvationer var onödigt att kunna. En vanlig lektion för eleverna var ofta en kort genomgång och sedan enskilt räknande. De fick samarbeta med bänkkamraten om de gjorde det tyst enligt eleverna. Det var sällan som läraren hade grupparbeten, men ett par per läsår blev det. Matematikboken ansåg de var sådär till att vara bra. Det fanns ett fåtal uppgifter i läroben som väckte deras intresse. Några elever sa att det berodde på humöret hur mycket det blev gjort på lektionerna. Vissa var trötta på eftermiddagen och då orkade de inte med att räkna på de lektioner som låg på eftermiddagen. Det pratades mycket på lektionerna som inte handlade om matematik enligt eleverna. De hade svårt att gå vidare om de körde fast utan de väntade på att få hjälp av läraren och det kunde ta tid ibland. Då satt eleverna bara och väntade utan att räkna och ibland så pratade de medan de väntade med bänkkamraten. Detta innebar att vissa lektioner hade de bara räknat något enstaka tal. Eleverna i årskurs nio var mer nöjda med matematikboken än eleverna i årskurs sju. Läraren försökte stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga genom att ge eleverna kortsiktiga mål som är möjliga för eleven att nå. I Skolverkets rapport om"Lusten att lära - med fokus på matematiken"har kommit fram till att eleverna behöver känna relevans för det som de ska lära sig för att kunna bli intresserade av området.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område. Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra. Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen. / The main purpose of this paper is to describe how individuals, who has grown up with parents who abused drugs or been mentally ill, describes themselves in the past as well as in the present, concerning their upbringing, home life, and their strategies of survival. The paper is qualitative in nature and consists of a content analysis of three biographies concerning this area. By reading these biographies that illustrates this problem and the concepts of KASAM; comprehensibility, manageability, meaningfulness and the dramaturgical theory, the paper has been able to explain how the individuals look back at their childhood, how they've been able to cope with it, and if they can see their childhood as a positive experience. The conclusions drawn from the paper are how important adult figures are in the life of these children and the importance of leisure activities.

Bakgrund: Personer med psykiska funktionsnedsättningar lever ofta i utanförskap och befinner sig ofta utanför den reguljära arbetsmarknaden. Avsaknaden av arbete eller meningsfull sysselsättning kan medföra en försämrad hälsa och försämrade möjligheter till återhämtning. Föreliggande studie handlar om personer med psykiska funktionsnedsättningar som har en arbetsinriktad sysselsättning. Studien utfördes på ett Fontänhus då en avgränsning till en specifik verksamhet behövde ske.Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad sysselsättning har för betydelse för återhämtning hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningarna var vilka faktorer i sysselsättning som kan främja respektive hindra återhämtning, med fokus på delaktighet och meningsfullhet i sysselsättning.Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer har skett med personer som deltar i arbetsinriktad sysselsättning och har en psykisk funktionsnedsättning utifrån en administrativ definition. Analysarbetet har skett med hjälp av meningskoncentrering och empirin har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna återhämtning, delaktighet och meningsfullhet.Resultat: Det framkommer av resultatet att en individanpassad meningsfull sysselsättning, där individen fyller en funktion och känner sig kompetent samt blir erbjuden delaktighet och gemenskap bidrar till att främja återhämtning. Resultatet visade vidare att sysselsättning kan bidra till en förändrad självbild och en struktur som bidrar till att vardagen fungerar. Resultatet visar också att en faktor i sysselsättning som kan hindra återhämtning är konflikter, då risken finns att delaktigheten och gemenskapen drabbas om personer väljer att stanna hemma på grund av dem. Det framgår att frånvarandet av ekonomisk ersättning i sysselsättning kan upplevas negativt och utgöra en hindrande faktor för återhämtning. Kunskapen om vilka faktorer i sysselsättning som kan främja eller hindra återhämtning skulle kunna tillämpas för att utveckla och förbättra olika sysselsättningsverksamheter. / Background: People with mental disabilities often live in exclusion and regularly find themselves outside of the regular labour market. The lack of work or a meaningful occupation can lead to a deterioration in both health and opportunities for recovery. The present study deals with people with mental disabilities that have a work-focused occupation. The study was carried out in a Fountain House, as a demarcation had to be made to a specific division.Purpose: The purpose of the study was to examine what role occupation has in terms of recovery for people with mental disabilities. The questions asked were which elements in occupation might promote recovery and which might prevent, with a focus on participation and meaningfulness in occupation.Method: The study has a qualitative onset. Six semi-structured interviews have been carried out with people involved in a work-focused occupation and that have, as interpreted from the standpoint of an administrative definition, mental disabilities. The analysis work has been made with the help of sentence concentration, and the empiricism has been analysed according to the theoretical outsets of recovery, participation and meaningfulness.Result: As seen from the result, an individual-based meaningful occupation in which the individual fill a function and feel competent, as well as being offered participation and a feeling of community, contribute to a promotion of the recovery of the individual. Furthermore, the result showed that occupation can contribute to a changed self-image and a structure that is of use in a well-functioning everyday life. Another discovery is that conflict is an element in occupation that may prevent recovery, which in turn can affect participation and community negatively, as people may choose to stay at home because of it. It is shown that a lack of economic replacement in occupation can be perceived as negative and constitute an obstruction element for recovery. The knowledge of which elements in occupation that might promote or prevent recovery can be attributed to develop and improve different occupation activities.

Palliativ vård innebär att ge vård till en svårt sjuk patient när sjukdomen inte längre går att bota. Omvårdnadspersonalen som arbetar med palliativ vård måste kunna se och fånga upp olika behov hos den svårt sjuke. Ett starkt engagemang och lyhördhet från omvårdnadspersonalen behövs i arbetet med palliativ vård. Att kunna se döden som en naturlig del av livet är en förutsättning för omvårdnadspersonalen att ha med sig i sin yrkesroll. Enligt den personal som intervjuats är kommunikation ett viktigt redskap i arbetet med palliativ vård för att kunna bemöta de svåra situationer som kan uppstå i arbetet. Syftet med vår studie var att ta reda på hur omvårdnadspersonalen upplevde det att arbeta inom palliativ vård. Metoden som använts har varit kvalitativ och sökningar har gjorts i databaser på Örebro universitet för att kunna förstå och bearbeta våra frågeställningar och därmed försöka uppfylla studiens syfte. I resultatet framkommer omvårdnadspersonalens uppfattning av att arbeta med palliativ vård var att det upplevdes som ett mycket meningsfullt och givande arbete. I studien belyser också omvårdnadspersonalen ett antal faktorer som är av vikt vid mötet med den svårt sjuke och som bidrar till att kunna uppnå en god och värdig död. / Palliative care involves providing care to a seriously ill patient when the disease is no longer curable. The nursing staff working in palliative care must be able to see and capture the needs of the seriously ill. A strong commitment and sensitivity of the nursing staff are needed in the work of palliative care. To view death as a natural part of life is a prerequisite for nursing staff and to carry in their professional role. According to the nursing staff, the ability to communicate verbal and also non - verbal is an important tool in the work of palliative care to enable responding to the difficult situations that may arise at work. The aim of our study was to find out how the nursing staffs experience of their work in palliative care. The method used was qualitative and searches have also been done in the databases at Örebro University to better understand the study's aim. Nursing staff’s perceptions of working with palliative care were that it was perceived as a very purposeful and rewarding work. The results are based on informant’s fruitful information that we have taken note of by the interviews. The study will support nursing staff to highlight a number of important factors that are important in meeting difficult situations in the care of patients in order to achieve a good and dignified death for the patients.

En meningsfull tillvaro Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. / A meaningful existence The purpose of this study was to examine the degree to which a care recipient is experiencing a meaningful existence by established homecare services. The study was conducted through a structured, qualitative interview method with care recipients, carers and care managers, analysis of empirical data has been based on symbolic interaction and dramaturgical perspective. We have found that crucial for the individual to feel meaningfulness is social interaction with other people, that the living environment is satisfying and desirable, and that the individual also possesses a sense of security. Despite the fact that the home care services, to varying degrees, affect these aspects, the study's main conclusion is that individuals usually do not associate the granted proceedings with the sense of meaningfulness

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys. RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism. Sammanfattningsvis visar artiklarna att de tre huvudkategorierna identifierar områden där patienterna har en låg funktionsgrad. De sju underkategorierna identifierar i sin tur områden som direkt eller indirekt påverkar patientens Quality of Life. SLUTSATS: Sjuksköterskan kan på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier inom vården stärka Quality of Life hos personer med schizofreni, dels genom motiverande samtal men också genom samordnade insatser mellan olika samhällsaktörer. KLINISK BETYDELSE: Personer med schizofreni upplever socialt utanförskap, brist på sysselsättning och isolering som faktorer som påverkar deras livssituation negativt. Som vårdgivare är det av största vikt att möta patienten i dess upplevda problem för att få ett positivt behandlingsresultat. / BACKGROUND: Schizophrenia is a serious psychiatric illness, which entails great suffering for the person afflicted. The illness may cause symptoms such as hallucinations, a distorted sense of reality, apathy and reclusiveness; in effect causing the schizophrenic patient to evaluate his or her Quality of Life as being lower than the average persons. PURPOSE: The purpose of the literature review, was to highlight which factors affect Quality of Life, for schizophrenic patients in outpatient care. METHOD: The study was carried out as a literature review. Ten scientific articles, well suited for the purpose of this paper, were critically reviewed and structurally analyzed. RESULT: The identified factors, influencing Quality of Life for patients suffering from schizophrenia, were divided into three main categories, synonymous with Antonovsky's concept of KASAM: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Furthermore, seven concepts were identified as constituting subcategories: positive symptoms, the psychosocial situation, maintaining control of ones everyday life, physical health and support from health facilities and exuberance and optimism. In summary, the articles studied show that the three main categories identify areas, in which the patients are low functioning. The seven sub-categories in their turn identify areas that directly or indirectly affect the patients' Quality of Life. CONCLUSION: The nurse can improve Quality of Life in individuals diagnosed with schizophrenia, either on her own, or in collaboration with other professionals in the health care sector. This can be achieved through motivational talks, but also through coordinated efforts between various social actors. CLINICAL SIGNIFICANCE: Patients suffering from schizophrenia, perceive exclusion in the social arena, a lack of pursuit and/or employment and general isolation as factors negatively affecting their lives. Thus the ability of caregivers, to meet the perceived problems and needs of the patient, is paramount when striving for a positive outcome of treatment.

No description available.