Studiens syfte har varit att utifrån de centrala begreppen inom KASAM få en bild av hur personalen inom studenthälsan beskriver att deras arbete har påverkats under corona-pandemin. Hur beskriver personalen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i sitt arbete under corona-pandemin. Studiens metodologiska utgångspunkt är hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sju intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten i studien är Antonovskys (2005) teori om KASAM. Resultatet av studien visar att personalen på studenthälsan har genomgått förändringar under corona-pandemin i form av distansarbete, digitaliseringen samt ökad arbetsbelastning. De beskriver att de funnit situationen begriplig. Samtidigt framkommer det att arbetssituationen för studenthälsans personal har varit hanterbar och de har hanterat de förändringarna som de ställts inför. De har tagit lärdom av de förändringar som corona-pandemin ställt dem inför och utvecklat verksamheten efter detta och funnit meningsfullhet i det arbetet. Verksamheterna har utvecklats och gett det stöd som studenthälsans personal har behövt. Arbetet har anpassats efter de digitala verktygen som de haft tillgång till och de har funnit fördelar som bidrar till att de kommer att fortsätta denna utveckling.

Svenska elever känner ofta oro och ångest i samband med prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Syftet med denna studie är att berika och skapa kunskap om vad flickor och pojkar i årskurs 9 känner vid provsituationer och bedömningssituationer i ämnet matematik. Studien har genomförts genom att 81 elever på två olika skolor har besvarat en enkät med frågor kring deras erfarenheter av prov- och bedömningssituationer i ämnet matematik. Det insamlade materialet analyserades utifrån studien teoretiska utgångspunkt, KASAM, och redovisas i tre teman: Begriplighet och provsituationer i matematik, Olika sätt att hantera känslan vid prov i matematik och Meningsfullhet och elevers kunskaper. Studiens resultat visade att många elever upplever en oro i samband med prov- och bedömningssituationer i matematik. Detta är särskilt tydligt hos flickor. Lärare och speciallärare har en viktig roll för att motverka matematikångest och provångest hos eleverna. Om man anpassar prov- och bedömningssituationer, varierar undervisningen och använder sig av olika bedömningsformer kan matematik- och provångest minskas. Genom att variera och anpassa undervisningen och bedömningssituationer kan man skapa en trygg lärmiljö som känns meningsfull och begriplig för eleverna och då får eleverna större möjlighet att kunna hantera de utmanande situationer de hamnar i.

Syftet med studien var att belysa olika aspekter av arbetsglädje för anställda inom människovårdande yrken. För att få svar på studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med anställda inom människovårdande yrken i offentlig sektor. Studien har sin utgångspunkt ur KASAM- teorin, som är en förkortning av känsla av sammanhang.Reesultatet visar att arbetsglädjen för anställda i människovårdande yrken påverkas av flera delar , de organisatoriska förutsättningarna , det kolligiala stödet  och att få göra skillnad för tredje person.Studiens resultat visar också att känsla av sammanhang har betydelse för arbetsglädjen för den anställda inom människovårdande yrken.

Undersökningar av Skolinspektionen och Skolverket visar att studie- och yrkesvägledning sällan prioriteras i skolan. Detta beror delvis på att ledningen saknar kunskap och intresse för frågorna. Vidare visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund att arbetsgivare erbjuder mycket begränsade möjligheter för yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare att utvecklas i yrket. Dessa begränsningar är störst inom skolan och leder till att många studie- och yrkesvägledare istället söker sig till tjänster utanför skolväsendet. Detta beskrivs som en mycket oroande trend, med tanke på att det saknas behöriga studie- och yrkesvägledare i skolan. Studiens syfte är att beskriva och analysera hur studie- och yrkesvägledare upplever sin karriärutveckling. Frågeställningarna är: Hur beskriver studie- och yrkesvägledare karriärutveckling i förhållande till sin arbetssituation? På vilket sätt problematiserar studie- och yrkesvägledare sin karriärutveckling? För att besvara frågeställningarna används en kvalitativ metod och en narrativ intervjuform med utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar både inom och utanför skolväsendet. För att förstå studie- och yrkesvägledarnas berättelser används Savickas Career Construction Theory med begreppen yrkespersonlighet, karriäranpassning och livstema samt begreppet tillfredsställelse i arbetet. Även om studien visar på upplevelser av stagnation, stress och ett otydligt uppdrag är den dominerande bilden att studie- och yrkesvägledarna betraktar sitt arbete som meningsfullt, lärorikt och samhällsnyttigt. Vidare beskriver de att de utvecklas genom att ha ett nära nätverk och samarbete med andra studie- och yrkesvägledare och kollegor. Däremot upplever de brister i styrningen av studie- och yrkesvägledningen. Trots denna variation kring faktorer som påverkar karriärutvecklingen har de höga ambitioner och drömmar om framtiden. De har en önskan om att vara delaktiga i förändringar för att förbättra kvaliteten på vägledningsarbetet runt om i Sverige.

Allt fler personer väljer att arbeta högre upp i åldrarna genom att kombinera pensionen med lönearbete. Med ett individ- och karriärutvecklingsperspektiv som utgångspunkt kan lönearbete under pensionen anses vara en viktig komponent i livet och karriären. Det saknas emellertid studier och forskning inom en svensk kontext som undersöker yrkesverksamma pensionärers erfarenheter med hjälp av karriärutvecklingsteorier. Med detta som bakgrund syftar föreliggande uppsats till att undersöka pensionärers beslutsprocess att återgå till lönearbete. Det är också av intresse att undersöka hur deras beslut kan relateras till begreppet karriärutveckling. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma ålderspensionärer. Empirin har analyserats med utvalda begrepp från tre teorier: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Resultatet visar att informanternas beslut att arbeta under pensionen utgörs av en process där flera olika brytpunkter, rutiner, roller och kapitalformer har interagerat och påverkat varandra. Beroende på vilka brytpunkter och rutiner informanterna upplevt i övergången till pensionen har deras motiv till att återgå till arbete sett olika ut. Det går emellertid att utläsa att informanternas starkaste anledningar att arbeta under pensionen handlar om ekonomiska och sociala aspekter. Att ta sig an rollen som yrkesverksam pensionär, med tillhörande arbetsuppgifter, har bidragit till att informanterna upplever en ökad känsla av sammanhang, struktur och meningsfullhet i livet.

Skolfrånvaro är ett problem som kan leda till utanförskap i samhället. Detta är något Skolinspektionen slagit fast i en rapport som visar på en ökad frånvaro i svensk skola. Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier några lärare på låg- och mellanstadiet kan ha i svenskundervisningen för att främja elevers närvaro. För att undersöka detta har enkät, fokusgrupp, kvalitativa intervjuer och observationer använts. Skolfrånvaro är ett komplext problem som inte har en given förklaring, det finns en mängd olika faktorer som påverkar elevers närvaro. I den här studien har fokus varit på undervisningen i svenska. Slutsatsen är att det finns ett antal faktorer som påverkar närvaron som kan kopplas till undervisningen, framför allt att eleven känner meningsfullhet kring de uppgifter som görs, att man har goda relationer med både lärare och klasskamrater samt att man lyckas med de uppgifter man gör. Strategierna för att främja dessa är bland annat att skapa meningsfullhet genom att koppla innehållet i svenskundervisning till elevernas vardag och erfarenheter samt att försöka ha mottagare för de texter eleverna skriver. Relationer kan skapas och främjas genom samarbete i klassrumssituationer. Lärarna i den här studien strävar efter att ge eleverna möjligheter att lyckas med sina uppgifter genom en god förberedelsefas, stöttning och modellering.

Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma.  Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. / Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Sammanfattning/Abstract Parris, Annika och Sandberg, Ida (2023). “Jag vill gärna se lite framgång innan jag tycker att det är kul” - Några högstadieelevers livsberättelser kring upplevelser av matematik och lärmiljö.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av matematikundervisning för att urskilja framgångsfaktorer och specialpedagogiska utvecklingsområden i lärmiljön. ● Vad är elevers upplevelser av sin egen matematikutbildning under grundskolan? ● Vad är elevers upplevelser av framgångsrika lärmiljöer i matematik? ● Vad upplever eleverna är anledningen till svårigheter i matematiken? Förväntat kunskapsbidrag Forskningen idag efterfrågar mer studier kring elevers upplevelser av undervisningen i skolan. Den här studien kan ses som ett bidrag till hur lärandet i matematik skulle kunna förbättras för elever som får kämpa för att nå måluppfyllelse. Teori I studien används Bronfenbrenners systemteorin och Antonovskys teori KASAM som ramverk. Dessutom begreppet självförmåga samt vissa motivationsteorier. Metod En kvalitativ metod med narrativ ansats ligger till grund för de livsberättelser som skapats genom intervjuer av elever i årskurs nio. Intervjuerna har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultaten presenteras genom fyra elevers livsberättelser där deras upplevelser av olika lärmiljöer analyserats och tolkats. Resultat Resultatet kan ses som ett bidrag till den forskning kring elevers upplevelser och känslor som efterfrågas. Studien visar att elevers känslor kring matematiken påverkar deras prestationer och mående. Det är en relativt negativ bild av ämnet som framkommer i deras berättelser. Det understryker betydelsen av fortsatt forskning och som specialpedagog att bidra till att bredda perspektivet och höja blicken för hela organisationen. Det är många faktorer som påverkar elevers svårigheter i matematikundervisningen. Några som belyses i den här studien är synen på ämnet, relationer, undervisningsmetoder, olika känslor, KASAM, prestation och motivation. Alla dessa samverkar och påverkar varandra i olika stor utsträckning från individnivå upp till organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Förbättringar i lärmiljön kan identifieras genom att se på samband som påverkar individen ur ett organisatoriskt perspektiv. Genom att samtala med eleverna om deras lärande och se över lärprocesser kan det specialpedagogiska uppdraget tydliggöra och hitta lösningar utifrån elevernas behov. Det kollaborativa lärandet där handledning av lärare behöver få en större plats i arbetet med att hitta framgångsfaktorer i matematikundervisningen.

Arbetet handlar om vad det är som ger en känsla av sammanhang i rollen som nyutexaminerad lärare. Utifrån begreppen hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har vi gjort en kvalitativ intervju med tre förskollärare och sex grundskollärare. Frågorna var begränsade till områdena som berörde mottagandet och introduktionen, mötet med barngruppen och kollegor, personliga egenskaper och utbildning samt goda råd till oss som blivande lärare. Intervjuresultatet visar att för att få en känsla av sammanhang under första tiden som lärare så måste helheten fungera. Det är en kombination av en bra gemenskap och stöd från kollegor och skolledning, arbetet med barnen, föräldrarna och ens egen drivkraft och motivation samt att ens arbete känns någorlunda strukturerat, som gör att denna känsla infinner sig. För att första tiden som ny lärare ska var begriplig så måste introduktionen och mottagandet vara tydligt och strukturerat. Den utbildning och de erfarenheter man har med sig gör också första tiden begriplig. Hur man hanterar första tiden är beroende av om man har stöd från kollegor och andra i sin omgivning men också ens personlighet och motivation har betydelse. Barnens glädje, gemenskapen med kollegor och den egna drivkraften gör att första tiden känns meningsfull. De råd vi fick från lärarna för att klara av första tiden i yrket på ett bra sätt var att man ska vara en tydlig ledare och våga sätta gränser, förhålla sig professionellt gentemot barnen och föräldrarna, se varje barn och skapa goda relationer samt att skapa balans mellan arbete och fritid.