1 |
Kvalitet för vem? En kvalitativ studie om klienternas upplevelse av livskvalitet och me-ningsfullhet efter genomförd missbruksbehandlingEriksson, Linn, Sandberg, Josefine January 2016 (has links)
Klientens välmående efter en genomförd missbruksbehandling är av relevans för att under- söka en behandlings kvalitet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka klienternas upplevelse av livskvalitet samt meningsfullhet efter genomförd behandling på Rockesholms behandlingshem. Studien har grundats i, och analyserats, med hjälp av begreppen; menings- fullhet, relationer till andra, social integration, självkontroll, känslomässigt välbefinnande samt fysiskt mående. Studiens empiri har inhämtas med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer, detta i syfte att få en djupare förståelse för klienternas utsagor. Respondenterna bestod av in- divider vilka har genomfört en missbruksbehandling på Rockesholms behandlingshem under de två senaste åren. Resultatet visade att samtliga respondenter uppvisar en förbättrad livskva- litet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Resultatet indikerar på att de kategorier som inkluderas i begreppet livskvalitet, d.v.s. sociala, psykiska samt fysiska faktorer ömsesi- digt påverkar varandra och leder till en upplevelse av förbättrad livskvalitet och meningsfullhet efter genomförd behandling. Ytterligare visar resultatet att några eller alla av dessa faktorer, har förbättrats hos klienterna efter att de genomgått en behandling. En diskuss- ion förs kring huruvida livskvalitet och meningsfullhet kan bidra till att bibehålla ett nyktert- och drogfritt liv.
|
2 |
Ohälsosam ensamhet? : Enkätundersökning om den upplevda hälsan i relation till den upplevda ensamheten och meningsfullheten i livet hos seniorer.Sakarnite, Aida January 2012 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Äldre är en växande grupp i samhället som är samtidigt sårbar ur ett hälsosynpunkt. Detta på grund av de fysiologiska förändringarna och förändringarna i livssituationen. Förändringarna i livssituationen så som pensionering och förlusta av partner kan förknippas orsaka känslor av ensamhet och meningslöshet. Syfte: Syftet med undersökningen är att framförallt belysa området upplevd ensamhet-hälsa-meningsfullhet hos seniorer. Studiens sekundära syfte är att undersöka huruvida den upplevda ensamheten har någon relation till upplevelse av hälsa hos seniorer samt att se om den upplevda meningsfullheten i livet har någon relation till upplevelser av hälsa och ensamhet. Metod: Ett frågeformulär (Health Profile Institute Seniorprofil) delades ut till 25 hemmaboende seniorer (65år och uppåt) från Täby kommun. Testpersonerna var besökare på Täby Seniorcenter. Frågeformulär fylldes i på egen hand. I samband med detta bokas även en tid för ett hälsosamtal för att gå igenom enkäten. Resultat: Utifrån frågeformuläret upplever majoriteten av respondenter sällan eller aldrig ensamhet, majoriteten upplever sin hälsa som minst ”bra”, meningsfullheten upplevs ”ofta” eller ”mycket ofta” bland de flesta respondenterna. Ett svagt positivt, dock icke-signifikant korrelation upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd hälsa. En något starkare korrelation (dock inte signifikant) upptäcktes mellan upplevd ensamhet och upplevd meningsfullhet. Den starkaste och den mest signifikanta korrelation som upptäcktes är korrelationen mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet med korrelationskvoten 0,445 och signifikansnivån 0,025. Slutsats: Det undersökta området kan utifrån majoritetens svar beskrivas med en positiv upplevelse av den egna hälsan, sällan upplevd ensamhet och ofta upplevd meningsfullhet i livet. Den upplevda ensamheten är inte nödvändigtvis kopplad till upplevd hälsa eller till upplevd meningsfullhet. Det finns en tendens som antyder att det kan finnas en positiv korrelation mellan upplevd hälsa och upplevd meningsfullhet. Studiens utformning gör det svårt att dra några bestämda slutsatser. Mer forskning i ämnet behövs.
|
3 |
Unga kvinnors känsla av sammanhang : En bloggstudieCarlsson, Emmy, George, Christina January 2016 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och insjuknandet fortsätter öka vilket ställer större krav på hälso-och sjukvården. Kvinnor under 40 år är en underbeforskad grupp då de står i minoritet bland de som drabbas av bröstcancer. Deras begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet påverkar deras känsla av sammanhang. Kunskap om kvinnornas känsla av sammanhang kan hjälpa vårdpersonal att ge kvinnorna rätt stöd. Syfte: Att beskriva unga kvinnors känsla av sammanhang vid bröstcancer. Metod: Kvalitativ empirisk studie av bloggar med deduktiv ansats. Nio bloggar användes i resultatet som analyserades efter de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Resultat: Begriplighet var något kvinnorna fick genom att bearbeta sina känslor och tankar kopplade till sjukdomen, behandlingarna och dess biverkningar. De sökte mycket information på egen hand såsom överlevnadsstatistik samt om andra kvinnor med bröstcancer. Hanterbarheten uppnåddes främst genom resurser i sjukvården, stöd från familj och vänner samt olika former utav copingstrategier, exempelvis humor. Meningsfullheten påverkades starkt utav begränsningar orsakade av biverkningar, fertilitetspåverkan, glädje i vardagen samt drömmar och framtidsplaner. Slutsats: God och individanpassad omvårdnad, information och stöd från vårdpersonal kan öka känslan av sammanhang hos kvinnorna vilket kan hjälpa dem att konfrontera livet med bröstcancer.
|
4 |
Skolungdomars sömnvanor i relation till deras levnadsvanor : Sleep habits amongst school youth in relation to their lifestyle habitsWard, Mari, Swann, Annika January 2016 (has links)
Bakgrund: Ett tillgodosett sömnbehov anses vara en förutsättning för en normal utveckling hos skolungdomar. Dåliga mat- och sömnvanor är exempel på faktorer som kan påverka skolresultaten negativt. Elevhälsans distriktssköterska arbetar med ungdomar som är i utveckling kroppsligt, psy- kiskt, socialt och känslomässigt. Under denna utvecklingsperiod har ungdomarna ett ökat sömnbe- hov. Syfte: Syftet var att studera sömn- och levnadsvanor hos ungdomar och vidare undersöka om det föreligger skillnader mellan flickor och pojkar. Metod: Examensarbetet har genomförts som en tvärsnittsstudie med tidigare inhämtat material som använts. Cirka 3000 skolungdomar i årskurs 9 har besvarat Folkhälsoenkäten Ung. Ungdomarna representerar niondeklassare från samtliga kommuner i ett län i södra Sverige. Undersökningen gjordes hösten 2015. Datamaterialet exporterades från webbenkäts-verktyget esMaker NX 2.0 till SPSS där det bearbetades statistiskt. Resultat: En större andel pojkar hade goda sömnvanor, åt vanligtvis frukost och tränade ofta. En större andel flickor drack sällan energidryck och hade lite skärmtid. Bland de med dåliga sömnva- nor återfanns en högre andel av elever som inte åt frukost, som använde energidrycker flera gånger i veckan, var mindre fysiskt aktiva och spenderade fler antal timmar framför skärm (mobil, dator, läsplatta, TV-spel). Slutsats: Flickor och pojkar med goda sömnvanor hade ett större intresse av att förvalta sin hälsa jämfört med de med dåliga sömnvanor och fler pojkar hade bättre levnadsvanor och fler upplevde meningsfullhet i sina liv jämfört med flickor.
|
5 |
Livet med obotlig cancer : En kvalitativ litteraturöversiktBabic, Martina, Nord, Zandra January 2019 (has links)
Att beskriva personers upplevelser av att leva med obotlig cancer
|
6 |
Utanförskap i högstadiet : En kvalitativ studie av två högstadieskolor i VästmanlandRahel, Fekadu January 2010 (has links)
<p>Studien syftet till att belysa hur skolpersonal vid några utvalda högstadieskolor uppfattar utanförskap. Underökningen inriktar sig också på att beskriva olika strategier som skolpersonalen använder för att skapa en meningsfull skolmiljö. Grupptillhörighetens betydelse skall även belysas, för att öka förståelsen kring utanförskap som problematik.</p><p>Undersökningen genomfördes med en fenomenologisk ansats och med en kvalitativ forskningsmetod, med fokuserade intervjuer som datainsamling, med fem stycken respondenter. Ett strategiskt urval valdes i undersökningen. Det innebär att respondenter väljs ut som ska ingå i undersökningen utifrån kända egenskaper. I detta fall bestod respondenterna av lärare och samordnare från två skilda högstadieskolor i Västmanland. Undersökningens resultat visade bland annat att strategierna som används bland dessa två högstadieskolor är betydligt många. Den gemensamma nämnaren för strategierna visar sig vara den öppna kommunikationen med eleven. Alla strategier som används bland högstadieskolor är i syfte att öppna upp kanaler för ett fungerande nätverk, baserade på kommunikation. Vad som även framkommer är den öppna kontakten och dialogen med den utsatte som visar sig vara det bästa redskapet.</p>
|
7 |
Sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö, En studie av upplevelser i ett emotionellt arbeteIlin, Gabriela, Nilsson, Helen January 2008 (has links)
<p>Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner. Frågeställningen som ligger till grund för studien är hur och vilka faktorer inom yrket som påverkar dem positivt eller negativt. Tidigare forskning visar att stress och utbrändhet ofta förekommer inom vården men även att arbetstagarna känner meningsfullhet i sitt yrke. Studiens resultat visar att deltagarna upplever stort engagemang, tillfredsställelse i sitt yrke men också att det är energikrävande och att de egna prestationskraven kan öka stressen. Ett av resultaten i studien är att deltagarna visar ett behov av vidareutbildning och fler repetitionsdagar. När hela gruppen kan träffas oftare för att komma på idéer och förslag tillsammans kan detta skapa ett bättre samspel eftersom de lär känna varandra mer och ger även en större känsla av samhörighet i sitt yrke.</p>
|
8 |
Känslan av meningsfullhet - En studie om elevers uppfattning kring känslan av meningsfullhet i relation till ohälsaLengajic, Bojan, Brahimi, Ylberina January 2009 (has links)
<p>Denna studie baseras på en kvalitativ undersökning bland elever i årskurs 3 i gymnasiet. Den syftar till att utifrån den enskilda individen undersöka förklaring till fenomenet ohälsa. På detta sätt användes begreppet meningsfullhet eftersom det anses ha en stor betydelse för hälsa/ohälsa idag. Individer utför ständigt olika val i vardagen och är därför viktigt i denna studie att framhäva hur meningsfulla dessa val är för individen. Studien grundar sig på elva intervjuer som analyserats och delats in i olika teman. Undersökningen kommer fram till att skolan är den institutionella del i deras livsvärld som tar det mesta av respondenternas tid. Skolan anses även som meningsfull till framtiden men en individ måste ha rum till saker och ting som är meningsfulla i deras nuvarande existens för att hålla igång motivationen. Därför måste ens existerande livsvärld ha variation vilket innebär att kunna variera sina dagliga sysselsättningar för att fyllas av motivation, där av kunna bidra till att uppnå olika möjligheter. I resultatet visade det sig att de flesta respondenter saknade variation i vardagen och eftersom skolan tar en stor del av deras tid hinner de inte med aktiviteter eller sociala band som anses vara meningsfulla för dem. Detta kan vara en förklaring till den ökade ohälsan bland ungdomar. I resultatet visade det även sig att klass spelade roll. Det framhävdes nämligen att de som hade sitt ursprung från ett högre ekonomiskt kapital, som bygger på Bourdieus (1997) problematisering kring kapitalarter, hade ett bredare handlingsutrymme och där av mer variation i livet än andra som inte ingick i detta fält.</p>
|
9 |
"Jag kan väl ärligt erkänna att precis då när man var med i själva projektet så kämpade man ju lite mer" : en kvalitativ studie med deltagare i ett hälsoprojektCenterstrand, Anna January 2010 (has links)
<p><strong>Syfte:</strong> Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.</p><p><strong>Metod:</strong> Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.</p>
|
10 |
"Jag kan väl ärligt erkänna att precis då när man var med i själva projektet så kämpade man ju lite mer" : en kvalitativ studie med deltagare i ett hälsoprojektCenterstrand, Anna January 2010 (has links)
Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv. Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen. Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.
|
Page generated in 0.0744 seconds