<p>Syftet med denna studie har varit att belysa tidigare studenters yrkesrolls betydelse för etableringen på arbetsmarknaden. Vi har använt oss av tio intervjuer med tidigare studenter, som har läst på Beteendevetenskapliga programmet och på Programmet för Välfärdsarbete med inriktning mot rehabilitering. Vi ville fånga deras väg ut på arbetsmarknaden. Intervjuerna har vi tolkat med hjälp av teorier om flexibilitet, sociala roller och känslan av sammanhang. Vi fann att en otydlig yrkesroll försvårar etableringen på arbetsmarknaden, då arbetsgivarna har svårt att veta vad utbildningarna innebär. Samtidigt blir det svårt för individen att veta var på arbetsmarknaden hon passar in. Våra intervjupersoner anser att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden om de inte har en tydlig yrkestitel. Väl inne på arbetsmarknaden är det enklare att utvecklas i sin yrkesroll.</p> / Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

<p>Jag ville få en större förståelse för varför det är så många elever som anser att matematik är ett tråkigt ämne. Frågeställningarna som detta arbete har fokuserats kring är elevernas uppfattningar och attityder om matematik och vad det är som gör dem motiverade i ämnet. </p><p>Resultaten visade att det framför allt var sådan matematik som de kände att de hade användning av i vardagslivet som gjorde dem motiverade. Eleverna hade blandade uppfattningar till exempel så ansåg de att matematik var tråkigt och ibland roligt. Områden som eleverna kände var bra att kunna var till exempel procent och huvudräkning. Algebra och ekvationer var det ingen som förstod vad man skulle med det till. Det var flera elever som ansåg att ekvationer var onödigt att kunna. En vanlig lektion för eleverna var ofta en kort genomgång och sedan enskilt räknande. De fick samarbeta med bänkkamraten om de gjorde det tyst enligt eleverna. Det var sällan som läraren hade grupparbeten, men ett par per läsår blev det. Matematikboken ansåg de var sådär till att vara bra. Det fanns ett fåtal uppgifter i läroben som väckte deras intresse. Några elever sa att det berodde på humöret hur mycket det blev gjort på lektionerna. Vissa var trötta på eftermiddagen och då orkade de inte med att räkna på de lektioner som låg på eftermiddagen. Det pratades mycket på lektionerna som inte handlade om matematik enligt eleverna. De hade svårt att gå vidare om de körde fast utan de väntade på att få hjälp av läraren och det kunde ta tid ibland. Då satt eleverna bara och väntade utan att räkna och ibland så pratade de medan de väntade med bänkkamraten. Detta innebar att vissa lektioner hade de bara räknat något enstaka tal. Eleverna i årskurs nio var mer nöjda med matematikboken än eleverna i årskurs sju. Läraren försökte stärka elevernas tilltro till sin egen förmåga genom att ge eleverna kortsiktiga mål som är möjliga för eleven att nå. I Skolverkets rapport om"Lusten att lära - med fokus på matematiken"har kommit fram till att eleverna behöver känna relevans för det som de ska lära sig för att kunna bli intresserade av området.</p>

<p>Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. </p><p>Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. </p><p>Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p><strong>   </strong></p><p><strong>Titel:</strong><strong>                  </strong>Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?</p><p>                       – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Nivå:</strong>              C-uppsats i ämnet pedagogik</p><p> </p><p><strong>Författare:       </strong>Ellika Berggren och Ebba Franson</p><p> </p><p><strong>Datum:              </strong>2010-01</p><p> </p><p><strong>Handledare:    </strong>Inger Ahlgren<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p> </p><p><strong><em>Syftet:</em></strong> Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. <em>Syftet </em>med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.</p><p> </p><p><strong><em>Metod:</em></strong> Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.</p><p> </p><p><strong><em>Resultat:</em></strong> Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.</p><p> </p><p><strong><em>Nyckelord: </em></strong>Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever<strong> </strong></p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka faktorerna som bidrar till lärares yrkestrivsel, samt om förväntingarna de hade innan de började arbeta har uppfyllts. Positiva förväntningar kan vara motiverande i yrket, men om de inte uppfylls kan de ha motsatt effekt. I dagens samhälle finns många negativa föreställningar om skolan. I media får man ofta höra om hur läget är i skolan, mycket framställs i negativ ton. Vi undrade då hur det kommer sig att trots allt negativt som cirkulerar kring skolan så finns det lärare som år efter år arbetar kvar i skolan. Som metod använde vi halvstrukturerade intervjuer med tre lärare. Dessa tre har flertalet års yrkeserfarenhet bakom sig. Före intervjuerna lämnade vi missivbrev till våra informanter där vi informerade om syftet med intervjuerna och vetenskapsrådets etiska regler.</p><p>I resultatet upptäckte vi att våra intervjupersoner ser på ungefär samma sätt på yrkets meningsfullhet och varifrån de hämtar sin drivkraft. Våra tre intervjupersoner har alla märkt hur arbetsbelastningen ökat de senaste åren, men har än så länge inte slagits ner av den utan fortsatt att arbeta och trivs i yrket. Men på vissa punkter skiljer de sig åt.</p>

<p>Palliativ vård innebär att ge vård till en svårt sjuk patient när sjukdomen inte längre går att bota. Omvårdnadspersonalen som arbetar med palliativ vård måste kunna se och fånga upp olika behov hos den svårt sjuke. Ett starkt engagemang och lyhördhet från omvårdnadspersonalen behövs i arbetet med palliativ vård. Att kunna se döden som en naturlig del av livet är en förutsättning för omvårdnadspersonalen att ha med sig i sin yrkesroll. Enligt den personal som intervjuats är kommunikation ett viktigt redskap i arbetet med palliativ vård för att kunna bemöta de svåra situationer som kan uppstå i arbetet. <strong>Syftet</strong> med vår studie var att ta reda på hur omvårdnadspersonalen upplevde det att arbeta inom palliativ vård. <strong>Metoden</strong> som använts har varit kvalitativ och sökningar har gjorts i databaser på Örebro universitet för att kunna förstå och bearbeta våra frågeställningar och därmed försöka uppfylla studiens syfte. I <strong>resultatet</strong> framkommer omvårdnadspersonalens uppfattning av att arbeta med palliativ vård var att det upplevdes som ett mycket meningsfullt och givande arbete. I studien belyser också omvårdnadspersonalen ett antal faktorer som är av vikt vid mötet med den svårt sjuke och som bidrar till att kunna uppnå en god och värdig död.</p><p> </p> / <p>Palliative care involves providing care to a seriously ill patient when the disease is no longer curable. The nursing staff working in palliative care must be able to see and capture the needs of the seriously ill. A strong commitment and sensitivity of the nursing staff are needed in the work of palliative care. To view death as a natural part of life is a prerequisite for nursing staff and to carry in their professional role. According to the nursing staff, the ability to communicate verbal and also non - verbal is an important tool in the work of palliative care to enable responding to the difficult situations that may arise at work. <strong>The aim</strong> of our study was to find out how the nursing staffs experience of their work in palliative care. <strong>The method</strong> used was qualitative and searches have also been done in the databases at Örebro University to better understand the study's aim. Nursing staff’s perceptions of working with palliative care were that it was perceived as a very purposeful and rewarding work. <strong>The results </strong>are based on informant’s fruitful information that we have taken note of by the interviews. The study will support nursing staff to highlight a number of important factors that are important in meeting difficult situations in the care of patients in order to achieve a good and dignified death for the patients.</p>

<p>Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori. Utifrån dessa två grundläggande teorier har vi framställt följande två frågeställningar; Hur förhåller sig mellanchefer till arbetskraven, inflytandet och det sociala stöd de möter i sitt arbete, samt i vilken grad upplever mellanchefer sitt arbete som begripligt, hanterbart och meningsfullt?  Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär, och intervjuer har utförts med mellanchefer inom den offentliga sektorn i en kommun i Sverige. Resultatet visar att mellancheferna har en hög grad av inflytande, höga men relevanta arbetskrav i kombination med starkt socialt emotionellt och instrumentellt stöd. Som komplement till detta framgår en väsentlig dos av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i förhållande till arbetet, alla grundläggande komponenter inom KASAM-teorin.</p>

Bakgrund: Nya tankar inom strategiområdet menar att bland annat meningsfullhet, värderingar och organisationens syfte är viktiga aspekter att betona för att företag ska kunna skilja sig ur mängden och därmed locka till sig kunder och personal. Den svenska äldreomsorgen står idag inför en stor utmaning när det gäller att trygga den framtida personalförsörjningen. En åldrande befolkning, ökade vårdbehov samt den höga medelåldern på dagens personal inom äldrevården är några faktorer som bidrar till ämnets aktualitet. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med personalförsörjningsfrågor sker inom den svenska äldreomsorgen. Undersökningen kommer att fokusera på hur de tre aspekterna meningsfullhet, organisationens syfte samt grundvärderingar används strategiskt i detta arbete. Vi ämnar även identifiera och diskutera eventuella skillnader mellan privata och offentliga organisationer i den här frågan. Genomförande: Undersökningen har utförts genom åtta personliga intervjuer med personal inom svensk äldreomsorg. Resultat: Av studien har det framkommit att de studerade organisationerna arbetar på ett liknande sätt med personalfrågor. Det mest centrala inom detta arbete är vidareutbildning, medarbetarsamtal, närvarande ledarskap samt hälsoarbete. Meningsfullhet, grundvärderingar och organisationens syfte är på olika sätt och i olika stor utsträckning närvarande i personalarbetet. Extern kommunikation gentemot arbetsmarknaden sker i liten utsträckning, då rekryteringsbehovet är litet i dagsläget. Vissa åtgärder har införts för att trygga personalförsörjningen på lång sikt, om än i begränsad omfattning. I det här arbetet finns främst tankar om att exponera meningsfullheten i arbetet samt organisationernas grundläggande värderingar, medan syftet inte fokuseras på.

Abstract    Titel:                  Vad upplever elever som meningsfullt i skolan?                        – en salutogen studie vid en hälsofrämjande skola   Nivå:              C-uppsats i ämnet pedagogik   Författare:       Ellika Berggren och Ebba Franson   Datum:              2010-01   Handledare:    Inger Ahlgren     Syftet: Elever i grundskolan som upplever skolan som meningsfull har större förutsättningar att uppleva hälsa och välmående i framtiden. För att kunna förstärka meningsfullheten i skolan är det enligt tidigare forskning viktigt att utgå från elevernas perspektiv. Syftet med studien är att mäta ett antal högstadieelevers KASAM i en hälsofrämjande skola och undersöka deras tankar kring att gå i skolan. Fokus kommer att ligga på vilka faktorer några av dessa elever kan uppleva som meningsfulla, och i så fall på vilket sätt dessa faktorer uppfattas som meningsfulla. Hela syftet kommer att utgå från ett salutogent perspektiv.   Metod: Studien präglas av en kvantitativ och kvalitativ inriktning. Antonovskys kortfattade livsfrågeformulär användes för att mäta elevernas KASAM. I enkätundersökningen deltog 57 elever i årskurs 8 i en hälsofrämjande skola. Bortfallet av dessa utgjorde 15, 7 %. Utav de återstående 48 eleverna valdes 4 personer ut för att delta i en intervjuundersökning. Dessa var en flicka och en pojke med hög KASAM samt en flicka och en pojke med låg KASAM.   Resultat: Medelvärdet av samtliga elevers KASAM-poäng var 66, 7. Den faktor som intervjupersonerna med hög KASAM gemensamt upplevde som meningsfull i skolan var prestation. Utöver den ansåg flickan med hög KASAM att kompisarna var viktiga. Pojken med hög KASAM upplevde utöver prestation att lärarna, organisation och struktur, trygghet samt undervisning var meningsfulla. De faktorer som intervjupersonerna med låg KASAM gemensamt upplevde som meningsfulla var ämnena, kompisarna, prestation och trivsel. Utöver detta upplevde flickan med låg KASAM att fri tid och lärarna var meningsfulla.   Nyckelord: Salutogent perspektiv, KASAM, meningsfullhet, hälsofrämjande skola, elever

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstå hur ett antal elever och lärare i gymnasieskolan uppfattar lärmiljöns betydelse för främjande av utveckling inom läs- och skrivområdet. Undersökningen belyser självbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt på vilket sätt eleverna är delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svårigheter i läsning och skrivning. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Forskningen har en kvalitativ design där information har inhämtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lärare i gymnasieskolan. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Resultatet av studien visar att faktorer i lärmiljön har betydelse för utveckling i läs- och skrivområdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bättre lyssnar till deras egna tankar kring hur lärmiljön ska utformas och lärarna önskar sig större kunskaper i området för att kunna möta eleverna. Vidare har eleverna upplevt att deras självbild påverkats av deras läs- och skrivsvårigheter, något som också lärarna är medvetna om. Resultatet talar för att hänsyn bör tas till både det individinriktade och det miljöinriktade perspektivet när man ser på förutsättningarna för en positiv läs- och skrivutveckling. </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span> <p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt; text-align: justify;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;">Slutsatser av studien är att det är viktigt att ta tillvara elevernas önskemål om hur lärmiljön ska se ut. Förutsättningar bör ges till gymnasieskolan som organisation och till den enskilda läraren för ett förhållningssätt med flexibilitet i lärmiljön. Elever kan då uppmärksammas utifrån sina specifika förutsättningar och vara delaktiga i hur undervisningen utformas för att känna motivation för sina studier. </span>