Vådabekämpningar är inget nytt fenomen när det kommer till militära operationer. För att kunna lösa detta problem så måste man ta reda på vilka de största orsakerna till vådabekämpning är samt vilka lösningar det finns för att minska risken. I denna uppsats har det genomförts kvalitativa litteraturstudier om fenomenet vådabekämpning, från Operation Desert Storm och framåt.  Syftet med uppsatsen är att studera hur arbetet med att förhindra vådabekämpningar skulle kunna se ut, samt ta reda på vilka de största anledningarna är till att vådabekämpningar uppstår.  Analysen visar att det finns en rad olika orsaker till att vådabekämpningar uppstår. Vidare så visas ett antal åtgärder som kan vidtas för att minska risken för vådabekämpningar. Resultatet visar på att det går att reducerar riskerna, men att fenomenet aldrig helt kan försvinna. / When it comes to military operations, fratricide is not a new phenomenon. In order to solve the problem of fratricide, one has to be aware of its major cause as well as the means by which the risk of fratricide can be decreased. This paper presents a qualitative study of literature concerning the phenomenon of fratricide from the time of Operation Desert Storm and after. The purpose of the paper is to learn how the work to prevent fratricide might be organized as well as outlining the major causes of fratricide.  The analysis shows that there are several causes to fratricide. It also presents a number of actions that can be taken to decrease the risk of it happening. The result shows that even though the risk can indeed be reduced the phenomenon as such will never disappear completely.

In the latest years the Swedish armed forces have gone from an armed force with conscripts to voluntary men and women. When the basic training is voluntarily may the question be if the new men and women have the same approach to Desirable competences and pedagogy that is used by their officers during their training. Desirable competences are a part of the model transformational leadership and are divided into task related competence, management competence, social competence and capacitate to cope with stress. To deal with this problem I have used questionnaires from conscripts and a new questionnaire made on voluntary recruits. I have compared the results in a case study method and it shows a positive progress from the recruits view how the officers use examples from the transformational leadership. The study shows that recruits want officers to make demands, motivate and inspire them. The recruits want to know the goal with the education and they want the officers to make demands on them. / Försvarsmakten har de senaste åren gått från värnplikt till en Försvarsmakt som bygger på frivilliga män och kvinnor. När grundutbildningen är frivillig kan männen och kvinnorna ha en förändrad syn på önskvärda kompetenser och pedagogik som används av officerarna under utbildningen. Önskvärda kompetenser är en del av Utvecklande ledarskap och kompetenserna är uppdelade i Fackkompetens, Chefskompetens, Socialkompetens och Stresshanteringsförmåga. För att hantera problemet har jag använt enkätundersökningar från värnpliktiga och en ny enkätundersökning gjord på rekryter. Resultaten från dessa har jämförts utifrån en fallstudiemetod och det visar en positiv utveckling i hur rekryterna ser på att officerarna använder exempel från utvecklande ledarskap. Undersökningen visar också att rekryterna vill att officerarna skall ställa krav, motivera och inspirera. Rekryterna vill veta målet med utbildningen och de vill att officerarna ställer krav på dem.

Beslutsfattning om militära våldsmedel varierar med en nations civil-militära mönster. Genom att teoretiskt använda maktbegreppet för att beskriva vilka normativa styrprinciper som formar den civil-militära relationen kan den också beskrivas. Teorin appliceras på Falklandskonflikten och Ubåtsincidenterna i Sverige under tidigt 80-tal. Effekterna som undersöks är tid och uppfattning om det strategiska målet som operationen syftar till.   Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur olika typer av relationer mellan civila makthavare och den militära organisationen påverkar utformningen av beslut om militärt våld. Uppsatsen förklarar vilka styrprinciper som ligger bakom hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Resultatet indikerar att maktbegreppet är fruktbart för att kategorisera den civil-militära relationen och därmed beskriva hur olika politiska system fattar beslut om militärt våld. Sverige tenderade till att reglera och överlåta våldsbeslut till den militära aktören, men uppvisade en pragmatisk hållning när beslut brådskade. Storbritanniens dominerande drag var förhandling genom samverkan vilket medförde att direktiv var sällsynta. Reella likheter mellan Storbritanniens och Sveriges civil-militära relation existerade. En skillnad var graden av integration. En formell integration av försvarsmaktsledningen i den politiska ledningen socialiserade den militära aktören till att uppfatta politiska intentioner och internaliserar den att ta hänsyn till politiska konsekvenser av våldsmakten. I Sverige uppstod samverkan mellan aktörerna på basis av ad-hoc vilket medförde att den militära aktören fick stora friheter att genomföra operationen på bekostnad av den civila kontrollen / Decision-making on military violence varies with a nation’s civil-military relation. Applying a theoretical framework that uses the concept of power to determine the normative and ruling principles will allow a model to describe and categorise the civil-military relation. The theory is applied on the Falklands conflict and the Swedish issue of violating submarines in the early eighties. The effects that are examined are time and the apprehension of the conception over the strategic goal for the operation. The purpose of this study is to examine how different types of relations between politicians and the military organisation, are affecting the design of the decision process. The study explains what normative and ruling principles that are underlying how different political systems make decisions on military violence. The results indicate that the concept of power can be fruitful to categorise the civil-military relation and thereby describe how different political systems makes decisions on military violence. Sweden had an inclination towards governmental regulation and to hand over the decisions to the military operator, but had also a pragmatic attitude when decisions were urgently needed. The dominating inclination in UK during the Falklands conflict was to closely co-ordinate actions through negotiations between the civil and military operators. Actual similarities between the UK and Sweden did exist as well. However, a difference was the level of integration. A formal integration of the military supreme command into the Ministry of Defence will socialise the military operator so that he will detect political intentions and internalize him to take decisions with political considerations. In the case of Sweden co-ordination was run on basis of ad-hoc which gave the military operator large amount of freedom to act at the expense of the civil control

This essay examines masculinity in the Swedish military paper Värnpliktsnytt during 1971-1991. The purpose is to study the masculine norms and the hegemonic masculinity that Värnpliktsnytt conveys during these years. Värnpliktsnytt was handed out for free to all soldiers during 1971-2010. During the 1970’s the women were only allowed on non-combat posts and in the 1980’s they more and more were included and accepted as soldiers and staff in the military. In 1989 women were allowed to apply for active and non-combat duty in all military sectors. This affected the masculine ideal of Värnpliktsnytt, and the desirable view of man started to change. Before the 1980’s strong men in the ranger divisions constituted the hegemonic masculinity’s peak, but during this decade the regular conscripted soldiers with more individual thought and softer feelings rose in the hegemonic hierarchy. Also with the common debate on gender equality men in the military was encouraged to take a bigger part in the home life and to act more responsible towards the upbringing of the children. Apart from the duty to family, the military duty is also central to the masculinity in Värnpliktsnytt during the whole examined period. Men are expected to fulfill their military duty, although it is accepted to complain about wage andworking conditions. The overall results points in the direction that the ideal man becomes more complex.

Denna uppsats kretsar kring att pröva hur en av de främsta företrädarna för den realistiska skolan, förklarar de amerikanska anfallen mot Afghanistan (2001) och Irak (2003). Hans namn är Robert Kagan och uppsatsen syftar till ge en realists tolkning till varför USA handlade som man gjorde. Man måste därför försöka uppfatta världen utifrån USA:s horisont och försöka tolka samt sätta sig in i den amerikanska positionen på den internationella arenan. Problemformuleringarna kretsar kring att få insikt i grundstenarna i Kagans teori, samt hur Kagans grundsyn skiljer sig gentemot den idealistiska. Vidare hur USA:s militära styrka, enligt Kagan, påverkar dess beteende på den internationella arenan, men även hur Kagan ser på USA:s kommande globala engagemang. Robert Kagans bok Om paradiset och makten USA och Europa i den nya världsordningen kommer att utgöra fundamentet i studien. I boken kretsar bl.a. Kagans resonemang kring att USA och Europa distanserar från varandra, men även kring militär styrka. Därför ger boken oss en väldigt bra bild av USA:s position på den internationella arenan. Kagans resonemang vävs sedan ihop med kritik, realism, idealism och geopolitik. Slutsatsen blir att grundstenarna i Kagans resonemang återfinns i den s.k. realismteorin, men även till viss del i geopolitiken. Han sätter stor vikt vid militära medel och ser staterna som de mest betydelsefulla aktörerna, samt ser världen som allmänt hotfull. Han realistiska resonemang grundas på amerikanska spelregler och ledarskap på den internationella arenan. Skillnaden mellan Kagans grundsyn och den idealistiska bottnar främst i idealisternas fokusering på integration mellan stater. Vidare att de sätter tilltro till internationell rätt, samt har ett mer multilateralt förhållningssätt till omvärlden. Kagan menar vidare att starka stater är mer villiga att använda tvång och hot i internationella relationer. De bedömer dessutom hot och risker annorlunda jämfört med svagare stater. Enligt Kagan beter sig USA som en internationell sheriff på den globala arenan och beteendet bottnar i militär styrka. Vidare anser Kagan att USA har haft samma kurs i flera århundraden. USA har expanderat in i Europa och Asien och aldrig dragit sig tillbaka. Man hade redan före den 11 september 2001 fokuserat på Kina som motspelare. Dessutom, menar Kagan, att USA varit villiga att satsa på ny militär teknik, vilken kan förändra krigföringen. Han skriver även att både Clinton och Bushadministrationen varit grundade på att USA är en nödvändig nation, samt att amerikaner vill beskydda och sprida det liberala systemet i världen.

Uppsatsen har som syfte att beskriva relationen mellan den svenska militära underrättelsetjänsten och beslutsfattare på politisk nivå. Utgående från Samuel Huntingtons och Morris Janowitz teorier om civil-militära relationer studerar jag 1974 och 1996 års underrättelseutredningar för att genom en jämförelse av dessa försöka beskriva relationen utifrån teorins etablerade begrepp imperatives och control, i denna studie översatta till fordringar och kontroll. Studien genomförs som en kvalitativ innehållsanalys och dokumentstudie. Analysen av hur utredningarna beskriver den svenska militära underrättelsetjänsten tjänar som underlag för att beskriva relationen mellan beslutsfattare och underrättelsetjänst och hur denna utvecklats. Slutsatserna visar att det sedan mitten av 1970-talet råder en uttalad och tämligen oförändrad syn på att det är de funktionella fordringarna som styr den militära underrättelsetjänsten. Med en förändrad säkerhetspolitisk situation har den militära underrättelsetjänsten fått en viktigare roll och ökat inflytande i den politiska processen samtidigt som den politiska sidans syn på behov av kontroll och insyn i underrättelsetjänsten har ökat. Underrättelsetjänstens autonomi visavi beslutsfattarna kan sägas ha minskat.

Inom Försvarsmakten används motordrivna generatorer för att förse många förbandsenheter med elektricitet. Dagens bullriga och vibrerande elverk är idag möjliga att ersätta med tystare bränsleceller. På köpet erhålls en bättre ergonomi för alla som arbetar i hytter som strömförsörjs av elverk. I rapporten redovisas funktionen för olika typer av bränsleceller, vilka bränslen de använder sig av och hur dessa kan transporteras. Dessutom redovisas hur två elverk används och vilka förbättringar som kan åstadkommas vid byte till bränsleceller. Slutligen analyseras den militära nyttan med ett byte. / In the Armed Forces many units are provided with electricity from generators. It is now possible to replace noisy and vibrating generators used today with more quiet fuel cells. As a bonus, we obtain better ergonomics for those working in units powered by generators. This report describes the function of different types of fuel cells, what fuels they use and how they can be transported. Furthermore it shows how two generators are used and what improvements can be achieved when switching to fuel cells. Finally the military benefit of retrofitting is analyzed.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap. Dessa faktorer har sedanutgjort basen i jämförelsen.Med anledning av officerens roll i en allt mer komplex värld efter bland annat Sovjetunionens fall,global terrorism samt införande av komplexa tekniska system, vilka alla lett till en ickelinjär syn påkrigföring, visar studien att det finns det stora fördelar att utbilda med modeller som tar hänsyn tillvuxenpedagogisk teoribildning, helhetssyn, tvärvetenskaplighet och systemförståelse. / This research paper has taken an interest in how the education at the Advanced CommandCourse Technical Orientation has been performed with during the initial technical year. I havecompared this to three alternative ways of conducting education. These three alternative wayshave consisted of the three models of education:1. Problem Based Learning2. Five-step Model3. Thematic EducationThe purpose of this research paper is to illustrate how the education can be developed to reach ahigher degree of knowledge of technical systems and holistic view to prepare the officer for thenext level.I have compared these three models to the education at the Advanced Command CourseTechnical Orientation regarding advantages and disadvantages concerning that the students aremilitary officers. When examinated the students will become commanders or administrativeofficials to commanders within the Armed ForcesFrom pedagogic literature and official reports within and outside the Armed Forces, I haveidentified some factors that affect the demands and possibilities for military officers to serveafter their education, mainly with focus on the future and the need for knowledge of technicalsystems. These factors are the basis for my comparison.My research shows that the officer is taking part in a more complex world. After the fall ofSoviet Union, the rise of global terrorism and implementation of advanced technical systems,we are now looking at a non-linear act of war. Because of this, there are great advantages withtraining officers according to theories of adult learning, inter disciplinarity, comprehensive viewand knowledge of systems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 02-04

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts. Uppsatsens empiri har utgjorts av olika styrdokument samtsamtal och intervjuer. Styrdokumenten är utgivna av Försvarsmakten, olika skolor och förband. De intervjuer, som har genomförts,har gjorts med officerare som har varit verksamma som plutonchef, ställföreträdande plutonchef, kompanichef eller sombataljonschef i internationell insats på Balkan, under en tidsrymd av minst sex månader. Under den avslutande delen av uppsatsengenomfördes en analys av det empiriska materialet utifrån tidigare nämnda teorier som genererade slutsatser. I analysens sista delger författaren svar på uppsatsens frågeställningar. Huvudslutsatserna i uppsatsen är:- Den chefs- och ledarskaps träning som har bibringats den yngre officeren på obligatoriska skolor har varit fokuserad motuppgiften att försvara landet mot det väpnade angreppet. Den chefs- och ledarskapsträning som är riktad mot uppgiftenatt kunna genomföra internationella insatser är endast av orienterande karaktär.- Internationella insatser är en prioriterad uppgift på pappret men inte på officerens hemmaförband och detta verkarmenligt då officeren skall befästa och öka sina chefs- och ledaregenskaper..- Den enda enhet som tillvaratar och implementerar vunna chefs- och ledarskapserfarenheter, från internationelltjänstgöring, systematiskt i officerens olika utbildnings- och träningssteg är Swedint.- I en multifunktionell miljö ägnar officeren huvuddelen av sin chefstid till att lösa personalproblem.- Personal som har tjänstgjort i en internationell insats menar att chef- och ledarskapsträningen inom Försvarsmaktenmåste breddas och denna breddning kan erhållas om man minskar fokuseringen på uppgiften det väpnade angreppet tillförmån för uppgiften att kunna genomföra internationell insats. / The purpose of this essay has been, through evaluation, to clarify if leadershipeducation and training for international service as platoon or deputy platoonleader, undergone by younger Swedish amphibious officers in the part of the90: s, is sufficient or not. The essay gives, among others, answers to thefollowing questions: In hindsight, what education and training is relevant andwhat is desirable? Do the officers, who have done international service, feelthat international service is a prioritised task?The theoretical framework has been Ellström´s theory about competence andqualification in work and Sandberg´s and Targamas´ interpretative theory oncomprehension and education. The method used is qualitative with aninductive and deductive approach and the study is mainly based upon ahermeneutic approach. The essay is partly based upon documents from theSwedish Armed Forces´ Headquarters, order for education and training fromdifferent schools and regiments and partly upon interviews with officers, whohave served in the Balkans as leaders, at different levels, for a period of at leastsix months.The empirical research provides, among others, the following results:Education and training for officers, given in different steps, is focused on thetask defending the country against armed attack. The task international serviceis of an introductory nature only. The officer spends a lot of his time in themultifunctional arena solving personnel problems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detkalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15. Studien leds fram av ett antal studiefrågorsom utgör grunden för de variabler som utgör analysverktyget och som sedan nyttjas för attanalysera utbildningen av soldater och förband.Studien visar att de svenska förbanden erhåller en ändamålsenlig utbildning avseende hur upprorbekämpas med direkta och indirekta metoder. Analysen visar också på en utvecklingspotentialavseende lessons learned processen och i utbildningen avseende fenomenet uppror. / Sweden has a long tradition in training soldiers and units for the defense of their ownterritory. This has been the main effort of the Swedish units during the cold war. TheSwedish units of today have to deal with tasks and environments other than thetraditional ones. Moreover, the Swedish units face a belligerent force that has differentmotives, ways and means than the enemy during the cold war.The aim of the thesis is to discuss whether the Swedish soldier and unit training aresuited for this new enemy. Do the Swedish units receive a relevant and proper training?The thesis is accomplished in the form of a case study. The thesis is implementedthrough questions which are the base for the analytical tool. This tool will be used foranalyzing the training of soldiers and units.The thesis shows that the Swedish units receive a relevant training concerningcounterinsurgency with a direct and indirect approach. The analysis also shows apotential for development concerning lessons learned and training in the phenomenainsurgency. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09