I denna uppsats undersöker vi Game/Media Jam, Hackathon och liknande koncept och försökerskapa en metod för att ta fram en modell för deras topologi. Vi ämnar att undersöka degemensamma punkterna Jams och Hackathons har via deras regler, samt jämföra detta med JamSessions. Vidare kommer vi försöka identifiera reglernas syften. Dessa syften sätter vi i entopologiskt mätbar intervall som sedan kan överföras på den topologisk modellen. Sedan användsdessa resultat för att jämföra regelrätta Jams/Hackathons, närliggande koncept och arrangemangsom endast har vissa gemensamma punkter med Jams, för att se om modellen kan påvisa om ettarrangemang har en känsla av Jam utan att faktiskt vara det. / In this thesis we will study Game/Media-Jams, Hackathons and similar concepts and try to establisha method to create a model for their topology. We intend to investigate what these concepts have incommon through their rules and compare that to Jam Sessions. Following this we will try to extractthe purpose of the rules. These purposes will then be put in topologically measurable intervals thatcan be transfered onto the topological model. The results will then be used to compareJams/Hackathons, similar concepts and events that only have a few things in common with Jams, tosee if the model can determine if an event is in the spirit of a Jam without actually being one.

I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer. Jag har därför valt att skriva den här uppsatsen för att ge juridikstudenter och andra möjlighet att se vad genusperspektiv kan vara och vad som händer när genusperspektiv möter juridik.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala län, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt där målet är att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset står inför mångåriga ombyggnationer och för att stärka områdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram är ett måste. Vårt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översättas till praxis. Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartläggande, där vi arbetat utifrån tre teman: det första handlar om projektets förutsättningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det färdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet är tänkt att omsättas och översättas in i verksamheten. Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översättning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förändrat och kan komma att förändra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka åtgärder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hänvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok. Vidare visar resultatet att själva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig. Här har det skett utbyte av erfarenheter och kunskaper, och här har förankring skett på högre nivå inom flera av de samverkande organisationerna. Det har också borgat för en fortsatt samverkan, inte minst mellan Landstinget i Uppsala län och Uppsala kommun. Sammantaget tyder detta på att organisationen genom samverkansprojektet och gestaltningsprogrammet påbörjat en reformering, vilken redan nu resulterat i att gestaltning blivit en viktigare del i arbetet.

Denna uppsats är en pilotstudie för Regionförbundet Östsam. Den syftar till att kritisera och testa en metod som behandlar serviceutbudet i tätorter inom Fjärde storstadsregionen. Denna metod bygger på att kartlägga utbudet, vikta detta enligt en poängmodell och sedan analysera resultatet och söka skapa en ortsklassificering. Metoden är tänkt vara ett verktyg i modern regionalplanering och kunna förbättra serviceutbudet i regionen. I studien har svensk regionalpolitiskt historia, centralorts- och nätverksteori använts för att visa på hur modern regionalplanering söker skapa samarbeten utifrån funktionella omland och inte genom administrativa områden.Det studien visar är att metoden står i förhållande till den politik som förs av dess användare. Metodens olika delar utformas utifrån den bakomliggande politiken. Vidare konkluderas det att metoden går att användas för regionalplanering men mest som ett initialt verktyg för vidare arbete. Inga direkta slutsatser kunde dras ur resultatet då underlaget för studien varit för begränsad. dock ges en exemplifiering av hur resultatet kan komma att presenteras och användas, bland annat genom en typ av klassificering av de använda orterna.

<p>I dokument rörande jämställdhetsarbete vid Linköpings universitet anges att universitetet skall verka för att främja ökad jämställdhet dels genom inarbetande av tydliga, innehållsmässiga genus- och jämställdhetsperspektiv i främst samtliga programutbildningar men också i sådana enskilda ämnen som utgör grunden för fristående kurser, dels också genom fortsatta riktade satsningar på utbildning med specifik inriktning på kunskap om genus. Genusperspektiv skall således integreras inom det Affärsjuridiska programmet med Europainriktning vid Linköpings universitet. Hur kan då genusperspektiv tillämpas inom ämnet juridik och framför allt inom det affärsjuridiska området? Uppsatsens främsta syfte är att besvara denna fråga genom att utveckla en metod, en tankemodell, för att tolka juridiska texter utifrån ett genusperspektiv och dessutom att ge exempel på hur metoden kan tillämpas inom det affärsjuridiska området. Under min tid som student vid Linköpings universitet har jag, vid de tillfällen jag fört genusperspektiv på tal, mötts av allt från oförstående och skepsis till ren okunskap, men jag har också mött engagemang, nyfikenhet och en vilja att veta mer. Jag har därför valt att skriva den här uppsatsen för att ge juridikstudenter och andra möjlighet att se vad genusperspektiv kan vara och vad som händer när genusperspektiv möter juridik.</p>

I detta arbete har vi försökt skapa en metod som skulle kunna hjälpa ljuddesigners inomindieföretag att med begränsade resurser komma fram till en kvalitativ ljuddesign genom attanvända en form av återvinning. Syftet med vår metod, som vi kallar för pantametoden, går utpå att återvinna ljudmaterial med hjälp av effekter för att skapa nya och kreativa ljud som går attanvända i en produktion. Vi kommer att gå igenom de nödvändigaste delarna för att visa hur vitillämpat vår metod, exempelvis vilka verktyg som finns och hur de kan användas för att uppnådet resultat som eftersträvas. Metoden har testats på två stycken spel som vi har varit med ochutvecklat, och där vi har bidragit med ljuddesignen med hjälp av vår metod. Vi kommer attpresentera vilket resultat vi har uppnått, och vilka problem som har uppstått. / In this thesis we have tried to create a method that could help sound designers within the indiecommunity, often having limited resources, to achieve a sound design that holds a good qualityby using a kind of recycling. The purpose of our method, which we call “pantametoden”, isabout reusingsound material with the help of different effects that can help creating new andcreative sounds possible to use in a production. We will demonstrate the necessary parts toillustrate how we have used our method, for example which tools there are and how they can beused in order to achieve desirable results. The method has been tested on two games which wehave participated in developing and where we have contributed with the sound design by usingour method. We will present the results achieved and what kind of problems we have encountered.

Stärkelse används vid papperstillverkning för att öka styrkeegenskaperna hos pappret. Denna stärkelse kan av olika anledningar brytas ned och bli sämre, då främst på grund av bakterier. Detta kan leda till försämrad papperskvalitet och i värsta fall kassationer av slutprodukten. För att undersöka om stärkelsen blivit angripen av bakterier kan man göra en bakterieodling. Nackdelen med detta är att det tar väldigt lång tid innan man ser något resultat. En annan effekt av bakterierna är att stärkelsens viskositet blir lägre, dvs. vätskan blir mindre trögflytande. Detta är en parameter som kan mätas med en viskometer. Syftet är att utarbeta en ny mätstandard för att detektera bakteriella angrepp, där den främsta fördelen är att mätmetoden ger en snabb och säker respons och därmed minskar reaktionstiden för att motverka bakterierna. Målet med examensarbetet är att mäta viskositeten på stärkelse kokad i bruket samt på stärkelse kokad på labb och därmed börja bygga upp en databas med värden för att validera viskometern. Arbetet har utförts i laboratoriet på Tech Center vid Smurfit Kappa, Piteå. En viktig upptäckt som gjordes var att pH-värdet kan vara lågt men det betyder nödvändigtvis inte att man har ett bakterieangrepp. Arbetet begränsas väldigt mycket av tidsperioden på fem veckor och det är möjligt att fler mätningar skulle ge ett annat resultat. De mätningar som gjorts tyder dock på att det går att mäta viskositeten på stärkelsen dag till dag och att parametern kommer att vara oförändrad så länge koncentrationen är konstant. Arbetet med insamling av mätdata från labbkokad stärkelse samt stärkelse kokad i jetkokare på bruket är en början till att validera metoden. Fler mätningar kommer att utföras för att kunna föra statistik på viskositeten. Punkter som temperatur och koncentrationsgradienters effekt på viskositeten kommer att utvärderas. Målet är att kunna korrigera för dessa så att man i slutändan ska kunna korrelera data till bakteriella angrepp. Om detta lyckas är nästa steg att implementera metoden som en standard på laboratoriet. / Starch is used in papermaking to increase the strength properties of the paper. The starch can for various reasons degrade and become worse, primarily due to bacteria. This can lead to poor paper quality and in worst case to rejects of the final product. To investigate whether the starch has become infested with bacteria, a bacteria culture can be made. The downside of this is that it takes very long time before any results can be seen. Another effect of the bacteria is that the viscosity of the starch gets lower, i.e. the liquid becomes less viscous. This is a parameter that can be measured with a viscometer. The aim is to develop a new measurement standard for detecting bacterial attacks, where the main advantage is that the method provides a quick and reliable response, thus reducing the reaction time to counteract the bacteria. The goal of the project is to measure the viscosity of starch cooked in the mill and starch cooked in the lab and by doing so, start to build up a database of values to validate the viscometer. The work has been carried out in the laboratory at Tech Center at Smurfit Kappa, Piteå. An important discovery was made that the pH may be low but it does not necessarily have to be a bacterial attack. The work is limited a lot by the time period of five weeks and it is possible that more measurements would produce a different result. The measurements made suggest that it is possible to measure the viscosity of the starch from one day to another and that the parameter will remain unchanged as long as the concentration is constant. The work of collecting data from lab cooked starch and starch cooked in the jet boiler at the mill is the beginning to validate the method. More measurements will be carried out in order to keep statistics of the viscosity. Factors like temperature and concentration’s effects on the viscosity will be evaluated. The goal is to correct for these in order to be able to correlate data to a bacterial infestation. If successful, the next step is to implement the method as a standard in the laboratory.

I industrilokaler består golven i många fall av betong. Det är ett problem när dessa golv spricker på grund av krympning eller temperaturvariationer. Idag finns tekniker som på ett bra sätt förklarar orsaker till dessa sprickor och om dessa tekniker kombineras på ett korrekt sätt skulle sprickbildningen kunna förutses och undvikas. Behovet att utveckla ett pålitligt och användarvänligt system för beräkning av sprickrisken i industrigolv är därav stort. Att ta fram en metod för avgörande av sprickbildning på grund av krympning är syftet med detta arbete. Krympning är definierat som reduktionen i volym av en obelastad betongyta som befinner sig under konstant temperatur och anges som en töjning, ߝ ௌு . Det orsakas främst av den förminskning av vatten i betongen som sker under betongens härdningstid. Krympning kan ske antingen helt autogent genom att försegla betongen eller kombinerad autogen- och uttorkningskrympning då betongprovet tillåts torka fritt utåt i en eller flera riktningar. Det finns programvaror som kan beräkna temperaturförloppet i en torkande betong och även fukthalten och spänningarna. Dessa programvaror kommer att utnyttjas i detta arbete för att utveckla en metod för bedömning av sprickrisken. Utgångspunkten är laboratoriemätningar på krympning för åtta olika betongrecept samt beräkningar för ett typfalls förångningsbara vattenhalt genom hela tvärsnittet. Anpassningar till dessa görs med hjälp av minstakvadratmetoden och problemlösaren i Excel som använder sig av icke-linjär regressionsanalys GRG. Utgångspunkten för att ta fram de nödvändiga krympparametrarna: ultimat referenskrympning, den empiriska konstanten som avgör krökningen av krympningsutvecklingen samt en empirisk parameter som representerar tiden då lutningen på krympningen förändras i tid, är en funktion för att beräkna töjningen i betongprovet som uppstår på grund av krympningen. Viktigt för beräkningar av krympningen är den temperaturekvivalenta tiden som dock inte har någon inverkan på de beräkningsfall där betongen härdar inomhus i 20°C. Krympparametrarna kan införas i olika vertikala punkter i en betonggjutning i programvaran ConTeSt som sedan kan beräkna temperatur- och spänningsutvecklingen i betongen. Dessa jämförs med betongens hållfasthet och ett resultat om utnyttjandegraden uttryckt som spänning/hållfasthetskvot uppnås. Alla analyserade recept och fall i detta arbete får resultatet att de spricker på grund av krympningen. Dock är dessa resultat inte korrekta då fel mekaniska materialegenskaper var tvunget att användas. Om de testade fallen spricker eller inte är dock inte syftet med arbetet. Beräkningarna gick igenom och ett resultat åstadkoms vilket var det som behövde undersökas. Metoden fungerar men är inte användarvänlig. Det är mycket manuell inmatning och det vore av stor betydelse för framtida användning av denna metod att en förbättrad och enklare programvara med de rätta funktionerna finns tillgänglig.

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

Pat Martino är en gitarrvirtuos och lärare som har skrivit mycket om sitt sätt att betrakta gitarren och improvisation. Genom böcker och instruktionsvideor har han delgett hur han nyttjar sina egna improvisationskoncept. I detta arbete utvecklas en metod med syfte att ge djupare förståelse för vad det innebär att spela som Pat Martino. De 10 första fraserna i fyra improviserade solon av Pat Martino analyserades. Fraserna analyserades efter var de började och slutade, hur långa de var, vilket tonspråk och  tonalitet som användes i förhållande till bakomliggande ackord samt deras melodiform. Resultatet blev en metod som tydligt visar frasernas grundläggande placering, hur Martino förhåller sig till specifika ackord och hur han bygger upp vissa delar av ett solo. Denna metod kan fungera som ett komplement till stilanalys av gitarrister. Exempel på företeelser som metoden gav information om är: Den konstanta placeringen av en lång fras över takt 5, den överhängande majoriteten av fraser som börjar på den tredje 16-delen inom den första 16-delsgruppen samt Martinos tendens att avsluta en fras fallande.