Syftet med föreliggande studie var att (1) undersöka om det fanns någon skillnad i upplevd psykisk hälsa hos elitfotbollsspelare och en jämförelsepopulation bestående av gymnasieelever; (2) undersöka om upplevelsen av socialt stöd från föräldrar skiljde sig mellan grupperna samt (3) undersöka om det fanns något samband mellan variablerna psykisk hälsa, socialt stöd och positiv sinnesstämning bland elitspelarna. Totalt deltog 280 ungdomar (ålder 16-20) där 122 var fotbollsspelare ifrån fyra olika fotbollsakademier och 158 ingick i en jämförelsepopulation. Instrumentet som använde var ett frågeformulär utvecklat av svenska folkhälsoinstitutet. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller upplevd psykisk hälsa där elitidrottarna upplevde psykisk hälsa än jämförelsepopulationen. Resultatet visade även att elitidrottarna upplever mer socialt stöd från föräldrar än jämförelsepopulationen. Ett ytterligare resultat var att det fanns ett samband mellan socialt stöd och positiv sinnesstämning. Rekommendationer som ges är att skapa ett nätverk mellan förening-föräldrar-skola i syfte att öka ungdomarnas välmående. Föreningar rekommenderas även att nå en förståelse för den enskilda individens behov av socialt stöd.

Den här utvärderingen undersöker vilken typ av folkbibliotek användare vill ha idag. Den inriktar sig främst på tre teman; miljö, öppettider och utbud. Utvärderingsobjektet är Skellefteå stadsbibliotek och till viss del även närbiblioteken i Skellefteå. Jag använde mig av en kvantitativ metod i form av webbenkäter, för att få reda på svaren på mina frågeställningar. Jag tog även hjälp av litteratur som redan fanns skrivet om ämnet. Jag fick 62 svar på min webbenkät. Min huvudfråga är: Vilken typ av folkbibliotek vill användarna i Skellefteå kommun ha? Vilka underliggande frågor kommer jag att kortfattat presentera nedan, tillsammans med de slutsatser jag har hittat om respektive fråga. Miljö Vilken miljö vill användarna att folkbiblioteket ska ha? Det fanns tre olika miljöer som alternativ; lugn, tyst och rofylld miljö, spännande och stimulerande miljö och social och vardagsrumsmiljö. De flesta svarade att de vill ha alla tre miljöer i biblioteket. Min tanke kring detta är att man skulle kunna ha olika rum eller avdelningar som har olika miljöer så att man kan välja vilken typ av miljö man vill vistas i när man besöker biblioteket. På andra plats efter alla tre miljöer kom lugn, tyst och rofylld miljö som är den mer traditionella biblioteksmiljön. Öppettider Är användarna nöjda med öppettiderna på de bibliotek de besöker? Besökarna på biblioteken verkar överlag vara rätt nöjda med öppettiderna, även om det finns undantag. Användarna är nöjdare med Stadsbibliotekets öppettider än med närbibliotekets öppettider. Vilka dagar och tider skulle de helst vilja besöka biblioteket? Alla dagar verkar folk vilja besöka biblioteket, men måndagar och torsdagar var populärast. När det gäller vilken tid de vill besöka biblioteket, så har de flesta svarat mellan klockan tio på morgonen och klockan åtta på kvällen. Den allra populäraste tiden för besök var mellan klockan 18 och 20. Skulle användarna kunna tänka sig att besöka biblioteket obemannat efter ordinarie öppettider och med begränsad service? Mer än hälften av de svarande kunde tänka sig att besöka biblioteket obemannat efter ordinarie öppettider och med begränsad service. Utbud Vad brukar användarna göra, använda eller låna i det fysiska biblioteket? Av de som svarat är det vanligast att de lånar och återlämnar, läser/lånar fack- eller skönlitteratur i det fysiska biblioteket. Väldigt få av de som svarat brukar låna tv- och dataspel, musik, använda databaser och söka samhällsinformation. Vad brukar användarna göra, använda eller låna på bibliotekets webbplats? De flesta respondenterna som svarade på frågan om vad de gör på bibliotekets webbplats angav att de brukar låna om och reservera. Det fanns ett stort bortfall på den här frågan. Vilken typ av medieutbud tycker användarna är viktigt på biblioteket? De utbud som fanns med i enkäten var nyutgivna böcker, böcker som många vill läsa, böcker som kan vara svåra att hitta, tidningar och tidskrifter, ljudböcker, musik, film och tv- och dataspel. Många av respondenterna tyckte att de olika utbuden var ganska eller mycket viktiga. Det finns dock tre undantag musik, film och tv- och dataspel. Dessa verkar vara mindre viktiga än resten för de flesta av respondenterna. Detta betyder att de flesta verkar tycka att det är viktigare att biblioteket har ett bra utbud av litteratur än av andra nyare medier.

No description available.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen. I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt. För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig. Barnskötarna i undersökningsgruppen poängterar leken, där de menar att förskolebarnens dispositioner märks. När det gäller barns interaktivitet kan vi läsa ut att förskollärare och barnskötare har lite olika uppfattning om faktorer som påverkar och som har betydelse. Förskollärare menar att en trygg hemmiljö är en grundsten och att många olika kontakter är nödvändiga för barnet. Barnskötare pratar om det viktiga arbetet med språket och att också låta små barn bli hörda.

No description available.

No description available.

<p>Tjänster är handlingar snarare än varor, detta betyder att tjänster inte är påtagliga. Det vill säga att en tjänst inte går att se, känna eller smaka på i samma utsträckning som en produkt. Detta medför att kunden kan ha svårigheter att utvärdera kvaliteten av en tjänst och kunden letar därför efter påtagliga föremål som hör till tjänsten för att lättare kunna utvärdera kvali­teten.  Exempel på sådana föremål kan vara möblemang, temperatur, olika dofter och ljus­sättning i fö­retagets lokaler. Dessa fysiska föremål ingår i konkurrensmedlet påtaglighet som är en av tre delar i tjänstemarknadsföringens konkurrensmedel. De två andra konkurrens­medlen är personer och process. Konkurrensmedlet personer representerar den personal kunden möter, andra kunder i omgivningen där tjänsten utförs och även kunden själv. Den sista delen är process och detta innebär t.ex. ett tjänsteföretags kösystem och registrerings­processer. Den omgivande miljön mellan företag och kund är det som utgör ett service­landskap. Servicelandskapet kan de­finieras som: ”den fysiska omgivningen, vilken tjänsten produceras, levereras och konsumeras inom”. Det är de fysiska bevisen som präglar den om­givande miljön och därför spelar service­landskapet en stor roll för den upplevda kund­kvaliteten. Att ha ett tillfredsställande serviceland­skap kan ses som en viktig del för skapandet av hög kundkvalitet, men även för ett tjäns­teföretags marknadsföring. Oavsett vilken typ av tjänst som konsumeras så har alla tjänster en sak gemensamt, nämligen service­mötet.  Även servicemötet ligger till grund för hur kunden upplever tjänstens kvalitet och därför är det viktigt att servicemötet, som även kallas ”sanning­ens ögonblick”, har så hög kvalitet som möjligt för att personalen i sin tur ska kunna skapa hög kvalitet för kunden.</p><p>Syftet med rapporten är att beskriva hur kunden uppfattar omgivande miljö i ett tjänste­företag. En undersökning kommer att genomföras på Kärnsjukhuset i Skövde för att ta reda på kunder­nas uppfattning om den omgivande miljön i entréhall och angränsande väntrum.</p><p>Rapporten bygger på den undersökning vi genomfört på Kärnsjukhuset i Skövde. För att undersökningen ska få så hög tillförlitlighet som möjligt har vi valt att genomföra undersökningen i form av en besöksintervju. Vid en besöksintervju har respon­den­ten möjlighet att ställa frågor till oss vid eventuella oklarheter som gäller frågeformuläret och vi kan hjälpa till med förtydningar. Detta kommer troligtvis att öka svarsfrekvensen och med det ökar även undersökningens tillförlitlighet. Vårt urval består av 200 respondenter och det geografiska område som vi valt att begränsa oss till är sjukhusets entréhall med angränsande väntrum.</p><p>De centrala slutsatser vi fått fram av undersökningen är att kunder uppfattar den omgivande miljön i entréhallen som positiv. Vad som har framkommit av undersökningen är att entréhallen upplevs som lugn och fräsch, att skyltning, utrymme och belysning upplevs som tillfredsställand. En annan slut­sats vi fått fram är att personalen kan ha ett visst inflytande på kundens uppfattning av den omgivande miljön.</p> / <p>Services are more actions than goods; this means that services are more tangible. Tangible means that it can’t be seen, touched or tasted in the same way that a product can. This may result in the customer having some problems with evaluating the quality of the service. Because of this, the customer searches for more tangible areas that relate to the service to easier evaluate the quality. Examples of such areas could be furnishing, temperature, different scents and lighting inside the companies premises. These physical areas are included as a competitive weapon where tangibility is one of three parts in the competitiveness in the marketing of services. The other two are people and process. The competitive weapon of people represents the staff that the customer engages with, other customers in the surrounding environment and even the customer himself.  The last part is process; this is for example a service company’s queue system and its registration process. The surrounding environment between a company and the customer constitute the servicescape. The servicescape can be defined as: “the physical surroundings, where services are produced, delivered and consumed within”. It is the physical evidence that pervades the surrounding environment and therefore servicescape plays a large part in the customer’s experience of quality. To have a satisfying servicescape can therefore be seen as an important part in producing high customer quality, and even for a service company’s marketing. Regardless of what type of service that is consumed, they all have something in common, the service meeting. Even the service meeting impacts greatly on how the customer experiences the quality of the service. Therefore it is important that the service engagement, even called “moment of truth”, is as good as possible to create good quality for the customer.</p><p>The intention with the study is to describe how the customer registers with the surrounding environment in a service company. A study will be done on Kärnsjukhuset i Skövde to find out the customers interpretations on the surrounding environment in the entrance hall and neighboring waiting rooms.</p><p>This report is based on the study we made on Kärnsjukhuset i Skövde. We chose to do the study in form of an attendance interview to attain the highest possible reliability. With an attendance interview the respondent had the chance to ask us questions if there was anything they didn’t understand and even make some clarifications. This will probably increase the answer frequency and also increase the study’s reliability. Our selection consists of 200 respondents and the geographically area of the entrance hall and neighboring waiting rooms in the hospital.</p><p>The most central conclusion we deduced from the study is that the customer registers the surrounding environment in the entrance hall as a positive environment. What emerges from the study in the entrance hall is that it is perceived as calm and fresh, that the display, the room and the lighting are perceived as satisfying. Another conclusion that emerges is that the staffs have some influence on the customers’ perception on the surrounding environment.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat. Enkätens 15 påståenden bedöms dels utifrån upplevd reali-tet och dels utifrån vilken subjektiv betydelse det har för patienten. Dessutom ingår två öppna frågor där patienterna fått möjlighet att kommentera sina erfarenheter fritt. Studien pågick under fyra på varandra följande dygn då ordinarie operationsverksamhet bedrevs. Enkäten besvarades av 59 patienter, vilket innebar en svarsfrekvens på 91 procent. Studiens huvudre-sultat visar att de deltagande patienterna har mycket positiva erfarenheter av personalens be-mötande på uppvakningsavdelning. Patienternas erfarenheter av integritet är mindre positiva, miljön är det område som patienterna har minst positiva erfarenheter av. Resultatet diskuteras utifrån Paterson och Zderads humanistiska omvårdnadsteori som betonar den intersubjektiva verkligheten, det som sker människor emellan.</p><p>Nyckelord: patienterfarenhet, uppvakningsavdelning, bemötande, integritet, miljö</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.</p><p>I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.</p><p>För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.</p><p> </p>