Enligt  socialtjänstlagen  är  syftet  med  daglig  verksamhet  att  hjälpa personer med intellektuell funktionsnedsättning mot ett avlönat arbete på  en  vanlig  arbetsplats,  vilket  dock  är  ett  mål  som  mycket  sällan infrias.  Daglig  verksamhet  skall  även  bidra  med  en  meningsfull sysselsättning.  Syftet  i  uppsatsen  är  att  granska  daglig  verksamhet utifrån   teorier   om   meningsfullhet,   samt   utifrån   upplevelsen   av meningsfullhet   i   sysselsättningen   hos   personer   som   har   daglig verksamhet.  I  teoridelen  resonerar  vi  att  meningsfullhet  kan  förstås genom  behov,  varpå  vi  granskar  behovsteoretiska  resonemang.  Vi finner en lucka gällande uppkomsten av behov kopplade till identitet, vilket  vi  löser  genom  att  framföra  en  egen  teori  som  kombinerar  en behavioristisk förståelse av drivkrafter med en socialkonstruktionistisk syn på identitet. Därefter utför vi en intervjustudie där vi undersöker upplevelsen  av  meningsfullhet  hos  brukare  inom  daglig  verksamhet. Resultatet analyseras mot tidigare forskning och behovsteorierna från teoridelen,  och  utgör  sedan  det  underlag  som  vi  använder  för  att granska  daglig  verksamhet. Vi  kommer  fram  till att  idén  med  daglig verksamhet verkar vara baserad på antaganden om meningsfullhet som inte  går  att  generalisera  till  hela  målgruppen.  Detta  resulterar  i  att daglig verksamhet, förutom att misslyckas med att leda individerna till anställning,  även  i  stort  misslyckas  med  att  bidra  med  meningsfull sysselsättning.

We are two students named Susanne Grönlund and Anna Zaar and have jointly worked together this c-essay called "dignity and well-being according to whom? The paper is written at Högskolan dalarna in Falun.The purpose of this study was to investigate how the elderly and assistance officer describes dignity and well-being and how it is consistent with the government's bill on the national values that the National Board has developed.Our empirical study consists of four qualitative interviews, two older people dependent on community care and two assistance officers. The study's theoretical basis is Antonovsky's salutogenic approach and SOC. The survey focuses on different themes such as dignity, integrity, participation, treatment, wellbeing, security and meaningfulness which are also central themes in the Government Bill on the national values for elderly.The results show that the respondents believe that a life of dignity is difficult to define and also a subjective experience. The results also show a consistency between what the elderly, assistance officer and the national values that define dignity and well-being. Social Services Act, national values should serve as a starting point for municipalities to improve elderly care, thereby creating a sense of coherence for the individual. Keywords: Elder care, dignity, integrity, participation, attitude, well-being, security and meaningfulness.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv. Chefen bör vara tydlig med vilka beslutsprocesser som gäller. Medarbetarna behöver förstå och förankra i sitt dagliga arbete sitt egenansvar, mandat och positionering för att kunna vara delaktiga och engagera sig. Slutsatsen visar att de strukturella förutsättningarna i beslutsfattandeprocesser inte ger någon garanti för medarbetarnas delaktighet och engagemang, men däremot en tydlig förankring av medarbetarnas ansvarsområde i organisationens målarbete ökar delaktighet och förståelse för processer. Vidare visar studien att chefen har en viktig kommunikativ roll i skapande av mening och förståelse i beslutsprocesser.

Abstrakt Då det salutogena synsättet och Antonovskys KASAM (känsla av sammanhang) blivit mer uppmärksammad att använda sig av i arbete med människor, har det i samband med detta medfört att det även förekommer hinder som försvårar arbetet. Syftet med studien är att undersöka vilka salutogena strategier som framträder på ett boende med ensamkommande flyktingbarn samt på vilket sätt dessa utspelar sig i praktisk handledning. Kopplat till detta är syftet även att belysa hinder som kan förekomma i det praktiska arbetet gentemot denna målgrupp. Genom semi-strukturerade intervjuer och en kvalitativ innehållsanlys som metod har syftet undersökts. Intervjuerna genomfördes på fyra informanter som alla arbetar i samma verksamhet. Resultatet visar att känsla av sammanhang gör sig påmind genom delaktighet, stöd, information och motiverande samtal. Samtidigt visar även resultatet att det finns hinder, så som avsaknad av samsyn samt för lite resurser, för att tillvägagångssättet ska kunna verka fullt ut. Trots detta finns det goda förutsättningar för att metoden ska kunna fungera i liknade verksamheter.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i. Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ”känslan av sammanhang”. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet. Studien visar även på att en tydlighet i undervisningen gynnar kreativiteten men att målet i fråga om slutprodukten kan få vara obestämt för att gynna arbetet med kreativiteten hos eleven.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts. Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte.

Sammanfattning Äldre individer har ofta flera olika hälsoproblem. Urininkontinens är ett av dessa. Problemet glöms ofta bort av vårdpersonal eller negligeras. Många äldre söker inte vård för sin inkontinens då det är svårt att prata om problemet. De äldre tycker ofta att problemet är genant. De är rädda att gå ut då de oroar sig att det luktar illa eller att det ska läcka urin och det kan få till följd att de isolera sig. Att upprätthålla sociala relationer och samvaro är för den äldre viktigt för upplevelsen av värdighet och livskvalitet. Det är belagt att inkontinens ökar risk för fall, nedstämdhet och trycksår.  Problem orsakade av inkontinens kan ofta avhjälpas med adekvata omvårdnadsinterventioner. Upplevelser av urininkontinens är ett stort outforskat område. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur äldre individer som bor på särskilt boende upplever att värdighet och livskvalitet påverkas av att leva med urininkontinens. I studien intervjuas tio äldre med urininkontinens som bor i särskilt boende. Intervjuerna har analyserades med hermeneutisk analys för att fördjupa förståelsen för hur urininkontinensen påverkar upplevelsen av värdighet och livskvalitet hos äldre personer. Resultatet visar att upplevelsen hos den äldre individen relaterat till urininkontinens har inneburit stora förändringar för de tillfrågade.  Nöjda, levnadsglada och äldre med god upplevd värdighet och livskvalitet har större upplevd känsla av sammanhang än den som upplever sin värdighet som sämre. Individer med upplevd högre känsla av sammanhang har oftast ett större utrymme av att kunna hantera förluster så som att hålla urinen och för dessa individer brukar heller inte förluster upplevas så svåra, sårande och djupa. Resultatet visar också att om begripligheten inte är närvarande så minskar både hanterbarheten och meningsfullheten för individen. Då äldre vet hur de vill ha det i olika situationer och kan uttala detta för de som ska hjälpa till i deras närhet sker oftast bemötandet med respekt för värdighet och individ. Det utrycks också en mening runt hela situationen. Den äldre i denna studie vet att det finns andra, nära att grunna med, som är i precis samma situation och kan då också ha trevliga utbyten om hur man ska förhålla sig. Kan den äldre uttrycka sin självklara värdighet trots urininkontinens så kränks heller inte vederbörandes integritet och livskvalitet kan därmed bibehållas och upplevas positivt. Nyckelord: Inkontinens, äldre, värdigeht, livskvalitet, känsla av sammanhang, begriplighet  hanterbarhet, meningsfullhet / Abstract Older individuals often have multiple health problems of which urinary incontinence is one. The problem is usually forgotten or neglected by the health professionals. Many elderly do not seek treatment for their incontinence as to talk about the problem is difficult. The elderly often find that their problem is embarrassing. They are afraid to leave their home because they worry that it’s got a bad odor or that it will leak urine with the result that the elderly isolate themselves. Maintaining social relationships and interactions is important for the elderly to experience dignity and quality of life. Problems caused by incontinence can often be remedied with appropriate nursing interventions. Perceptions of urinary incontinence are a large unexplored area. There is evidence that incontinence increases the risk of falls, depression and pressure ulcers. The aim of this study is to increase understanding older people's experience of how dignity and quality of life are affected by urinary incontinence. In the study ten older persons with urinary incontinence whom are living in special housing for the elderly were interviewed. The interviews were analyzed by hermeneutic analysis to deepen understanding of how urinary incontinence affects the experience of dignity and quality of life in older people. The result demonstrates that urinary incontinence brought great changes in the experience of dignity and quality of life for the elderly. Elderly persons who are satisfied, vivacious and have good perceived dignity and quality of life have a greater perceived sense of coherence than those who experienced less dignity. Individuals with higher perceived sense of coherence usually have a larger tolerance to be able to handle losses such to keep the urine. This paper also confirms if the comprehensibility not is present both manageability and meaningfulness will disappear for the individual. When the elderly persons tell you how they wants to be treated usually treatment with dignity and respect for the individual occurs.  The elderly can also express meaningfulness about their situation. The manageability turns out to be better when older have likeminded to chat with and share experiences with. If the elderly can express their dignity despite urinary incontinence, they may have their integrity preserved and quality of life thus be maintained and be perceived positively.   Keywords: Incontinence, elderly, dignity, quality of live, Sense of coherence, comprehensibility, manageability, meaningfulness

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egen uppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Detta genomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriseras sedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivation och prestationsmotivation. Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hos gymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas. Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta och användning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmare granskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresse och att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt att respondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorier arbetet utgått ifrån.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.