<p>Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att ta reda på lärares undervisningspraktik i ämnet matematik användes metoden <em>observation </em>och för att ta reda på elevers upplevelse av matematikundervisningen användes metoden <em>enkätundersökning. </em>Författarna skapade en enkät utifrån det KASAM-test som Antonovsky (2005) har utformat. Våra undersökningsresultat visade att i den klass där eleverna starkast upplevde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i matematikundervisningen ägde en undervisning rum som i störst utsträckning genomsyrades av ett klimat där ett syfte med ämnet matematik och elevernas uppgifter var uttalat. Det matematiska innehållet var tydligast relaterat till det arbetssätt som användes för stunden och kopplingen dem emellan var oftast uttalad. Vidare erbjöds dessa elever i störst utsträckning flera olika arbetssätt inom samma moment och dessutom lärarledda sammanfattningar där dagens, gårdagens och morgondagens lektioner knöts ihop. Eleverna i denna klass kunde uttrycka sig muntligt i hel- och halvklass utan att det som sades direkt bedömdes. De fick även möjligheter att förstå matematiken utifrån en helhet och sin egen verklighet. Läraren i denna klass var dessutom synligt mer engagerad i ämnet matematik och de uppgifter eleverna ställdes inför.</p>

<p>Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.</p><p>Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.</p>

No description available.

<p>Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.</p><p>Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.</p><p>Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.</p>

<p>I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.</p>

<p>Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.</p>

Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet. Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen. Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.

I socialtjänstlagen (SoL) benämns de övergripande målen med socialtjänstens verksamhet och de grundläggande värderingarna som lyfter fram den enskildes rätt till självbestämmande samt att integriteten skall framhållas i sådan stor utsträckning som möjligt. Studien syftar till att få en ökad förståelse för hur individer som haft någon form av insats av socialtjänsten anser sig bemötta, samt i vilken utsträckning socialtjänsten tillämpar brukarperspektivet i dess insatser. Urvalet av respondenter till denna kvalitativa studie har dels skett via flygblad där de själva fått tagit kontakt med studiens författare samt ur ett snöbollsurval. Detta resulterade i att fyra män kom ingick i studien. Intervjuerna har genomförts och baserats på studiens tre teman: bemötande, meningsfullhet och delaktighet. Materialet har sedan analyserats utifrån teorierna KASAM och Empowerment samt tidigare forskning. Resultatet visar att bemötande blir av stor vikt för grunden till en bra relation och insats. Vidare har klientens känsla av vanmakt kunnat påverka delaktigheten med socialtjänsten negativt. Avslutningsvis visar resultatet att en hög meningsfullhet föregås av ett bra bemötande, adekvat information och ett bekräftande av individens egna resurser. Förslag till vidare arbete är att brukarna bör få större utrymme bland landets socionomutbildningar då brukarens expertis idag inte tas upp i tillräcklig stor utsträckning.

Many researches demonstrates that children who deal with matematics in a meaningful context early in their age, will manage a much wider context later in school. The purpose of this work is to highlight the importence of teacher´s view on matematics and how matematics can be visible for the children when they are in a preschool age. Im trying to promote the importance of mathematics wich characterizes much of our society. Highlighting todays nursay’s and the fact that there is plenty of good enviroments for the learning of mathematics. There are so many fun opportunities to draw attention to mathematics whit, and even more if there is a knowleadgeable teacher there. A knowleadgeable teacher can se and take this oppotunities seriously and enjoy the process at the same time.  The study was based on some interviews with some teachers who work in a nursery school which is located north of Stockholm. It is also implemented with the observation of children of different ages.

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att ta reda på lärares undervisningspraktik i ämnet matematik användes metoden observation och för att ta reda på elevers upplevelse av matematikundervisningen användes metoden enkätundersökning. Författarna skapade en enkät utifrån det KASAM-test som Antonovsky (2005) har utformat. Våra undersökningsresultat visade att i den klass där eleverna starkast upplevde begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i matematikundervisningen ägde en undervisning rum som i störst utsträckning genomsyrades av ett klimat där ett syfte med ämnet matematik och elevernas uppgifter var uttalat. Det matematiska innehållet var tydligast relaterat till det arbetssätt som användes för stunden och kopplingen dem emellan var oftast uttalad. Vidare erbjöds dessa elever i störst utsträckning flera olika arbetssätt inom samma moment och dessutom lärarledda sammanfattningar där dagens, gårdagens och morgondagens lektioner knöts ihop. Eleverna i denna klass kunde uttrycka sig muntligt i hel- och halvklass utan att det som sades direkt bedömdes. De fick även möjligheter att förstå matematiken utifrån en helhet och sin egen verklighet. Läraren i denna klass var dessutom synligt mer engagerad i ämnet matematik och de uppgifter eleverna ställdes inför.