No description available.

No description available.

During the latest decade Somali-born women with experiences of long-lasting war followed by migration have increasingly encountered Swedish maternity care, where antenatal care midwives are assigned to ask questions about exposure to violence. The overall aim in this thesis was to gain deeper understanding of Somali-born women’s wellbeing and needs during the parallel transitions of migration to Sweden and childbearing, focusing on maternity healthcare encounters and violence. Data were obtained from medical records (paper I), qualitative interviews with Somali-born women (II, III) and Swedish antenatal care midwives (IV). Descriptive statistics and thematic analysis were used. Compared to pregnancies of Swedish-born women, Somali-born women’s pregnancies demonstrated later booking and less visits to antenatal care, more maternal morbidity but less psychiatric treatment, less medical pain relief during delivery and more emergency caesarean sections and small-for-gestational-age infants (I). Political violence with broken societal structures before migration contributed to up-rootedness, limited healthcare and absent state-based support to women subjected to violence, which reinforced reliance on social networks, own endurance and faith in Somalia (II). After migration, sources of wellbeing were a pragmatic “moving-on” approach including faith and motherhood, combined with social coherence. Lawful rights for women were appreciated but could concurrently risk creating power tensions in partner relationships. Generally, the Somali-born women associated the midwife more with providing medical care than with overall wellbeing or concerns about violence, but new societal resources were parallel incorporated with known resources (III). Midwives strived for woman-centered approaches beyond ethnicity and culture in care encounters, with language, social gaps and divergent views on violence as potential barriers in violence inquiry. Somali-born women’s strength and contentment were highlighted, and ongoing violence seldom encountered according to the midwives experiences (IV). Pragmatism including “moving on” combined with support from family and social networks, indicate capability to cope with violence and migration-related stress. However, this must be balanced against potential unspoken needs at individual level in care encounters.With trustful relationships, optimized interaction and networking with local Somali communities and across professions, the antenatal midwife can have a “bridging-function” in balancing between dual societies and contribute to healthy transitions in the new society.

Bakgrund: Perineala bristningar är vanligt förekommande vid vaginal förlossning. Bristningar kan leda till bland annat smärta i underlivet som i sin tur kan påverka den sexuella hälsan negativt. Befintlig forskning visar att en förlossningsställning kan påverka både uppkomsten samt graden av bristning, dock framkommer inte förklaring om varför. Syfte: Undersöka barnmorskors uppfattning av förlossningsställningens betydelse för perineala bristningar under utdrivningsskedet. Metod: Studien baseras på en fenomenografisk forskningsmetod där tio intervjuer har genomförts med barnmorskor från sex olika förlossningsavdelningar i södra och mellersta Sverige. Resultat: Förlossningsställningen uppfattas av barnmorskor kunna avlasta trycket mot perineum, undvika ett utdraget utdrivningsskede, vara avgörande för kvinnors kroppskontroll samt bidra till ett långsamt framfödande, vilket uppfattas minska risken för uppkomst av perineala bristningar. Förlossningsställningen uppfattas även kunna öka belastningen mot perineum, minska kvinnors möjlighet att själv kontrollera sin kropp samt bidra till spänd muskulatur i bäckenbotten, vilket uppfattas öka risken för perineala bristningar. I denna studie belyser även barnmorskor värdet av kommunikation med de födande kvinnorna under utdrivningsskedet. Detta uppfattas vara en av de viktigaste faktorerna för att förebygga perineala bristningar. Konklusion: Barnmorskor uppfattar att förlossningsställningen har olika betydelser för perineala bristningar. De för också ett resonemang kring varför och hur bristningar kan uppkomma samt förebyggas relaterat till olika förlossningsställningar. / Background: Perineal tears are common in vaginal delivery. The injury can lead to vaginal pain, which in turn can affect the sexual health negatively. Existing research shows that a birth position can influence both the onset and the degree of rupture, but does not reveal the explanation of why. Aim: Investigate midwives perception of the birth positions significans to perineal tearing during the second stage of labor. Method: The study is based on a phenomenographical research where ten interviews were conducted with midwives from six maternity hospitals in southern and central Sweden. Result: Birth positions is perceived by midwives to relieve pressure on the perineum, avoid prolonged second stage of labor, be crucial to women's body control and contribute to a slow birth, which is perceived to reduce the risk of perineal tearing. The birth position perceived also to be able to increase the pressure against the perineum, reduce women's ability to control their body and contribute to tense muscles in the pelvic floor, which is perceived to increase the risk of perineal tearing. This study also highlights the value of midwives communication with women giving birth during the second stage of labor. This is perceived to be one of the most important factors for the prevention of perineal tearing. Conclusion: Midwives perceive that birth position has different meanings for perineal tearing. Midwives also reason why and how perineal tearing can occur and be prevented related to different birth positions.

This thesis deals with home births and legal issues related to this topic. There is no specific regulation of home births in the Czech law, but it's possible to use Czech legislation for the interpretation of this issue, especially the legislation of medical law, civil law and criminal law. The issue of home births is recently very actual topic, which can be proven by the current extensive jurisprudence of the Czech and foreign courts, which belongs by the way to major sources of this thesis. In addition to describing the situation in the Czech Republic, I tried to point out some differences between the Czech and foreign law, I tried to outline some changes in the new Czech Civil Code and I also tried to provide some reflections on future trends in the issue of home births in the Czech Republic. The aim of my thesis was to highlight the conflicts of the guaranteed rights contained in the supreme law of which frequent disputes of society are going on, and to provide a possible solution of this situation. The issue of home births include the conflict between the right to protection of life and health, and the right to private and family life, both guaranteed by constitutional law. The right of privacy includes the right of women to freely choose the place of birth for their children, including the...

Syfte: Att belysa kulturdoulans erfarenheter av att möta nyanlända kvinnor före, under och efter förlossning. Design: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data insamlades genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Omgivning: Kvinnokliniken i en stad i norra Sverige. Deltagare: Kulturdoulor som kontinuerligt medverkade vid förlossningar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Kulturens inflytande, En drivkraft att hjälpa och att vilja utveckla sig själv, Kulturdoulan är en länk mellan språk och känslor Slutsats: Enligt kulturdoulan är hon en länk mellan språk och kultur. En kulturdoula har oftast fött barn själv samt bistått andra som fött barn. Genom sina egna erfarenheter och utbildning har hon goda kunskaper om förlossningsvård. Detta kombinerat med att kunna flera språk och att vara närvarande under hela förlossningen skapar enligt kulturdoulan en känsla av trygghet för kvinnan. Hon står alltid på kvinnans sida och gör sitt yttersta för att hon ska få en positiv upplevelse. Kulturdoulan kan ofta fylla rollen som en nära kvinnlig släkting eller vän. Kliniska implikationer: Antalet personer som söker asyl i Sverige förväntas vara fortsatt högt. Detta innebär att barnmorskor kommer att möta många kvinnor födda utanför Norden från olika kulturer. I Sverige är mödradödligheten låg men av dem som drabbas är utlandsfödda kvinnor i majoritet, vilket har visats till stor del bero på språkförbistringar. Kulturdoulaprojektet är relativt nytt och lokalt men förhoppning finns att projektet utökas till att i större utsträckning innefatta mödrahälsovården och tiden efter förlossningen samt få en större utbredning nationellt. / Objective: To illuminate the cultural doula’s experiences of meeting newly arrived women before, during and after childbirth. Design: A qualitative method with inductive approach was used. Data was collected through qualitative semistructured interviews and analyzed by qualitative content analysis. Settings: The womens clinic in a city in northern Sweden. Participants: Cultural doulas who continuously participated in childbirth. Findings: The analysis resulted in three main categories: The influence of culture, A driving force to help and wanting to develop oneself, The cultural doula is a link between language and emotions Key conclusions: According to the cultural doula, she is a link between language and culture. It is common that the cultural doula has given birth her self as well as assisted other in childbirth. Through her own experience and education she has good knowledge of care during childbirth. This combined with being able to talk several languages and being present throughout the the childbirth creates a sense of safety for the woman according to the cultural doula. She always take sides with the woman and does the utmost for her to have a positive experience. The cultural doula can often fill the role of a close female relative or friend. Implications for practice: The number of asylum seekers in Sweden is expected to remain at a high level. This will mean that midwives will meet many women born outside of Nordic countries from different cultures. The maternety mortality in Sweden is low, however, of those affected, women born abroad are in majority, which has been shown to be caused mostly by language barriers. The cultural doula project is relatively new and local but will hopefully expand to include the antenatal care and the period after the childbirth and to be more widely distributed nationally.

Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett transkulturellt perspektiv undersöka hur barnmorskor på barnmorskemottagning upplevde mötet med nyanlända kvinnor. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex stycken barnmorskor i norra Sverige. Materialet skrevs ut ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Det resulterade i nio subkategorier som samlades under tre kategorier och slutligen under ett övergripande tema. Resultatet: De tre kategorierna blev: Barnmorskor balanserar mellan det personliga och professionella engagemanget i mötet med nyanlända kvinnor, Språkliga barriärer och tidspress ger andra förutsättningar som kan påverka vården samt Fusion av olika kulturer uppskattas men bidrar till krockar i mötena mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor. Barnmorskorna beskrev många svårigheter i att vårda nyanlända kvinnor men de flesta barnmorskorna uttryckte en önskan om att jobba med dessa kvinnor och sökte aktivt efter sätt att utvecklas i sitt arbete. Slutsats: Kulturella skillnader mellan barnmorskor och nyanlända kvinnor påverkar mötet. Nyanlända kvinnor upplevs inte ha samma möjlighet att tillgodogöra sig vården och har därför större risk för ohälsa. Det finns ett ökat behov av utbildade professionella tolkar i Sverige. Mer utbildning, tid och resurser till dessa möten skulle kunna minska barnmorskornas frustration och troligtvis också öka hälsovinsterna för nyanlända kvinnor. / Objective: The aim of the study was to explore from a transcultural perspective, how midwives within Swedish maternity care units experienced meetings with newly arrived women. Methods: A qualitative interview study was conducted with six midwives in northern Sweden and analyzed with the help of content analysis. Nine subcategories, three categories and one theme emerged. Results: The results of the project were summarized in three categories: Midwifes balance between the personal and professional commitment in the meeting with newly arrived women. Language barriers and time constraints provide other conditions which may affect care and The fusion of different cultures was appreciated but contributes to clashes in the encounter between midwifes and newly arrived women. The majority of these midwives expressed a desire to work with these women and actively sought ways to develop their skills. Conclusion: Cultural differences affect the meeting between midwives and newly arrived women. Newly arrived women does not have the same opportunity to benefit from healthcare and may be at greater risk for illness. There is a great need for professional interpreters in Sweden. More education, time and resources would probably ease the midwives' frustration and increase the health benefits for newly arrived women.

Bakgrund: Forskningen visar att kvinnor tycker det finns en vinst i att ha ett postpartumsamtal, de värdesätter att få stämma av sin förlossningsupplevelse. Ändå erbjuds inte alla kvinnor detta. Tidigare forskning har visat att barnmorskor likaså värdesätter postpartumsamtal för kvinnans skull men att barnmorskorna saknar utbildning i att genomföra postpartumsamtal på ett tillfredsställande sätt. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelning. Semistrukturerad intervju genomfördes utifrån en frågeguide. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema, fyra kategorier och 15 underkategorier identifierades. Temat var: Postpartumsamtal idag: Att möta behovet och framtidens utmaningar. Kategorierna var: Postpartumsamtalets betydelse för kvinnan, Postpartumsamtal inte för alla, Genomförande av postpartumsamtal och Förutsättningar för postpartumsamtal. Slutsats: Barnmorskornas upplevelse var att postpartumsamtalet är viktigt för kvinnor, deras partners samt för barnmorskorna själva. Anpassning av organisationen behövs för att erbjuda postpartumsamtal utifrån föräldraparets behov. Kunskap från postpartumsamtal kan tillvaratas för utveckling både för personlig yrkesutveckling för barnmorskan och vårdutveckling för organisationen. Detta kan vara ett steg mot en mer kvinnocentrerad vård. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna leda till utveckling av rutiner kring postpartumsamtal. Ytterligare forskning behövs för att utveckla en samtalsmodell som kan tydliggöra postpartumsamtalets utförande och innehåll. / Background: Previous research shows postpartum counselling beneficial, women value to talk about their childbirth experiences. Still, not all women are offered the option of postpartum counselling. Midwives find it beneficial for women to have a postpartum counselling. Midwives find they have a lack of knowledge to perform fulfilling postpartum counselling. Aim: The aim was to describe midwives’ experiences of postpartum counselling. Method: Three focus group interviews were conducted with midwives employed at the maternity ward. The interviews were semi-structured, based on a questionnaire. Qualitative content analysis was used as the analyze method. Results: One theme, four categories and 15 subcategories were identified. The theme was: Postpartum counselling today: To meet the need and challenges for the future. The categories were: The meaning of postpartum counselling for the woman, Postpartum counselling, not for everyone, To perform postpartum counselling, Conditions to perform postpartum counselling. Conclusion: The midwives’ experiences were that postpartum counselling was of importance to women, their partners but also for the midwive. The organization is in need for adjustment to be able to offer postpartum counselling based on the parents’ needs. Knowledge could be drawn from postpartum counselling for both professional development and care development. This could be one step closer to women centered care. Clinical application: The results of the study could lead to development of routines surrounding postpartum counselling. Yet there is a need for more research in the development of a postpartum counselling model. The model could clarify the content and how to perform postpartum counselling.

Bakgrund: Barnmorskeyrket har gått från att främst fokusera på vård under graviditet och förlossning till ett bredare arbetsfält inom sexuell och reproduktiv hälsa som även innefattar arbete på ungdomsmottagning. Barnmorskan på ungdomsmottagningen arbetar förebyggande mot oönskade graviditeter och möter unga kvinnor och män i samtal om graviditet och abort. Att ställas inför ett oväntat graviditetsbesked kan vara omvälvande och barnmorskan är central i att finnas till hands för den unga gravida kvinnan, samt för hennes partner och familj så att hon lättare kan utföra ett informerat beslut. Syfte: Att beskriva barnmorskans erfarenheter av att möta oplanerat gravida unga kvinnor på ungdomsmottagning som beslutar sig för att genomgå en abort. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer användes som insamlingsmetod och analys utfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och sju subkategorier identifierades: Att vara en inlyssnande samtalspartner; Vid graviditetsbeskedet, Inför abortbeslutet och Efter aborten. Individanpassat stöd; Att ge praktiskt och kunskapsmässigt stöd vid den oplanerade graviditeten, Att se till det sociala sammanhanget, Ge stöd för en fortsatt säker sexualitet och Att stödjas för att stödja. Slutsatser och klinisk tillämpbarhet: Barnmorskan fångade in tankar och känslor hos den unga kvinnan och bemötte henne där hon befann sig. Barnmorskan tydliggjorde att abortbeslutet var den unga kvinnans och skyndade inte på beslutet. De betonade vikten av att inte förutsätta abort som det enda handlingsalternativet. Genom att lyssna in individuella behov av stöd kunde barnmorskan tillgodose det stöd som saknades. Att stödja för en fortsatt säker sexualitet såg barnmorskorna som en viktig men utmanande arbetsuppgift som väckte mycket känslor och därför var det viktigt med stöd för barnmorskan i form av kollegor, fortbildning och riktlinjer. Genom att öka kunskapen om barnmorskornas möten med oplanerat gravida unga kvinnor har författarna en förhoppning om ökad förståelse för arbetet och dess utmaningar. Genom fortbildning, hospitering, tydligare riktlinjer och stöttning inom preventivmedelsrådgivning efter aborten kan barnmorskan få mer stöd i sitt arbete och därmed möjlighet att förbättra mötet individanpassat utifrån den unga kvinnans behov. / Background: The midwifery profession has developed from focusing solely on pregnancy and childbirth to a broader field of sexual and reproductive health, including also meeting young people at youth clinics. The midwife at the youth clinic works preventively against unplanned pregnancies and meet young women and men in conversations about pregnancy and abortion. Facing a positive pregnancy notice may be overwhelming and the midwife is central in supporting the young woman, her partner and family in order for her to carry out an informed decision. Objective: To describe the midwife's experiences in meeting unplanned pregnant young women at the youth clinic who decide to have an abortion. Design/Methods: Semi-structured individual interviews were used as the method of data collection and analysis was conducted using qualitative content analysis. Results: Two categories and seven subcategories were identified: Being a listening partner; At the pregnancy announcement, In front of the abortion decision and After the abortion. Individualized support; To provide practical and knowledge based support related to the unplanned pregnancy, To consider the social context, Providing support for a continuing safe sexuality and Achieving support to support. Conclusion and clinical applicability: The midwife captured the thoughts and feelings of the young woman and responded to her where she was. The midwife made it clear that the decision about abortion should be the young woman’s own and not to rush the decision. They stressed the importance of not pre-assume abortion as the only treatment option. By listening to the individual needs of support midwife could meet the support that the young woman was missing. To support the continued safe sexuality were considered important but a challenging aspect of the work evoked emotions, and therefore support to the midwife in the form of colleagues, training and guidelines is important. By increasing the knowledge of the midwives' meetings with unplanned pregnant young women, the authors hope to contribute to a better understanding of Midwifery work and challenges. Through training, field studies, clearer guidelines and support in post abortion contraceptive counseling the midwives can get more support in their work and thus the opportunity to improve person-centered care based on the young woman's needs.

Bakgrund: Att tillämpa kunskaper om sexualitet och samlevnad samt ge samtalsstöd efter förlossning är en del av den sexuella och reproduktiva hälsan och ingår i barnmorskans kompetensområde. Forskning visar att kvinnor upplever en transition i sexualiteten upp till ett år efter förlossning, samt att det finns ett behov hos kvinnor att få stöd och samtala om detta med vårdpersonal. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att stödja kvinnor i deras sexualitet första året efter förlossning. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Data inhämtades från individuella semistrukturerade intervjuer med åtta barnmorskor verksamma på barnmorskemottagning. Data bearbetades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att barnmorskorna gav stöd i sexualiteten första året efter förlossning till kvinnor genom samtalsstöd där barnmorskans bemötande var viktigt. Samtalsstödet utformades som information och normalisering, undersökande och rådgivning. Hinder för stöd angavs vara integritet, andra personer närvarande vid mötet, kulturskillnader och tidsbrist. Informanterna ansåg att behov av fortbildning inom sexologi finns, för att ge stöd i sexualiteten för kvinnor året efter förlossning. Klinisk tillämpbarhet: Denna studie kan genom barnmorskornas erfarenheter av att stödja kvinnor i sexualiteten året efter förlossning användas som inspiration för andra barnmorskor verksamma inom området. / Background: To apply knowledge on sexuality and relationships and providing support by dialogue is part of sexual and reproductive health, and part of the midwives’ competence. Research shows that women experience transition in their sexuality up to one year post partum, and that women express the need for support on the subject from health professionals. Aim: The aim of this study was to describe midwives’ experiences of giving support to women in their sexuality in the first year post partum. Method: The study was conducted through a qualitative method with an inductive approach. Data was collected from semi-structured individual interviews with eight midwives. The data was processed by qualitative inductive content analysis. Results: The result of the study showed that the midwives provided support in sexuality the first year post partum to women by dialogue, where the midwives approach was important. The dialogue support was provided by information and normalisation, investigation and consulting. The informants felt that further education in sexology was needed to give support to women in their sexuality the first year post partum. Clinical application: Through the experiences of the midwives in supporting women in their sexuality the first year post partum, this study might be used as inspiration for other midwives active in the field.