Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns inställning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehåll. Undersökningen genomfördes med hjälp av ostrukturerade enkäter samt observationer av samling på förskolan. Vi utförde även intervjuer av barn för att få en övergripande bild på området. Resultatet visade att förskollärare anser att samlingen är en betydelsefull aktivitet som bör leda till att läroplanens mål uppfylls, genom att förskollärarna försöker förhålla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs även likheter med tidigare forskning och litteratur.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur förskolor arbetar med att skapa miljömedvetenhet hos barnen samt om förskolor arbetar med källsortering och återanvändning tillsammans med barnen. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med nio pedagoger från tre förskolor. Resultatet visar att det finns både teoretiska och praktiska aktiviteter förskolorna använder sig av för att skapa miljömedvetenhet hos barnen och att källsortering är någonting som förekommer vid vissa förskolor. Alla tre förskolorna återanvänder material i verksamheten.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar. Resultatet i vår studie visar att personalen gör sitt yttersta för att utforma miljön efter vad läroplanen ger uttryck för. Genom att observera sina barngrupper ser personalen var intresset finns hos barnen och kan utforma inomhusmiljön efter vad de ser. Personalen lyfter fram att det sker samspel och samlärande i deras verksamhet, en del lyfter fram konflikthantering medan andra ser hur barnen samspelar i leken. Vår slutsats är att en av grupperna inkluderar barnen genom att samtala med barnen kring beslut som beslutas på avdelningen, medan de andra grupperna väljer att observera sina barn när de utformar sin inomhusmiljö.

Syftet med studien är att belysa hur ett barn med autism kan erbjudas möjligheter till en optimal lärandemiljö i förskolan. De faktorer som är av stor vikt är betydelsen av bemötande, innehåll och aktiviteter i det pedagogiska arbetet. Ute bland förskolepersonal undersöks det vad det var för kritiska och avgörande aspekter som behövdes för att stödja barnens lärande och utveckling i förskolan. De kritiska och avgörande aspekter som betonas i undersökningen är hur materialet och verksamheten är utformat för att tillgodose barn i behov av stöd. Pedagogerna har framhållit att erfarenheter är av stor vikt att ha med sig eftersom de blir en form av ”pedagogisk nyckel”. Nycklarna leder till en ökad framgång för att kunna uppnå en optimal lärandemiljö i förskolan. Linikko(2009) betonar att nycklarna är det som utgör en särskild betydelse till framgång.  Pedagogerna betonar även att det för en lyckad integrering krävs det att märka varje barns individuella behov och anpassa verksamheten därefter, som både ska utmana och utveckla barnen. Främst belyses det i studien att pedagogerna ska se till det enskilda barnets olika behov och tillgodose det efter bästa förmåga. Kunskap, erfarenheter och förhållningssätt är något som hela tiden utökas och utvecklas, som är en central del för pedagogernas fortsatta arbete i bemötandet av de olika individer och behov som finns i barngruppen.

No description available.

Tourism in the Arctic and Antarctic is increasing rapidly. In both Polar Regions, the cruise tourism is predominant. Several of the tour operators arrange trips under the banner of ecotourism, meaning that the trips should be ecologically sustainable. To ensure ecotourism standards there are different types of certifications; for cruise travels in the Arctic there is AECO (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) certification, and for travels to the Antarctic IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Promoters of ecotourism argue that these trips are important because they create support for conservation work among tourists making them “polar ambassadors”. But no journey, however “sustainably” operated, is without environmental consequences. In this project, the objective was to investigate whether ecotourism is worth its price for nature, by seeking answers to the following questions. 1)      Do the certifications fill their purpose or are they used as a form of “greenwashing”? 2)      Do the tourists become polar ambassadors? 3)      What are the environmental and natural effects of tourism in the Arctic? 4)      Is the ecotourism as operated today sustainable or are further developments necessary?   The project was partly carried out by participation in an “expedition” to the Arctic organized by a tour operator certified by AECO, during which my fellow travellers were asked to answer a couple of questionnaires. The results show that the industry is confident that it promotes conservation work, that the tourists become polar ambassadors, and that there are no visible negative ecological impacts. My observations and the questionnaires do not show that the participants automatically become polar ambassadors. However, the trip seems to affect the perceptions of first-time traveller to the Arctic, and the visitors learned new facts about the region and its wildlife. My observations during the trip also show that ecotourism-certifications do not seem to affect the travel agents work on site to any great extent and in some places land degradation is obvious. My conclusions are that ecotourism certifications have the potential to become an important tool in creating more sustainable travel, but much work remains to achieve this. Very little research has been conducted on the benefits vs. costs to the polar environment of ecotourism. Generally, much more research is needed to ensure sustainable tourism. / Turismen i Arktis och Antarktis ökar i snabb takt. I båda polarområdena är kryssningsturismen helt dominerande. Flera av företagen som arrangerar resor i regionerna bedriver ekoturism, alltså resor som ska vara ekologiskt hållbara. Det finns olika typer av ekoturismcertifieringar, för kryssningsresor i Arktis finns AECOs (the Association of Arctic Expedition Cruise Operators) märkning, och i Antarktis IAATO (the International Association of Antarctic Tour Operators). Förespråkare av ekoturism hävdar att dessa resor spelar en viktig roll i bevarandearbetet, därför att de skapar ett engagemang hos turisterna som de sedan tar med sig hem. Men inget resande, hur ekologiskt man än försöker bedriva det, är utan miljökonsekvenser. I detta projekt har ambitionen varit att undersöka om ekoturismen är värd sitt pris för naturen, genom att söka svar på följande frågor.   1)      Fyller certifieringarna sitt syfte eller leder de till ”greenwashing”? 2)      Blir turister polarambassadörer? 3)      Vilka är effekterna för miljö och natur av turismen i Arktis? 4)      Är ekoturismen hållbar?   Resultaten visar att branschen är övertygad om att den är positiv för bevarandearbetet, att polarambassadörer verkligen skapas, och att de synbara ekologiska konsekvenserna är obefintliga. Mina observationer under deltagande i en expeditionskryssningsresa till Svalbard, arrangerad av ett svenskt ekoturismföretag med medlemskap i AECO, visar inte entydigt på att människor blir polarambassadörer. Däremot verkar en resa påverka förstagångsresenärens uppfattning om Arktis, och besökarna lärde sig nya saker om regionen och dess djurliv. Observationerna under resan visar också att ekocertifieringar inte verkar påverka researrangörens arbete på plats i någon större utsträckning, och att markförslitningen på vissa platser är påtaglig. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ekoturismcertifieringar har en potential att bli ett viktigt verktyg i arbetet för ett mera hållbart resande, men det kvarstår mycket arbete för att detta skall uppnås. Väldigt lite forskning har bedrivits om ekoturismens värde och kostnader för naturen i polarområden. Mycket mer forskning behövs för att säkerställa långsiktigt hållbar turism.

Studiens syfte är att få en förståelse för hur barn i åldern 9-12 år och föräldrar, bosatta i urbana miljöer, resonerar kring och organiserar sin vardag i fråga om barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet i den byggda miljön, samt hur detta ger sig uttryck på barnets upplevda och faktiska rörelsefrihet och fysiska aktivitet. För att få en så nyanserad bild som möjligt har jag byggt studien kring ett flertal metoder; enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ till föräldrar, aktivitetsdagböcker, intervjuer med fem barn och deras respektive föräldrar, deltagande miljöobservationer samt två tjänstemannaintervjuer. Resultaten indikerar att föräldrar som upplever den byggda miljön som otrygg och osäker skänker en liten tillåten rörelsefrihet till sina barn, vilket i sin tur gör barnet mindre fysiskt aktivt. Det är viktigt att göra åtskillnad mellan faktisk och tillåten rörelsefrihet då dessa två sällan överensstämmer. Det visade sig att föräldrar kan hantera konflikten mellan den byggda miljön och barns rörelsefrihet och fysiska aktivitet genom bl.a. mobiltelefonanvändande, trafikvett samt kamrat- och syskoneskort.

Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på hur miljön på förskolan ser ut idag, med tanke på barnens lärande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön. Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuer Resultat: Utifrån observationer och intervjuer av pedagoger påverkar inomhusmiljön barns utveckling och lärande.

Vid värderingar används ofta den hedoniska prismodellen för att räkna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger på en bostads egenskaper, så kallade värdepåverkande faktorer direkt knutna till objektet, och det är en sammanvägning av priserna på varje egenskap som sedan utgör det uppskattade priset på bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter undersökte vi dels hur den hedoniska modellen är uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varför, men också hur psykologiska faktorer och mönster påverkar människor och deras uppfattning av miljöer. Syftet med undersökningen var att undersöka hur människor upplevde olika estetiska miljöer och ta reda på vilken inverkan en förändring eller addering av mindre kostsamma attribut eventuellt hade på en köpares upplevda betalningsvilja. För att undersöka vårt syfte har vi använt oss av teorier kring värdepåverkande faktorer i hedoniska prismodeller, estetik och arkitekturens påverkan på bostadspriser samt psykologiska mönster hos människor och deras känslomässiga responser på miljöer. I vår studie användes en kvantitativ metod och datan samlades in med hjälp av webb-enkäter med strukturerade frågor och fasta svarsalternativ. Enkäten gjordes på nittiosju personer som tillfrågades under ett flertal bostadsrättsvisningar. I våra resultat kunde vi se att både ökad upplevd trivsel och ökad upplevd spänning i en miljö i många av fallen också ledde till en ökad betalningsvilja. Främst var det en ökad upplevd spänning som framkallade högre uppskattade priser hos potentiella köpare. Genom våra resultat kan vi skaffa oss en ökad förståelse för den estetiska miljöns påverkan på människor. En ökad insikt om vad människor anser vara trivsamt, och vad de framför allt upplever som spännande, kan leda till att vi lättare förstår hur värde kan skapas och hur betalningsviljor kan ökas. Vår slutsats är att även mindre kostsamma och omfattande attribut som adderas eller förändras i en miljö har påverkan på människors uppskattade värde av bostäder, och att det framför allt är en ökad upplevd känsla av spänning som kan kopplas ihop med högre uppskattade priser. Även om trivsamhet också har ett tydligt samband med högre priser kan en estetisk miljö enligt våra resultat med fördel utformas så att miljön främst fokuserar på att kännas intressant och spännande för att på så sätt framkalla ökade betalningsviljor hos potentiella köpare. / The hedonic pricing model is a common tool to use when estimating house prices. The model is based on a residence’s different attributes, which are factors that are impacted by values associated with a specific object. Values are all combined to create an estimated price on a residence. By studying previous work of literature and reports we analyzed the hedonic pricing model’s structure, studied which factors are included and why, but also how psychological aspects and patterns affect people and their perception of environments. The purpose of the study was to examine how consumers experienced different aesthetic environments and to find out which impact a change or addition of less costly attributes had on a buyer’s perceived willingness to pay. To study our purpose we used theories about the hedonic price model, architectural and aesthetic impact on house prices and psychological models about what control and affect people. A quantitative method was used in our study and our data was collected through a web survey, which had structured questions and set responses. The survey was answered by ninety-seven people who were asked to participate during several different showings of condominiums. Our results showed that an increased well-being and an increased excitement often led to a higher willingness to pay. It was mainly an increased excitement that induced perceived willingness to pay. Thanks to our result, we can acquire a greater understanding about the aesthetic environments’ influence on people. A greater knowledge about what is pleasingly, and especially what is exciting, can make us understand how a value is created and how you can increase the willingness to pay. Our conclusion is that the aesthetic design of an environment has an influence on people’s estimated value and, that it is above all, an increased perceived excitement that has a link to high estimated price. Well-being has a clear impact on higher house prices. But according to our results, an aesthetic environment can beneficially be designed so that the environment primarily focuses on being perceived interesting and exciting, and by doing that it will generate increased willingness to pay with potential buyers.

Vi har genomfört en kvalitativ studie med syftet att öka förståelsen kring vilka möjligheter barn kan ha att inta gränsöverskridande positioner i förskolan. Vi har studerat två barngrupper på två olika förskolor genom ostrukturerade, icke-deltagande observationer för att se hur dessa barn intar olika positioner samt vilka faktorer som påverkar positionstagandet. Under analysens gång växte fyra teman fram; miljö, traditionella genusroller, gränsöverskridande samt möjligheter och begränsningar, som sedan analyserats med inspiration från ett normkritiskt perspektiv för att få syn på hur barnen träder över gränser utifrån de olika temana. Resultatet visar olika faktorer som kan påverka hur barn intar gränsöverskridande positioner som sedan diskuteras med hjälp av våra tre frågeställningar: Hur överskrider barn gränser? Vilken betydelse har miljön för hur barn agerar gränsöverskridande? Hur ser möjligheter och begränsningar ut för olika barn? / <p>Godkännandedatum 2015-01-02</p>