Studiens syfte är att inom ramen för livsåskådningsvetenskapen undersöka om handarbete upplevs som en meningsfull aktivitet. Detta har undersökts via kvalitativa intervjuer baserade på fenomenologisk grund. Fem personer deltog som informanter och intervjuerna var semistrukturerade. Resultatet delades upp tematiskt utifrån innehållet i deltagarnas svar och visade att handarbete upplevs som meningsfullt av samtliga deltagare, men att vad som utgjorde meningsfullhet skiljer sig åt mellan deltagarna. De teman som resultatet delats upp i fick rubrikerna ”Den skapande processen och slutprodukten”, ”Att ge till sig själv och andra” samt ”Avslappning”. Deltagarnas svar kopplades i studiens analys samman med välbefinnande som en viktig aspekt i upplevelsen av meningsfullhet vid handarbete, vilket också är  studiens slutsats.

Amyotrofisk lateralskleros är ett samlingsnamn på sjukdomar som gör att motorneuron dör och de innerverade musklerna förtvinar. Sjukdomen leder till att patientens förmåga att röra sig, kommunicera och att andas kommer försämras. Koldioxidnarkos till följd av försämrad andningsförmåga blir ofta dödsorsaken. Syftet med studien var att belysa patienters psykosociala upplevelser av sjukdomen. Metoden var en litteraturstudie och utfördes genom att söka artiklar med kvalitativ eller mixad metod i CINAHL och PsycInfo. Artiklarna granskades med granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report av Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på tolv artiklar från sju olika länder publicerade mellan åren 2009–2018. Resultatet presenteras i fyra kategorier: “Varför jag?”, “Konsekvenser av att förlora kroppsliga funktioner”, “Sociala och familjära relationers betydelse” och “Att söka och känna meningsfullhet trots sjukdomen”. Sjukdomen orsakade negativa känslor till följd av förlorade kroppsliga funktioner. Sjukdomen gav även upphov till ifrågasättande av varför just patienten hade blivit drabbad, och en vanlig reaktion var att skuldbelägga sig själv. Många upplevde dock en stärkt relation till närstående och anhöriga efter att ha fått diagnosen. De upplevde även att deras förmåga att leva i nuet blev starkare.

No description available.

Syftet med studien är att utifrån begreppet meningsfull fritid förstå varför några 10- till 12 åringar inte stannar kvar i fritidshemmet. Kvalitativa intervjuer redogör för elevers perspektiv kring hur de upplever meningsfullhet på fritiden. För att eleverna ska uppleva meningsfullhet i fritidshemmet visar resultatet att de vill, anpassa fritidshemmet för äldre elever, spendera mer tid tillsammans med sina kompisar, höra till normen, det vill säga några elever upplever en sårbarhet om de stannar i fritidshemmet när de blir äldre. Eleverna slutar i hög grad när de inte upplever dessa förutsättningar till en meningsfull fritid i verksamheten.

I följande studie har tio föräldrar som har barn med intellektuell funktionsnedsättning intervjuats för att undersöka hur föräldrarna beskriver sina barns fritid med fokus på meningsfullhet och delaktighet. Föräldrarna är boende i olika stora kommuner och barnen är i olika åldrar. Metoden består av semistrukturerade intervjuer som spelats in och transkriberats. Materialet från intervjuerna har sammanställts och analyserats genom innehållsanalys. Resultatet har presenterats och delats in i sex olika kategorier.  Socialkonstruktivism och delaktighet är den teori och det begrepp som använts för att tolka och förstå resultatet. Berger och Luckmanns begrepp roller, den signifikanta andra, commonsense-kunskap, face-to-face-interaktion och institutioner samt Harts Delaktighetens stege använde vi oss framför allt av. Av intervjuerna framgick att föräldrarna upplever att fritidsaktivitetsutbudet är för litet och särskilt för barnen som är bosatta i en mindre kommun och att delaktighet och meningsfullhet är viktiga komponenter i fritiden.

Personer med psykisk funktionsnedsättning är en utsatt grupp i samhället. Forskning visar att målgruppen behöver meningsfullhet, delaktighet och självständighet för att bli en del av samhället. Idag återfinns sällan arbetsterapeuten inom öppenvården för att stödja målgruppen trots yrkets kompetens om helheten runt individen. Syftet med detta arbete var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner för personer med psykiska funktionsnedsättningar i öppenvården. Studien genomfördes som en scoping review enligt där 21 artiklar som svarade mot syftet har granskats. Inklusionskriterierna var artiklar skrivna på engelska, publicerade mellan 2006 och 2017, samt studier från länder med liknande kultur som Sverige. Exklusionskriterier har varit barn, personer över 65 år och patienter inom slutenvården. Resultatet visade att det fanns en stor bredd av interventioner som delades in i nyckelområdena: kreativa aktiviteter, interventioner i dagliga livet, interventioner för arbete och sysselsättning, interventioner med djur och natur och hjälpmedel som intervention. Slutsatsen var att det finns många olika interventioner som arbetsterapeuten kan arbeta med för målgruppen men att det idag saknas på många håll inom öppenvården.

Det här är en studie om varför elever slutar på fritidshemmet innan de behöver, ofta någonstans i årskurs 3, även om de får vara inskrivna tills de avslutar årskurs 6. Studiens syfte är att synliggöra varför äldre elever slutar delta i fritidshemmets verksamhet, samt vad som uppfattas som meningsfull fritidsverksamhet utifrån äldre elevers perspektiv. Syftet uppnås genom enskilda intervjuer med tio elever i årskurs 3 som avslutat sin tid på fritids. Studiens frågeställningar är följande: Vilka argument anför äldre elever som orsak till att de slutat delta i fritidshemmets verksamhet? Hur beskriver äldre elever en meningsfull fritidsverksamhet? Hur kan fritidshemmet utvecklas för att erbjuda en meningsfull verksamhet för äldre elever? Vad vi kan se så finns nästan ingen tidigare forskning om hur äldre elever ser på sin tillvaro i fritidshem, här såg vi en stor forskningslucka och blev intresserade av att forska runt detta ämne.  Resultatet av studien visar att elever slutar på fritidshemmet för att kompisar slutar delta, för att de känner sig självständiga nog att klara sig själva och för att de tvingas sluta. Elevernas definition av en meningsfull fritidsverksamhet består av: fysisk aktivitet och utevistelse, digitala aktiviteter, självbestämmande samt en lugn fritidsmiljö. Eleverna efterfrågar aktiviteter och material anpassade efter deras intressen som till exempel: se på film, spela datorspel och Tv-spel, göra utflykter, hoppa studsmatta och umgås med kompisar.

Vi har uppmärksammat att TAKK (Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation) används i förskolans verksamhet i begränsade situationer och att förskollärare har olika kunskap och erfarenheter av TAKK som metod. Forskning visar att TAKK gynnar alla barns språkutveckling och bör användas genomgående i förskolans verksamhet. Utifrån forskningen vill vi få en ökad förståelse för förskollärares syn på TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer för att ge svar på studiens syfte som är att undersöka förskollärares syn på hur TAKK används i förskolans verksamhet. I studien används ett relationellt och kategoriskt perspektiv, tydliggörande pedagogik samt begreppet KASAM (Känsla Av SAMmanhang) som används som teoretisk resurs för att analysera empirin. Resultatet visar på förskollärares olika tankar och upplevelser med TAKK som ett kommunikativt verktyg i verksamheten. Studiens slutsatser är att förskollärarna strävar efter att använda TAKK i alla situationer och att det finns en medvetenhet kring användandet av TAKK i förskolans vardag. Det anses dock som en utmaning att använda TAKK i förskolans verksamhet och tenderar att endast användas i styrda situationer. Den språkliga miljön anses gynnas av TAKK men det krävs att det genomsyrar verksamhetens och arbetslagets gemensamma arbete och mål.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är den ledande dödsorsaken bland individer världen över varav hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de dominerande. Att leva med kronisk sjukdom erfordrar en livslång behandling av förändrade levnadsvanor. Hälsa och välbefinnande utesluter inte sjukdom, för kroniskt drabbade innebär det att förhålla sig till sin livssituation. Subjektiva och objektiva emotioner är en stor del bland individers vardag och orsakar ett lidande. Hos hälso- och sjukvården föreligger det ett ansvar att främja hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom bland individer med kronisk sjukdom. Syfte: Att belysa individers upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet identifierar två huvudteman; behov av ett stödjande nätverk och kronisk sjukdom i vardagen samt sju underteman; vikten av ett betryggande och socialt stöd, en förtroendefull vårdrelation, kunskap och information vid sjukdomshantering, att finna balans vid upprätthållandet av levnadsvanor, när sjukdomen är under progression, avsaknad av en meningsfull vardag och existentiell rädsla. Konklusion: Individer med kronisk sjukdom upplever ett dagligt och påtagligt livslidande. Individer bör ses ur ett helhetsperspektiv där hälso- och sjukvården skall utgå från en personcentrerad- och individanpassad vård.

Styrdokumentens olika skrivningar för svenskämnet betonar läsning utifrån olika aspekter. I läroplanen och det övergripande syftet i kursplanerna handlar läsning om personlig utveckling och demokratiska aspekter medan kunskapskraven läg-ger vikt vid läsning som ska resultera i litteraturvetenskapliga analyser. Skolan har de senaste åren kommit att lägga ett allt större fokus på mätningar vilket har lett till att den estetiska läsningen har fått stå tillbaka för läsning som lättare låter sig mätas. Syftet med denna uppsats är därför att belysa hur svensklärare på gym-nasiet beskriver litteraturundervisning i relation till meningsfullhet och kravet på mätningar. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med sju svensklärare i fokusgrupp, parintervju samt i individuella intervjuer. Studiens teoretiska ram-verk utgår ifrån receptionsteorier, som visar hur mening och betydelse skapas i läsarens möte med texten, och där erfarenheter och kontext avgör vilken bety-delse som uppstår.Resultatet visar att skönlitteraturen ses, av samtliga intervjuade lärare, som ett passande redskap för att behandla skolans demokratiuppdrag och för att eleverna ska utvecklas på olika sätt. Endast en lärare uttrycker att hon vill använda skön-litteratur för att ge eleverna möjlighet att uppleva litteraturen och få ta del av berättelser. Dock upplevs läsning som ett svårmätbart område och där den största utmaningen är elevernas motstånd, då de tycker det är både svårt och meningslöst att ta sig igenom en roman. I genomförandet av undervisningen blir det kunskaps-kraven som främst blir styrande, då examinerande uppgifter läggs till läsningen, som analyser och utredande texter, vilket leder till läsning av det mer efferenta slaget. De intervjuade lärarna ger uttryck för att vilja komma bort från den läsning som utgår från eleverna själva för att i stället sätta texten i fokus. Studien visar att lärare hanterar styrdokument och motstånd på olika sätt. En lärare försöker sätta djup före bredd och sätta sig in i elevernas perspektiv för att förstå vad som blir meningsfullt för dem. Andra lärare resonerar i andra termer och slår fast att det är analyser som läsningen ska resultera i och att allt inte kan vara roligt i skolan.Studiens resultat visar att det således är av vikt att rikta ljuset mot litteraturundervisningen i skolan och lärarnas förutsättningar att bedriva undervisning som blir meningsfull för eleverna.