This study aimed to explore the lived experience of the working lives of midwives in the UK who practice independently of the NHS. It was designed to understand their motivations for working in this way and to explore their beliefs and values about midwifery care with particular emphasis on their perceptions of building and maintaining relationships with childbearing women. Hermeneutic phenomenology informed the methodology for the study and an adapted biographical narrative interpretive method (Wengraf 2001) was used for data collection. In depth qualitative interviews were carried out with twenty Independent midwives in the UK between 2007 & 2009. Data were analysed using Ricoeur's theory of interpretation (Ricoeur 1981). Keys findings indicate that motivated by a very strong sense of what it means to be 'with woman'; these midwives initially chose a career path in the NHS that enabled them to better enact this philosophy. However, constraints on their ability to enact this philosophy in the NHS combined with a desire to form more meaningful relationships with childbearing women and to support their individual needs informed a final move from the NHS into independent practice. Independent midwifery is experienced as very positive career move which results in considerable job satisfaction and an opportunity to use the full range of midwifery skills. Formation of the mother midwife relationship is perceived as a pivotal midwifery tool which facilitates understanding of individual childbearing women and their needs. Ricoeur's theory of interpretation (1981) is utilized to explain how Independent midwives form relationships with their clients in this context. The concepts of 'time', 'autonomy' and 'risk' are discussed in the light of study findings, contributing a unique insight into the working lives of Independent midwives, the mother midwife relationship and enactment of the 'with woman' philosophy in this context. The study also demonstrates that whilst there are many positive aspects of working as an Independent midwife there are also several constraints and potential vulnerabilities. These include the blurring of work/life boundaries, financial insecurity and the consequences of working with clients who often have very complex needs and particular expectations of the midwife-client relationship. Supporting women's choices, working flexibly to meet the needs of clients and respecting their right to autonomous decision making can place Independent midwives in a position of potential vulnerability and leave them subject to professional criticism.

SAMMANFATTNING Bakgrund: syftet med mödrahälsovård är att erbjuda föräldrar som väntar barn frekventa undersökningar under graviditeten samt en förberedelse inför deras kommande föräldraroll. Mödrahälsovården erbjuder föräldrautbildning till föräldrarna. Fördelar med föräldrautbildningar grundar sig i att familjer skapar ett socialt nätverk, samhörighet och igenkännande med andra i samma situation. Syftet: att undersöka om blivande föräldrar skapade nätverk utifrån att de lärt känna varandra vid en föräldrautbildning under graviditeten. Metod: en deskriptiv enkätstudie utifrån kvantitativ och kvalitativ ansats. Enkäten bestod av 24 frågor, varav fyra bakgrundsfrågor, 19 frågor om föräldrautbildning och sista delen i enkäten var ett öppet fält där föräldrar kunde kommentera med egna ord. Chitvåtest användes i analys av kvantitativa variabler. Den öppna frågan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: majoriteten av föräldrarna ansåg att föräldragruppsträffarna var en inspirationskälla till att skapa nätverk med andra föräldrar. En del av föräldrarna ansåg att det geografiska avståndet inte hade en negativ inverkan på ett nätverk, medan andra ansåg att det hade en negativ inverkan. Vänner och BVC betydde mycket för föräldrar i deras nätverk. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att det var viktigt/mycket viktigt att ha ett nätverk i sitt föräldraskap. De viktigaste anledningarna för föräldrarna var att delge varandra erfarenheter, utbyte av kunskap och socialt umgänge. Majoriteteten av föräldrarna ansåg att de kommer att ha ett fungerade nätverk med dessa föräldrar i framtiden. Slutsats: Föräldrautbildningarna ansågs vara meningsfulla och gav möjlighet för föräldrarna att skapa ett nätverk med andra föräldrar. Föräldrarna utbytte kunskap, erfarenhet, stöd och hade möjlighet till socialt umgänge. / ABSTRACT Background: the purpose of antenatal care is to offer parents who are expecting a child frequent examinations during pregnancy and preparation for their future role as parents. Maternal health services offer parent education to the parents. Advantages of parent training based on that families create a social network, belonging and identification with others in the same situation. Aim: was to investigate if prospective parents had created network on the basis that they got to know each other in a prenatal education during pregnancy. Method: a descriptive questionnaire study based on quantitative and qualitative approach. The questionnaire consisted of 24 questions, four background questions, 19 questions about parent education and final part of the questionnaire was an open field where parents have been able to comment with their own words. Chi two test was used in the analyze of quantitative variables. The open – ended question was analyzed with qualitative content analysis. Results: the majority of parents felt that parents' meetings were an inspiration to create a network with other parents. Some of the parents felt that the geographic distance did not have a negative impact on a network, while others felt that it had had a negative impact. Friends and BVC meant a lot for parents in their network. More than half of the parents felt that it was important/ very important to have a network in their parenting. The major reasons for the parents was to share experiences, exchange of knowledge and social interaction. The majority of parents felt that they will have a working network with these parents in the future. Conclusion: Prenatal education was considered to bemeaningful andgave the opportunityfor the parents tocreate a networkwith other parents. Parentsexchangedknowledge, experience, support andhad the opportunityto interact socially.

Syfte: Syftet med studien var att belysa barnmorskans upplevelse av att möta flyktingfamiljer på BB.Design: En intervjustudie baserad på enskilda semistrukturerade intervjuer med kvalitativ innehållsanalys.Omgivning: Två BB-enheter varav en i södra och en i norra Sverige.Deltagare: 10 barnmorskor, varav fem i södra och fem i norra Sverige intervjuades. Samtliga deltagare gav sitt muntliga och skriftliga samtycke till att delta i studien.Resultat: Barnmorskorna upplevde att de hade samma resurser som tidigare trots en ökad arbetsbelastning sedan flyktingkrisen. Vidare upplevde barnmorskorna svårigheter att kommunicera med flyktingarna trots professionell tolk vilket kunde leda till risker inom vården. Det önskades utbildning inom kulturella skillnader samt information och ett fördjupat samarbete med migrationsverket. Barnmorskorna upplevde möten med flyktingar lärorika och spännande samtidigt som det fanns en splittring inom arbetsgruppen vid vård av flyktingar som var svår att hantera. Majoriteten av barnmorskorna ansåg att de kunde ge en ändamålsenlig vård men att flyktingarna behövde få en ökad kunskap om det svenska vårdsystemet.Slutsats: Resultatet visar vikten av utbildning och samarbete. Barnmorskorna måste få bättre kunskap inom kulturella skillnader samt få redskap från arbetsgivaren för återkoppling och återhämtning. Det anses även vara av stor vikt att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning och fler tolkar behövs med bättre tolkkunskaper.Klinisk betydelse: Det behövs mer utbildning bland barnmorskorna för att möta kulturella skillnader på BB-enheter. Vidare anses det vara av stor vikt att barnmorskor får mer resurser i form av tid och mer personal för att minska barnmorskornas ökade arbetsbelastning. Barnmorskorna behöver en mer organiserad återkoppling på arbetsplatsen samt utbildning i hur de ska hantera familjer utsatta för traumatiska händelser. Studien skulle kunna leda till ny kunskap som kan vara ett redskap för att förbättra barnmorskornas arbetssituation samt flyktingfamiljers omhändertagande på BB. / Objective: The purpose of this study was to elucidate the midwife experience to meet refugee families in postnatal ward. Design: An interview based on individual semi-structured interviews with qualitative content analysis. Setting: Two maternity units, one in southern and one in northern Sweden. Participants: Ten midwives, five from southern Sweden and five from northern Sweden were interviewed. All participants gave their verbal and written consent to participate in the study. Findings: The midwives experienced that they worked with the same resources as before the refugee crisis despite the increased workload at the maternity unit. Furthermore, the midwives experienced difficulties in communicating with the refugees despite professional interpreter which could cause damage within the given care. The midwives request education in cultural differences and an enhanced information and cooperation with the immigration office. The midwives experienced the meetings with the refugee families as exiting and educational but they had noticed there was a split within the working group about the refugee families that was difficult to handle. The majority of the midwives felt like they could provide the appropriate care but that the refugees needed to get a better knowledge in the Swedish health care system. Key conclusion: The results show the importance of education and cooperation. The midwives must have improved knowledge of cultural differences and get improved ways of feedback and recovery from the employer. It is also considered to be of great importance to reduce the midwives increasing workloads and additional interpreters is needed to receive feasible interpreting skills. Implications for practice: We need more education among midwives to meet the cultural differences in maternity units. Furthermore, it is considered essential that midwives receive more resources in terms of time and more staff to reduce the midwives' workload. The midwives need a more organized feedback in the workplace and training in how to deal with families exposed to traumatic events. The study could generate the new knowledge that can be a tool to improve the midwives work situation and the refugee families’ disposal at prenatal ward.

Background Overweight and obesity are global health problems with several adverse health effects that threaten public health. In Sweden, almost four of ten pregnant women are overweight or obese, conditions that are associated with adverse pregnancy outcomes, including gestational diabetes mellitus (GDM), a metabolic disorder that complicates pregnancy. Globally, physical inactivity is the fourth leading risk factor for mortality. The recommendation for physical activity (i.e., ≥150 minutes/week) issued by the Professional Associations for Physical Activity and the Swedish National Board of Health and Welfare is in line with the recommendations by the WHO. Physical activity during pregnancy is generally safe and beneficial for both the pregnant woman and her fetus and can maintain or improve fitness and may further improve pregnancy outcomes. However, pregnant women tend to lower their physical activity when entering pregnancy. Midwives working in antenatal care (ANC) in Sweden play a prominent role in promoting a healthy lifestyle through counselling pregnant women on lifestyle, including physical activity during pregnancy. Individual counselling on physical activity encourages pregnant women to maintain their pre-pregnant leisure time physical activity throughout their pregnancy. Aims This thesis has three main aims. First, this thesis investigated guidelines for screening of GDM, risk factors, and pregnancy outcomes in relation to GDM. Second, it investigated physical activity during pregnancy and pregnancy outcomes. Third, it explored midwives’ and pregnant women’s experiences with counselling that addressed physical activity during pregnancy. Methods Study I and III are cross-sectional studies using data from the Maternal Health Care Register and the Salut Register. A total of 184,183 pregnant women were included in Study I (2011-2012) and 3,868 in Study III (2011-2012). Several statistical analyses were used: two-independent samples t-test, Pearson’s Chi-Square test, and univariate and multivariate logistic regression analyses. Study II and IV are qualitative studies applying qualitative content analysis. Study II included 41 midwives who were interviewed in eight focus group discussions (FGD). Study IV included 14 pregnant women who participated in individual in-depth interviews. Main findings There was no consensus in Sweden regarding clinical guidelines for screening regimes or 2-hour cut-off value for diagnosis of GDM from 2011 through 2012. Four screening regimes were applied in Sweden during this time period: A) universal screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; B) selective screening with a 2-hour cut-off value of
8.9 mmol/L; C) selective screening with a 2-hour cut-off value of 10.0 mmol/L; and D) selective screening with
a 2-hour cut-off value of 12.2 mmol/L. The highest prevalence of GDM was found where selective screening was applied with a 2-hour cut-off value of 8.9 mmol/L. Unemployment, low educational level, and non-Nordic origin were all risk factors for GDM, and a BMI ≥30 kg/m2 almost four-doubled the risk for GDM compared to pregnant women with BMI <30 kg/m2. Increasing OGTT-values were associated with increasing risk of adverse pregnancy outcomes (Paper I). Midwives in antenatal care perceived counselling as both challenging and as an opportunity to promote a healthy lifestyle for pregnant women. As the theme “An on-going individual adjustment” revealed, the midwives tried to adjust their counselling to each pregnant woman’s individual needs. Counselling pregnant women on physical activity was seen as complex and ambiguous with a risk of being rejected by the women if the advice was delivered too straightforward. Instead, the midwives were “tiptoeing” around the sensitive topics (Paper II). Almost half of pregnant women reported that they achieved the recommended level of physical activity during pregnancy (i.e., ≥150 minutes/week). These pregnant women were characterized by lower BMI, higher educational level, and very good or good self-rated health (SRH) compared to the pregnant women who did not achieve the recommended level (Paper III). Pregnant women reported a desire for individual counselling on physical activity during pregnancy. The theme that emerged was “Longing for fulfilment of individual needs and expectations”, which reflected the wish that midwives’ counselling on physical activity should be based on pregnant women’s individual needs instead of merely providing general advice. Some participants reported receiving encouragement and support, but others believed they were provided insufficient counselling on physical activity and that the midwife had her own agenda focusing mostly on medical surveillance (Paper IV). Conclusions No consensus regarding clinical guidelines and diagnostic criterion for GDM existed in Sweden during 2011 to 2012. Obesity was a strong risk factor for development of GDM, and low socio-economic status and non-Nordic origin were also demonstrated as significant risk factors. Positively, almost half of the pregnant women reached the recommended level of physical activity during pregnancy. Participants fulfilling the recommendation were characterized by lower BMI, higher education, and very good or good self-rated health. Midwives strived to adjust and individualize their counselling on physical activity; however, some of the pregnant women could experience the counselling on physical activity being too general. Clearly, healthcare professionals should encourage fertile and pregnant women to be physically active, especially overweight and obese pregnant women who report low levels of physical activity, in order to improve overall health in this population. / Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort hälsoproblem globalt med flera negativa hälsoeffekter som utgör ett hot mot folkhälsan. Nästan 40% av de gravida i Sverige har övervikt eller fetma vilket är associerat med flera negativa graviditetsutfall där graviditetsdiabetes (GDM) är en metabolisk sjukdom som komplicerar graviditeten. Fysisk inaktivitet är den fjärde ledande riskfaktorn för dödlighet i ett globalt perspektiv. Att vara fysiskt aktiv förbättrar välbefinnandet och livskvaliteten, främjar stabil vikt, insulinkänslighet och normalt blodtryck. Vidare sänker fysisk aktivitet risken för diabetes mellitus typ 2, fetma och hjärt-och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet under en okomplicerad graviditet är generellt att betrakta som utan risk och ökar välbefinnandet för både kvinnan och fostret. Fysisk aktivitet bidrar till att bibehålla eller förbättra fysisk kondition och kan förbättra graviditetsutfall. Trots dessa fördelar tenderar gravida att sänka sin fysiska aktivitet under graviditeten. De svenska rekommendationerna följer de internationella riktlinjerna som innebär ≥150 minuter/vecka av måttlig fysisk aktivitet alternativt 75 minuter/vecka av intensiv fysisk aktivitet eller en kombination av dessa. Svenska barnmorskor som arbetar inom mödrahälsovården i Sverige har en central, rådgivande roll gentemot gravida kvinnor när det gäller att verka för en hälsosam livsstil inkluderande fysisk aktivitet. Individuell rådgivning i fysisk aktivitet kan uppmuntra och stödja gravida kvinnor att fortsätta vara fysiskt aktiva under hela graviditeten. Syfte Att kartlägga riktlinjer för graviditetsdiabetes i Sverige samt riskfaktorer och graviditetsutfall i relation till GDM. Vidare att undersöka fysisk aktivitet under graviditeten samt associationer till graviditetsutfall och slutligen att utforska barnmorskor och gravida kvinnors upplevelser av rådgivning i fysisk aktivitet. Metod Studie I och III var tvärsnittsstudier där data från Mödrahälsovårds-registret och Salutregistret nyttjades. Totalt 184,183 gravida kvinnor inkluderades i Studie I och 3,868 inkluderades i Studie III (tidsperiod 2011-2012). Statistiska analyser som genomfördes var t-test, Pearson’s Chi-2-test och univariat samt multivariat logistisk regressionsanalys. Studie II och IV var kvalitativa studier där intervjuerna analyserades med manifest och latent kvalitativ innehållsanalys. Studie II inkluderade 41 barnmorskor i åtta fokusgrupper och 14 gravida omföderskor djupintervjuades individuellt i Studie IV. Resultat Under perioden 2011-2012 förelåg inte någon enighet gällande riktlinjer för screening och gränsvärde för diagnosen GDM i Sveriges 43 mödrahälsovårdsområden. Fyra olika screeningregimer identifierades; A) generell screening och 2-timmar gränsvärde på 10,0 mmol/L i plasmaglukos, B) selektiv screening och 2-timmar gränsvärde på 8,9 mmol/L i plasmaglukos, C) selektiv screening och 2-timmar gränsvärde på 10,0 mmol/L i plasmaglukos och D) selektiv screening och 2-timmar gränsvärde på 12,2 mmol/L i plasmaglukos. Den högsta prevalensen av GDM återfanns i det område som hade 8,9 mmol/L som gränsvärde och den lägsta där 12,2 mmol/L var gränsvärdet för GDM. Arbetslöshet, låg utbildningsnivå och ett utom-nordiskt ursprung utgjorde alla riskfaktorer för utveckling av GDM. Fetma, BMI ≥30 kg/m2, utgjorde den riskfaktor med högst risk för att utveckla GDM under graviditet med en nästan fyrdubblad risk jämfört med en kvinna med BMI <30kg/m2. Ökande 2-timmarsvärden av blodglukos var associerat med ökande negativa graviditetsutfall såsom kejsarsnitt och instrumentell vaginal förlossning (Artikel I). Barnmorskorna i mödrahälsovården upplevde rådgivningen i fysisk aktivitet som å ena sidan utmanande men å andra sidan som en möjlighet att verka för en hälsosam livsstil hos de gravida kvinnorna. Temat ”En ständigt pågående anpassning” visar barnmorskornas försök att anpassa sin rådgivning efter varje enskild gravid kvinnas behov och situation. Rådgivningen i fysisk aktivitet till gravida upplevdes som komplex och mångfacetterad. Det uttrycktes en oro för att bli avvisad av den gravida kvinnan om de givna råden förmedlades för uppriktigt. Detta ledde ibland till att barnmorskorna ”trippade på tå” och försiktigt närmade sig känsliga ämnen såsom övervikt och råd om fysisk aktivitet. Barnmorskorna försökte även finna individuella lösningar och anpassa råden utifrån varje enskild gravid kvinnas möjligheter. Detta var särskilt tydligt i mötet med kvinnor som immigrerat till Sverige, där barnmorskorna upplevde att en del av rådgivningen bestod i att slå hål på myter om fysisk aktivitet såsom något riskfyllt samt att informera om de positiva hälsoeffekterna med fysisk aktivitet under graviditeten (Artikel II). Nästan hälften av de gravida kvinnorna uppnådde Socialstyrelsens rekommendationer avseende fysisk aktivitet under graviditet och dessa kvinnor karakteriserades av lägre BMI, högre utbildningsnivå samt mycket bra/bra självskattad hälsa jämfört med de gravida som inte uppnådde rekommendationerna Artikel III). Temat som framkom i Artikel IV var ”Längtan efter tillfredsställelse av individuella behov och förväntningar” och speglar de gravidas önskan att erhålla en individuellt anpassad rådgivning i fysisk aktivitet av barnmorskorna istället för en generell rådgivning avsedd för alla. Några gravida hade erfarenheter av barnmorskan som stöttande och uppmuntrande i sin rådgivning i fysisk aktivitet. Andra kunde uppleva rådgivningen som otillräcklig, att barnmorskan exempelvis inte hade tillräckligt med kunskap i fysisk aktivitet samt att barnmorskan hade en egen agenda för deras möten som i huvudsak fokuserade på den medicinska övervakningen av graviditeten. Slutsats Under perioden 2011-2012 förelåg ingen consensus angående de nationella riktlinjerna och diagnostiska värdet för GDM i Sverige. Fetma var den riskfaktor med högst risk för utvecklande av GDM och låg socio-ekonomi, maternell ålder >35 år samt utom-nordiskt ursprung utgjorde även riskfaktorer för GDM. Positivt var att nästan hälften av de gravida uppnådde Socialstyrelsens rekommendationer för fysisk aktivitet under graviditeten och dessa karakteriserades av signifikant lägre BMI, högre utbildningsnivå samt mycket god/god självskattad hälsa. Trots att barnmorskorna beskrev hur de strävade efter att anpassa rådgivningen i fysisk aktivitet till varje enskild kvinna, kunde de gravida kvinnorna uppleva att rådgivningen var otillräcklig, för generell och främst fokuserad på den medicinska övervakningen. Det är av största vikt att hälso- och sjukvårdspersonal som möter fertila och gravida kvinnor verkar för en hälsosam livsstil, särskilt avseende kvinnor med en inaktiv livsstil och de som har övervikt eller fetma för att på så sätt förbättra hälsan hos denna del av befolkningen. För att uppnå detta krävs resurser gällande personal, tidsutrymme samt fortbildning inom hälsa och rådgivning för barnmorskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal som möter dessa kvinnor. Slutligen, för att möjliggöra rådgivning som avser att stödja fysisk aktivitet för de kvinnor som immigrerat till Sverige behövs mer kunskap och utbildning i mötet med dessa kvinnor.

Abstrakt (svenska) Titel: Infertilitet – vems rätt att bestämma? En kvalitativ intervjustudie kring barnmorskors erfarenheter av att arbeta med infertilitet. Författare: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå Universitet -Institutionen för Omvårdnad   Syfte: Att undersöka hur barnmorskans erfarenheter av parens reaktioner uppfattas i samband med infertilitetsproblematik. Studiedesign: En kvalitativ intervjustudie innefattande fyra barnmorskor har genomförts på en barnmorskemottagning. Intervjumaterialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys, vilket i korthet innebar följande steg: Materialet transkriberades ordagrant och bröts därefter ned i meningsbärande enheter, för att kunna sortera data utifrån innehåll. Kondensering utfördes i syfte att lyfta fram kärninnehållet. Abstraktion utfördes för att få fram koder, i syfte att reducera mängden text men även för att därefter kunna sammanfoga snarlika ämnen till underkategorier, vilka sedan grupperades i huvudkategorier tillhörande ett gemensamt tema. Resultat: De fyra huvudkategorier som uppkom var känslor, kommunikation, rättighet och prevention. Känslor: Oro, stress samt nedstämdhet var vanligt förekommande. Mäns känslor var svårare att identifiera då kvinnor ibland kom ensamma till besöken, samt män ibland dolde känslor bakom aggressivitet. Kommunikation: God information skapade förtroende. Råd om livsstilsförändringar samt vidareremittering var en viktig form av stöd. Rättighet: Ingen har rätt till barn, men alla ansågs ha rätt att försöka få barn. Privatekonomi samt samhällets krav påverkar dock i stor utsträckning paren vid misslyckade försök eller önskan om ytterligare barn. Prevention: Vikten av information kring infertilitet vid undervisning i skolan, vid preventivmedelsamtal och vid cellprovtagning poängterades. Slutsats: Att vara väl införstådd med de känslor som kan uppstå i samband med infertilitet möjliggör att ge tillfredställande stöd. Särskilda ansträngningar behöver göras för att nå män, såväl emotionellt som preventivt. Stort utrymme för förbättring finns gällande preventiva åtgärder, i syfte att fördjupa allmänhetens kunskaper kring infertilitet. Nyckelord: kvinnlig infertilitet; manlig infertilitet; känslor; barnmorska; kvalitativ forskning / Abstract (English)     Title: Infertility. Who´s right to decide? A qualitative interview study regarding midwives experiences to work with infertility. Author: Rebecka Kristensen Berlin, Umeå University- Department of nursing   Objective: To investigate midwives thoughts and experiences regarding couples reactions in connection with infertility.  Study design: A qualitative interview study comprising four midwives have been conducted. The resulting data was analyzed using qualitative content analysis, consisting of the following steps: The material was transcribed verbatim and then broken down into sentences, to aid in sorting the data based on content. Condensation was carried out in order to highlight the core content. Abstraction was performed to obtain codes, in order to reduce the amount of text , but also to subsequently merge similar content into subcategories , which were then grouped into categories. Results: Four main categories emerged. Feelings: anxiety, stress and depression were common. Men’s feelings were more difficult to identify since women sometimes came alone to appointments, and men sometimes concealed their feelings behind aggression. Communication: Good information created trust. Advice on lifestyle changes and referrals were important forms of support. Empowerment: No-one has the right to a child, but the right to try to have a child. Personal and societal demands, however, affect the couples at failure to conceive or desire for additional children. Prevention: The importance of information about fertility in school, at contraception counselling and routine smear exams was emphasized. Conclusion: Awareness of the feelings that infertility may give rise to, enables providing satisfactory support. Further efforts need to be made to reach males emotionally as well as preventatively. There is great possibility for improvement in regards to public awareness about infertility. Keywords: female infertility; male infertility; emotions; midwife; qualitative research

Bakgrund: Stöd inom abortvård har en stor betydelse för att upprätthålla en professionell förhållningsätt i mötet med patienten i abortsituationen och ge fullgodvård. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva barnmorskors och sjuksköterskors behov av stöd inom abortverksamheten. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor och barnmorskor på en svensk kvinnoklinik för att uppnå studiens syfte. Resultat: Resultatet visade att behoven av stöd skiftade, beroende på vårdpersonalens olika utbildningar, arbetslivserfarenheter och personliga egenskaper. Behoven av stöd kunde innefatta kunskap, emotionellt stöd och etisk reflektion. Samspel i vårdteamet som består av gynekologer, barnmorskor, sjuksköterskor och kuratorer var viktigt för att kunna skapa bästa möjliga arbetsmiljö. Förutom grundutbildning som sjuksköterska eller barnmorska skulle behövas mer specifik utbildning inom abortvård. / Background: Support in abortion care has a great significance for maintaining a professional approach at the meeting with the patient in abortion situation and provide professional care. Aim: The aim of this study was to describe midwives and nurses' needs for support in abortion activities. Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with nurses and midwives at the Swedish women's clinic to achieve the objectives of the study. Findings: The results showed that the needs of aid shifted, depending on the health care professionals of different education, work experience and personal qualities. The need for support could include knowledge, emotional support and ethical reflection. Interaction of the treatment team consisting of gynecologists, midwives, nurses and counselors were important in order to create the best possible working environment. In addition to initial education as a nurse or midwife would need more specific training in abortion care.

Bakgrund: Statistik visar på ökat antal elektiva kejsarsnitt internationellt och nationellt. Ett kejsarsnitt kan rädda liv på mor och barn om komplikationer uppstår, elektivt kejsarsnitt är även liksom andra stora operationer förenat med risker för komplikationer. Antalet elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation har ökat i Sverige och cirka 17 % av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. Att vårda och stödja kvinnor före, under och efter en förlossning med kejsarsnitt hör till barnmorskans arbete. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors uppfattning om indikationer och effekter av förlossning med elektiva kejsarsnitt på humanitär indikation belyst utifrån arbetslivserfarenheter. Metod: kvalitativ metod: semistrukturella intervjuer med nio barnmorskor. Materialet analyserades via fenomenografisk analys i sju steg. Resultat: Fyra beskrivningskategorier framkom, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är ett etiskt dilemma, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation är en stor operation, Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar organisation och barnmorskans arbetsmiljö och Elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation påverkar kvinnans förlossningsupplevelse. Vidare framkom nio kategorier som beskriver barnmorskors uppfattningar. Slutsats Barnmorskor uppfattar elektiva kejsarsnitt som något komplext, att de med sina yrkeskunskaper värnar det naturliga vid kejsarsnitt på humanitär indikation och att de har brist på mandat att stödja och stärka kvinnors informerade val om elektivt kejsarsnitt på humanitär indikation. Klinisk tillämpbarhet: Resultatet kan användas vid undervisning kring barnmorskans stödjande och vårdande arbete i samband med förlossning via kejsarsnitt. Vidare kan resultatet vara underlag till diskussioner inom mödrahälsovård och förlossning i syfte att ge barnmorskor stärkt mandat till sina stödjande och informativa uppgifter. / Background: Statistics show an increased number of elective caesarean section internationally and nationally. A caesarean section can save the life of mother and child if complications arise, elective caesarean section in common with other major surgeries involve risk of complications. The number of elective caesarean sections on humanitarian indication has increased in Sweden and about 17% of all deliveries via caesarean section. To care and support women before, during and after a cesarean is an essential part of midwifery work. Objective: The aim of the study is to describe midwives' perception of indications and effects of childbirth by elective caesarean section on humanitarian indication illuminated on the basis of work experience. Method: A qualitative approach: semi structural interviews with nine midwives, phenomenographic analysis in seven steps was used for analysis of data. Results: Four descriptive categories emerged, elective Caesarean section on humanitarian indication is an ethical dilemma, elective Caesarean section on humanitarian indication is major surgery, elective Caesarean section on humanitarian indication affect the organization and midwives working environment and elective Caesarean section on humanitarian indication affect the woman's birth experience. Further nine categories that describe midwive´s perceptions emerged. Conclusion: Midwives perceived elective ceaserean section as something complex, that with their professional skills they support the natural part in caesarean sections on humanitarian indication and they lacked mandate to support and strengthen women's informed choice regarding elective Caesarean section on humanitarian indication. Clinical applicability: The result can be used in education regarding midwives supportive and caring role in deliveries with caesarean section. In addition the result can be used in discussions at delivery wards and antenatal care units regarding improving midwives mandate for their supportive and informative tasks.

Many women experience miscarriage every year. Every fourth woman who has given birth reports that she has previous experience of miscarriage. In a study of all women in the Swedish Medical Birth Register 1983-2003, we found that the number of cases of self reported miscarriage had increased in Sweden during this 21 year period. This increase can be explained by the introduction of sensitive pregnancy tests around 1990, as well as an increase in the mean age of the mothers, by approximately 3 years, during the observation period. The risk of miscarriage is 13% with the first child. With subsequent pregnancies, the risk of miscarriage is 8%, 6% and 4% with the second, third and fourth child, respectively. Thirteen of these women who had suffered a recent miscarriage were interviewed four months later, and their feelings of guilt and emptiness were explored. Their experience was that they wanted their questions to be answered, and that they wanted others to treat them as the mothers to be that they felt themselves to be. They also experienced the need for time to grieve their loss. Measurement of grief by means of the Perinatal Grief Scale (PGS) is used in research but has also been proposed for clinical use. We have translated this psychological instrument to Swedish, back-translated and tested it in a small pilot study. In a randomized controlled study, women with early miscarriage were allocated, either to a structured visit (study group) or a regular visit (control group) to a midwife. The structured visit was conducted according to the Swanson caring theory. We could conclude that the structured visit had no significant effect on grief compared to the regular visit, as measured using the PGS. However, women with the sub-diagnosis missed abortion have significantly more grief four months after early miscarriage, regardless of visit type. We also performed a content analysis of the tape-recorded structured follow-up visit. The code-key used was Bonanno and Kaltman’s general grief categorization. Women’s expression of grief after miscarriage was found to be very similar to the grief experienced following the death of a relative. Furthermore, the grief was found to be independent of number of children, women’s age, or earlier experience of miscarriage. Conclusions: Every fourth woman who gives birth reports that she has also experienced early miscarriage. The experience of these women is that they have suffered a substantial loss and their reaction is grief similar to that experienced following the death of a relative.

This project examines midwifery in the precolonial setting, the nature of Christian missionary activities in Southeastern Nigeria, the colonial process of erecting the maternity, and the collaborations between traditional and Western midwives. The colonial history of Nigeria can be traced to 1885 when British claims to a West African sphere of influence received international recognition. However it was not until 1900, following the British government's acquisition of the Royal Niger Company's territories, that Nigeria was officially considered a British colony. Nonetheless, the groundwork of colonial rule in Southeastern Nigeria predated these eras and is attributed to the establishment of the London-based Church Missionary Society (CMS) at Onitsha in 1857, followed by the Roman Catholic Missions (RCM) in 1885. The rivalry that ensued between them led to the development of a medical mission and the launching of the Western maternity in Southeastern Nigeria, undermining traditional childbirth practices, and providing new forms of training and facilities for a new class of midwives. / text

<p>The aim of the present study was to gain a deeper understanding of the experiences of the contact with the ”fear of childbirth”-team (called Aurora-team) made by women who feared childbirth. Qualitative content analyses according to Graneheim and Lundman was used to analyse 91 womens own written notes made at the end of a questionnaire which (with a quantitative approach) evaluated the counseling made by the Aurora-team at a hospital in the south of Sweden. The following five categories developed during the analyses; experience of the conversation, not knowing creates fear, thoughts regarding mode of delivery, the importance of how the birth plan is managed and the personnel´s standpoint regarding fear of childbirth. These categories can be seen as parts of the themes of experiences which made the fear of childbirth easier or which made it worse. This study shows the importance of meeting the individual woman in the Aurora-consultation in order for the woman to feel respected by the midwife. In order to do so education in communicative techniques should be offered to the Aurora-midwives. It would benefit the feeling of security of the women if the personnel would treat and acknowledge fear of childbirth in the same way, ie from a uniform and professional standpoint. Most women wanted someone to talk to about the delivery experience. This show of the preventive role the postpartum-consultation could have of fear of childbirth.</p>