Bakgrund: Under ungdomsåren förändras ungdomar fysiskt, emotionellt och kognitivt. De går in i en ny fas i livet och utvecklas från att vara barn till att bli vuxna. Under ungdomsåren etablerara och experimenterar ungdomar med vanor, attityder, tro samt livsstil. Vid ogynnsamma förhållanden kan olika riskbeteende öka. Bland ungdopmar idag ses en ökning av sexuellexponering på sociala medier. Etfersom internet idag är mer lättillgängligt än tidigare kan det medföra att ungdomar i högre utsträckning exponerar sig sexuellt, vilket kan leda till sexuella övergrepp och missbruk. Syfte: Är att beskriva vad ungdomar kommunicerar om i bloggar, angående sex och relationer. Metod: En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman användes där fem ungdomsbloggar i åldrarna 17-25 år användes och analyserades Resultat: Utifrån de analyserade ungdomsbloggarna framkom det två huvudkategorier; Samhällets trender påverkar ungdomars sexuella hälsa och Tillit har betydelse för relationen. Under kategorierna bildades sex underkategorier. I resultatet framkom det att ungdomar kommunicerar i stor utsträckning om sex och relationer på sociala forum. De ansåg att det idag är mer accepterat med olika sexuella läggningar och familjekonstellationer samt diskuterades dagens könsideal. Det uttrycktes en negativ syn på hormonella preventivmedel. Bloggarna uttryckte att det var viktigt med bekräftelse i en relation. Konklusion: Ungdomar kommunicerar brett om sex och relationer på nätet, där de har en possitiv inställning till alternativa familjekontellationer. Synen på preventivmedel var negativ bland annat på grund av dess biverkningar och de förespråkade istället hormonfria alternativ. Relationer kan påverkas av olika förändringar i livet och att vara offentlig på internet kan upplevas som ansträngande för relationen.

SAMMANFATTNING  Syfte: Att kartlägga kvinnor och partners sexuella hälsa och parrelation efter barnafödande. Metod: En webbaserad prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.Resultat: Enkäten besvarades av 134 deltagare. Deltagarna ansåg att relationen hade förändrats till det bättre efter barnafödandet. Trötthet var den övervägande orsaken till förändrad sexlust. Cirka 70% av deltagarna rapporterade att sexlivet inte var lika prioriterat som tidigare. Partners önskade sex tidigare än kvinnorna efter barnafödande. Cirka 90% av deltagarna hade haft sex efter förlossningen och lusten kom vanligtvis tillbaka inom sex månader. Majoriteten rapporterade att informationen från barnmorskan angående sexuell hälsa var otillräcklig.  Slutsats: Trötthet var den främsta orsaken till förändrat sexliv för både kvinnor och partners. Sexlivet var inte lika prioriterat som tidigare dock ansåg majoriteten av deltagarna att relationen förändrats till det bättre efter barnafödande. Barnmorskans information om sexuell hälsa ansågs otillräcklig.Kliniska implikationer: Genom att informera om sexuell hälsa och hur relationen kan förändras efter barnafödande på föräldragrupper, barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler kan både kvinnan och partnern få en ökad kunskap samt förberedelse på förändringarna som väntar. / ABSTRACT  Aim: To map women's and partners' sexual health and relationship after childbirth. Method: A web-based prospective cross-sectional study with a quantitative approach. Results: The survey was answered by 134 participants. The participants felt that the relationship had changed for the better after the delivery. Fatigue was the predominant cause of altered sex drive. About 70% of the participants reported that sex life was not as prioritized as before. The partners wanted sex earlier than the women after delivery. About 90% of the participants had had sex after delivery and the desire usually returned within six months. The majority reported that the information provided by the midwife regarding sexual health was insufficient.  Conclusion: Fatigue was the main cause of altered sex life. Sex life was not as prioritized as before, however, the majority of participants felt that the relationship changed for the better after childbirth. The midwife's information about sexual health was considered insufficient. Clinical implications: By addressing about sexual health and how the relationship can change after childbirth in parent groups, midwife clinics and the childcare center, both the woman and the partner can gain increased knowledge and preparation for the changes that await.

Bakgrund: Barnmorskans roll är att stödja kvinnan under graviditet och barnafödande. Gravida tonåringar behöver ofta mer stöd och hjälp av barnmorskan under graviditeten än äldre kvinnor.  Syfte: Att belysa barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida tonåringar i mödrahälsovården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes som är baserad på sex intervjuer av barnmorskor. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier: barnmorskans bemötande av tonåringen, förbereda tonåringen för livet efter graviditeten, kulturell bakgrund påverkar och känsla av otillräcklighet. Barnmorskorna försökte se till individen i varje möte för att skapa en förtroendefull relation. De ville förbereda tonåringen för föräldraskapet och framtiden. Barnmorskorna påtalade att tonåringens kulturella bakgrund påverkade hur hon hanterade graviditeten och förberedde sig inför föräldraskapet. Vidare beskrev barnmorskorna en otillräcklighet i basprogrammet och vikten av att involvera andra professioner. Slutligen uttryckte barnmorskorna sitt eget behov av handledning. Slutsats: Resultatet visar på vikten av ett individuellt förhållningssätt och hänsyn till kulturella skillnader gentemot de gravida tonåringarna för att bygga en förtroendefull relation. För att vården av gravida tonåringar ska kunna individanpassas i enlighet med barnmorskans erfarenheter ställs krav på både barnmorskans kompetens och förhållningssätt samt på verksamhetens ramar. / Background: The role of the midwife is to support the woman during pregnancy and childbirth. Pregnant teenagers often need more support and help from the midwife during pregnancy than older women.  Purpose: Investigate the experience midwives have of nursing pregnant teenagers in the Swedish maternal health care Method: A qualitative study with inductive approach based on interviews with 6 different midwives. The data analysis was performed using a qualitative content analysis. Result: The results can be subdivided into 4 main categories: The midwives encounter with the teenager, preparing the teenager for life post pregnancy, how cultural aspects may affect, and the feeling of inadequacy. The midwives tried to look after the individual in each meeting to create a trusting relationship. They wanted to prepare the teenager for parenthood and for the future. The midwives pointed out that the teenager's cultural background influenced how she handled the pregnancy and prepared to become a parent. Furthermore, the midwives described an inadequacy in the basic program in maternal health care and the importance of involving other professions. Finally, the midwives expressed their own need for guidance. Conclusion: The results show the importance of an individual approach and consideration for cultural differences towards the pregnant teenagers in order to build a trusting relationship. In order for the care of pregnant teenagers to be able to be individually adapted in accordance with the midwife's experience, requirements are placed on both the midwife's competence and approach, as well as on the management of the maternal health care.

Att använda bad som terapi är inget nytt och finns omtalat redan under antiken. Idag är möjligheten att föda i vatten varierande globalt sett, och i Sverige erbjuds metoden endast på några få förlossningskliniker, trots en ökad efterfrågan. Evidensen visar att vattenfödslar inte påverkar förlossningen på ett negativt sätt och åsikter kring metoden grundar sig främst på attityder och inte fakta. De flesta barnmorskor har en positiv inställning till vattenfödslar trots att deras kunskap varierar. Forskning kring vattenfödsel lyfter främst kvinnors upplevelser men sällan barnmorskans. Syftet var att undersöka barnmorskors upplevelse av, och kunskap om vattenfödsel inom traditionell förlossningsvård på sjukhus. Med kvalitativ metod och induktivt förhållningssätt intervjuades åtta barnmorskor, med varierande erfarenhet, från en klinik som tillhandahöll vattenfödslar. Efter informerat samtycke genomfördes semistrukturerade intervjuer via zoom. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet utgörs av kategorierna “Barnmorskans upplevelser av kvinnan”, “Barnmorskans inställning och handläggning”, “Utmaningar med vattenfödsel” och “Kompetens om vattenfödsel”. Det visade sig att barnmorskan upplevde vattenfödslar som stärkande för kvinnan och att vattnet hade många fördelar för den födande, där smärtlindring och avslappning särskilt lyftes fram. De menade att möjligheten att välja vattenfödsel borde styras utifrån kvinnans önskemål och inte utifrån tillgången. Vattenfödslar uppfattades som positiva och sågs som naturliga fysiologiska födslar, där kommunikationen hade en framträdande roll. Svårigheten att uppskatta blödning i vatten upplevdes som en utmaning. Utbildnings- och kunskapsläget var varierande och både den totala arbetslivserfarenheten som barnmorska och antalet handlagda vattenfödslar spelade in i hur trygga de kände sig med metoden. Klinikens tydliga PM kring vattenfödsel spelade också in i den upplevda tryggheten. Slutsatsen var att barnmorskan upplevde vattenfödsel som positivt för både kvinnan och barnmorskan själv. Kunskap erhölls främst genom praktisk erfarenhet, andra barnmorskor och tydliga riktlinjer. Vid jämförelse mellan förlossningspool och mindre badkar var poolen att föredra. / Using baths as a therapy is not a new invention and is mentioned already in Antiquity. Today, globally, the possibility of giving birth in water is varying, and in Sweden the method is offered only on a few maternity clinics, despite an increased demand. The evidence shows that waterbirth doesn’t influence childbirth in a negative way, and opinions about the method mainly are based on attitudes rather than facts. Most midwives have a positive approach to waterbirths although their knowledge is varied. Research on waterbirth mainly focuses on women’s experiences, but rarely on midwives. The aim was to examine midwives’ experience of, and knowledge about waterbirth in traditional obstetric care in hospitals. With a qualitative method and inductive approach, eight midwives with varying experience, from a clinic that provides waterbirths, were interviewed. After informed consent, semi-structured interviews were conducted via zoom. The material was analyzed by using content analysis. The result consists of the categories “The midwife’s experiences of the woman”, “The midwife’s attitude and handling”, “Challenges with waterbirth” and “Competence about waterbirth”. It showed that the midwife experienced waterbirths as strengthening for the woman and that the water had many benefits for the woman, where pain relief and relaxation were especially highlighted. They believed that the possibility of choosing waterbirth should be governed by the woman’s wishes and not based on availability. Waterbirths were seen as positive, natural physiological births, where the communication had an important role. The difficulty of estimating bleeding in water was perceived as a challenge. The state of education and knowledge was varying, but the security in the method was based both in the experience as a midwife and in the number of experienced waterbirths. The clinic’s policies and guidelines about waterbirth also played a part in the perceived security. The conclusion was that the midwife experienced waterbirths as positive for the woman and the midwife herself. Knowledge was obtained mainly through practical experience, other midwives and clear guidelines. When comparing the birthpool and a smaller bathtub, was the pool to be preferred.

Patient influence for women giving birth in Caseload midwifery Background: According to the Patent Safety Act, a patient must be provided with expert and caring health care that meets certain requirements. The patient must be shown care and respect and the care is designed with and carried out in consultation with the patient, in that the patient has influence over their care. Person-centered, here women-centered, is about meeting the patient's need for coordination, continuity and with the participation of the patient. Motive: There are no studies done regarding patient-influence in caseload midwifery, which is so far the most women-centered model this author has found.Aim: To, based on previous research, describe and interpret women's experience of patient influence when they give birth to children in Caseload midwifery. Method: A search for qualitative articles using the PubMed and CINAHL databases was performed to make a metasynthesis. Inclusion criteria was articles were published from 2010 onwards in English and peer reviewed. Quality review was performed using SBU's protocol for review of qualitative studies, which resulted in sex articles. Results: Five themes that all showed that Caseload contributed to an increased patient influence. Continuity in the relationship, Consent to and be inclusive of, Empowerment and decision-making, Ownership and being in the moment and Alteration and normality.Conclusion: Continuity in the relationship by being remembered helped the woman to focus, on things that were important to her. This increased the woman's self-confidence, she got a sense of context and felt prepared for the birth. Participation in informed decisions about her pregnancy and childbirth, gave her empowerment. The woman experienced control and got an active role in the birth, they owned their birth. Childbirth as a philosophy gave women additional perspectives on childbirth as a normal phenomenon but at the same time as a transforming process of becoming a mother. The summary of this meta-synthesis is that all experiences flow together and are interdependent of each other, patient influence is complex. The synthesis of the six qualitative studies showed that Caseload midwifery contributed to an increased patient influence.

Bakgrund: Barnafödsel är en naturlig livshändelse som symboliserar en viktig del i livet för många kvinnor. Förlossningsupplevelsen är för många föräldrar en stor upplevelse som kvarstår under lång tid. Det bemötande och stöd som ges av barnmorskan och undersköterskan under förlossningen har en betydande roll för kvinnan och dennes partners upplevelse av förlossningen. Barnmorskan och undersköterskan har olika arbetsuppgifter men strävar efter samma mål. Syfte: Var att beskriva hur barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation i samband med barnafödsel. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med fyra fokusgruppsintervjuer, två med undersköterskor och två med barnmorskor. Datamaterialet analyserades systematiskt med en modell av Dahlin-Ivanoff och Holmgren. Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till två kategorier. Första kategorin är Ömsesidigt förtroende, vilket har tre tillhörande teman. Kommunikation, Samarbete och Teamarbete. Andra kategorin är Ohållbar arbetsmiljö, vilket har tre tillhörande teman. Stress, Känslomässig berg- och dalbana samt Ansvar. Resultatet visade på att barnmorskor och undersköterskor upplever sin arbetssituation stressig men fantastisk. De slits mellan sina känslor men älskar sitt yrke. Slutsats: Samspelet mellan barnmorska och undersköterska på en förlossningssal i samband med barnafödsel anses av personalen ha betydelse för kvinnan och hennes partners förlossningsupplevelse. / Background: Childbirth is a natural life event that symbolizes an important part of many women's lives. The birth experience is, for many parents, a great experience that lasts for a long time. The care and support provided by the midwife and the auxiliary nurse during childbirth has a significant role for the woman and her partner' s experience of childbirth. The midwife and the nurse have different tasks but strive for the same goals. Aim: To describe how midwives and auxiliary nurses experience their work situation during childbirth. Method: The study was conducted with a qualitative design with four focus group interviews, two with auxiliary nurses and two with midwives. The data was systematically analyzed with a model by Dahlin-Ivanoff and Holmgren. Results: The results of the analysis were compiled into two categories. The first category is Mutual trust, which has three related themes. Communication, Collaboration and Teamwork. The second category is Unsustainable working environment, which has three related themes. Stress, Emotional roller coaster and Responsibility. The result showed that midwives and auxiliary nurses experience their work situation stressful but fantastic. They are torn between their emotions but love their profession. Conclusion: The staff consider the interactions between the midwife and the auxiliary nurse in the delivery room during childbirth to have a significant role for the woman and her partner's birth experience.

Magister Curationis / Background: Globally, nurses and midwives are the most important healthcare providers. In most countries, nurses and midwives are often the first point of contact to healthcare, and in many rural areas, they are the only point of contact for patients. Skilled midwives are essential for the care of pregnant women and the safe delivery of their infants. Midwives play an important role in promoting the health and wellbeing of women, newborns and their families. In South Africa, slow progress in reducing maternal mortality can be partially attributed to a lack of appropriately trained health professionals to render some basic maternal care services. Aim & objectives: The aim of this study was to investigate the self-perception of preparedness for midwifery practice of final-year nursing students at a university in the Western Cape, South Africa. The objectives of the study were to: identify midwifery skills final-year nursing students found challenging to perform independently, determine the level of confidence of final-year nursing students for managing patients in the maternity unit, determine the level of comfort/confidence of final-year nursing students in key practice skills performance, and collect baseline evidence of nursing students’ perceptions of self-preparedness to inform the higher education institution of gaps and needs identified by nursing students. Methodology: A quantitative research approach using a descriptive survey design was implemented to gather information. A self-administered questionnaire using the Casey-Fink Readiness for Practice Survey was used. Due to the limited size of the population, an all-inclusive sampling strategy was utilised, with a sample size of N=217. At the time of the survey, only 164 nursing students attended class. Only 112 questionnaires were returned, yielding a response rate of 70.88%. All returned questionnaires had no missing data. SPSS Statistics version 25 was utilised for data analysis. Descriptive statistics, frequencies and tests for association were utilised.

Bakgrund: Svenska förstföderskor blir allt äldre. Åldern då fertiliteten hos kvinnor är som högst sammanfaller för många med en tid i livet som innefattar olika krav och måsten. Ett stort antal kvinnor i fertil ålder har bristfällig kunskap om hur ålder och olika livsstilsfaktorer påverkar fertiliteten. Genom att undersöka kvinnors önskemål gällande information om fertilitet samt hur kvinnor önskar få denna information kan vården bättre anpassas efter dessa önskemål. Syfte: Att undersöka om svenska kvinnor i 18–45 års ålder önskar information om fertilitet samt på vilket sätt de önskar få denna information. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling genom webbenkät, sammanställd med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt besvarade 267 kvinnor webbenkäten, en majoritet, 67%, var i åldrarna 24–35 år. Hälften av kvinnorna, 52%, önskade i nuläget information om fertilitet och nästan hälften, 48%, hade önskat information tidigare i livet. En majoritet ansåg att information om fertilitet är lämpligt att ges vid preventivmedelsrådgivning av en barnmorska, samt att skolklasser ska bli kallade till informationsträffar om fertilitet. Sveriges regioner ansågs ha störst ansvar att informera om fertilitet. Slutsatser: Kvinnor i fertil ålder önskar i hög utsträckning information om fertilitet. Genom regionernas ansvar är barnmorskor som yrkesgrupp viktiga informatörer och folkbildare, främst genom preventivmedelsrådgivning.

Bakgrund: Förekomsten av kvinnor som genomgår förlossningsinduktion i Sverige har ökat de senaste åren. Ämnet har diskuterats intensivt sedan hösten 2019 i samband med att doktorsavhandlingen "SWEPIS" publicerades. Delade meningar råder om när i graviditeten induktion bör ske. Tidigare beskrivningar av kvinnors upplevelser av förlossningsinduktion är att de generellt är sämre jämfört med spontan förlossningsstart. Syfte: Att utifrån kvinnors skrivna berättelser beskriva deras upplevelser av förlossningsinduktion som initierats av sjukvården efter beräknat förlossningsdatum. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Nio bloggar studerades och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i ett tema: Induktion efter beräknat förlossningsdatum väcker mångfacetterade känslor hos kvinnor samt tre kategorier: Känslor relaterade till upplevelsen av induktion uppstår redan tiden före förlossningen, Behov av stöd under inducerad förlossning och Upplevelsen av förlossningsinduktion varierar både under och efter förlossningen. Konklusion: Kvinnor upplever ambivalenta känslor relaterat till förlossningsinduktion. Induktion präglas av tvivel och lång väntan men även rädsla, hopplöshet, smärta, förväntan och positiva känslor. Barnmorskor främjar en god upplevelse genom förståelse för kvinnors känslor inför, under och efter en förlossningsinduktion. / Background: The incidence of women undergoing labor induction in Sweden has increased during the past years. The topic has been loudly discussed since the fall of 2019 due to the doctoral thesis “SWEPIS”. There are divided opinions about when induction should take place during pregnancy. Previous descriptions of experiences of birth induction shows that it´s generally worse compared to the experience of childbirth that started spontaneously. Purpose: To describe, based on women's written stories, their experiences of induction initiated by healthcare after the estimated date of childbirth. Method: Qualitative content analysis with inductive approach. Nine blogs have been analyzed. Results: The analysis resulted in a theme: Induction after the estimated date of birth evokes multifaceted emotions in women and three categories: Emotions related to the experience of induction arises even before the start of the induction, Need for support during induced childbirth and the experience of birth induction varies both during and after childbirth. Conclusion: Women experience ambivalent emotions related to the induction of labor. Induction is characterized by doubt and long waits but also fear, hopelessness, pain, anticipation and positive emotions. Midwives can support good experiences by understanding women's feelings before, during and after the induction of labor.

Bakgrund: Varje år genomgår 35000–38000 kvinnor abort i Sverige. Upplevelser av autonomi, skuld och skam finns beskrivet. En stor del av den svenska befolkningen läser dagstidningar varje dag och massmedia anses ha en viktig roll angående opinionsbildningen. Barnmorskans förhållningssätt ska präglas av kvinnans autonomi och kvinnan ska ses som en kompetent individ som självständigt kan fatta beslut. I barnmorskans arbete ingår att stå upp för kvinnans rättigheter och god kunskap i att framföra dessa rättigheter på basis av evidens och forskning. Kunskap om abortframställandet i dagstidningar är viktigt för barnmorskan då det kan påverka kvinnans beslut och hennes tankar kring aborten. Syfte: Att undersöka hur svenska dagstidningar framställer bilden av abort och abortvård i Sverige Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har tillämpats. Analys har genomförts av 126 artiklar från de fem svenska dagstidningar som har störst räckvidd. Resultat: Aborträtten och kvinnans rätt till autonomi framställs som om den står på spel, fostrets rätt till liv och abortförsvarande krafter engagerar. Fyra kategorier och nio subkategorier framkom ur analysen. Konklusion: Ovanliga och dramatiska aborter och aborthändelser framställs i massmedia framför den okomplicerade majoritetsaborten. Skildringen av abort och abortvård i svenska tidningar kan ses som problematisk då synen på abort i samhället riskerar att stigmatiseras och därmed i slutändan drabba kvinnans autonomi, reproduktiva och sexuella rättigheter. / Background: 35,000-38,000 women undergo abortion in Sweden every year. Experiences of autonomy, guilt and shame are described. A large part of the Swedish population reads newspapers and the mass media is considered to have an important role in public opinion formation. The midwife's approach must be characterized by the woman's autonomy and be seen as a competent individual who can make decisions independently. The midwife's work includes standing up for women's rights and good knowledge in asserting these rights on the basis of evidence and research. Knowledge abort presentation on abortion in newspapers is important for the midwife then it can affect the woman’s decision about abortion. Purpose: To investigate how Swedish newspapers present the image of abortion and abortion care in Sweden. Method: A qualitative analysis with inductive approach has been applied. An analysis of 128 articles from five Swedish daily newspapers with the greatest reach has been carried out. Outcome: The right to abortion and women's right to autonomy are presented as being at stake, the fetus's right to life and women’s right to abortion is engaging. Four categories and nine subcategories are presented. Conclusion: Unusual and dramatic abortions and abortion events are presented in mass media in front of the uncomplicated majority abortion. The portrayal of abortion and abortion care in Swedish media can be seen as problematic as the view of abortion in society risks being stigmatized, and thereby ultimately affecting women's autonomy and reproductive, sexual rights.