Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman. Undersökningen kommer fram till att skolan är den institutionella del i deras livsvärld som tar det mesta av respondenternas tid. Skolan anses även som meningsfull till framtiden men en individ måste ha rum till saker och ting som är meningsfulla i deras nuvarande existens för att hålla igång motivationen. Därför måste ens existerande livsvärld ha variation vilket innebär att kunna variera sina dagliga sysselsättningar för att fyllas av motivation, där av kunna bidra till att uppnå olika möjligheter. I resultatet visade det sig att de flesta respondenter saknade variation i vardagen och eftersom skolan tar en stor del av deras tid hinner de inte med aktiviteter eller sociala band som anses vara meningsfulla för dem. Detta kan vara en förklaring till den ökade ohälsan bland ungdomar. I resultatet visade det även sig att klass spelade roll. Det framhävdes nämligen att de som hade sitt ursprung från ett högre ekonomiskt kapital, som bygger på Bourdieus (1997) problematisering kring kapitalarter, hade ett bredare handlingsutrymme och där av mer variation i livet än andra som inte ingick i detta fält.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande. Konklusion; För att uppnå en god omvårdnad av de äldre krävdes sjuksköterskor med ett stort kunnande och engagemang där goda omvårdnadsrelationer skapades utifrån den enskildes livsberättelse, behov och önskningar.

Att,genom sitt arbete, bidra på ett konstruktivt sätt för en annan människa och som bekräftas av densamma är det som huvudsakligen skapar motivation och meningsfullhet i arbetet som personlig handläggare vid Försäkringskassan. Det visar studien i denna uppsats. Medarbetarnas upplevelse och uppfattning är att psykosocial belöning har stor betydelse för både motivation och arbetsprestation. Den psykosociala belöningen kommer till uttryck på flera sätt men upplevs många gånger som otillräcklig från arbetsgivaren. Uppsatsens syfte är att beskriva vilka faktorer som är betydelsefulla för medarbetares upplevelser av motivation och meningsfullhet samt upplevelsen av psykosocial belöning. Syftet är också att finna vilken betydelse detta har i förhållande till medarbetarens arbetsprestation. En kvalitativ studie har gjorts genom nio intervjuer med medarbetare vid Försäkringskassan. Utgångspunkten för det metodologiska angreppssättet har varit hermeneutik och de teoretiska referenserna har varit Antonoskys teori om KASAM, Herzbergs tvåfaktorteori och Honneths tankar om erkännande. Huvudtolkningen i denna studie är att medarbetarna upplever att deras arbetsinsats inte ger tillräcklig respons tillbaka i form av psykosocial belöning från arbetsgivaren. Det ären slutsats som också överensstämmer med att intervjupersonerna anger högre grad av arbetsmotivation än den grad de anger av total nöjdhet med arbetssituationen.

Denna studie är en kvalitativ studie som baseras på Antonovskys teori om salutogenes och dess centrala begrepp, ”känsla av sammanhang” (KASAM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det salutogena synsättet har betydelse för biståndsprocessen, samt hur KA-SAM stärks i denna process. Resultatet som presenteras beskriver de tre delarna i KASAM: begriplighet, meningsfullhet samt hanterbarhet och hur dessa stärks i biståndsprocessen. I studien har det framkommit att biståndshandläggarna stärker de tre delarna av KASAM på olika sätt, men vi kan inte finna några belägg för att det salutogena synsättet är avgörande för deras sätt att stärka KASAM hos individen. Biståndshandläggarna stärker KASAM på ett för-hållandevis bra sätt, men det finns delar i biståndsprocessen som kan förbättras.

Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik. Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.

Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.

Syftet med vårt arbete var att belysa vad det är för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frågan var barns resonemang om lärandet liksom fritidshemmets meningsfullhet.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa en bild av och öka kunskapen om vad manliga elevers drivkraft består av och vad som gör dem motiverade för att prestera i olika ämnen i skolan. I examensarbetet har sju gymnasieelever i årskurs 2 eller 3 intervjuats som säger sig vara omotiverade. De intervjuade eleverna hade valt program utifrån sina intressen. Samtliga hade valt naturvetenskapsprogrammet i början, men två bytte till samhällskunskapsprogrammet. För de var det bara naturligt att studera på gymnasiet och de flesta hade tankar på fortsatta eftergymnasiala utbildningar. De flesta av informanterna var vältaliga och kunde sätta ord på sina känslor och med klarhet presentera sina tankar. De hade tydliga uppfattningar om vad motivation innebar för dem och vissa av dem, trots att de sade sig ha bristande motivation, hade ganska bra betyg i skolan. De flesta informanterna upplevde att studierna hade varit mera krävande än förväntat och att det ställde krav på en prioritering av studierna framför allt annat. Samtliga informanter upplevde att föräldrarna hade följt deras studiegång fram till högstadiet men att vid slutet av högstadiet och första året på gymnasiet fick informanterna ökat ansvar över sina studier. Dock fanns det de föräldrar som utan att styra i detaljer fortfarande kunde coacha sina söner.

No description available.

Arbete i vård och omsorg är alltid kopplad till människor som har olika diagnoser, funktionsnedsättningar eller som befinner sig i komplicerade livssituationer. Personalen arbetar med varierande målgrupper och behöver uppleva att deras arbete är meningsfullt. Därför anser författaren att det finns behov av att studera vad medarbetarna anser stimulerar dem till att utföra ett bra arbete. Det har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med sex personer, vilka jobbar inom vård och omsorg. Studiens syfte är att beskriva faktorer som medarbetare anser vara betydelsefulla för att känna stimulans i sitt arbete. I resultatet kan man se att deltagarna lägger fokus på vissa områden som de anser viktiga för att känna sig stimulerande: samarbete, förtroende, kompetens och utveckling, välfungerande relationer med chefen. I resultatdiskussionen framkommer också att individens personlighet som bland annat präglas av arbetslivserfarenhet, kultur, barndom, nationalitet, uppväxt avgör vad som kunna upplevas stimulerande i arbete. Studiens resultat kan bidra till fördjupade kunskaper om mångkulturella personalgrupper, skillnader i individens kapacitet och styrningens effektivisering.