<p>Vårt syfte med arbetet har varit att belysa relationen mellan den pedagogiska miljön och barns uppmärksamhet i förskolan. I vår uppsats har vi velat ta reda på hur pedagoger i förskolan genom sitt arbetssätt och sina arbetsmetoder, kan öka möjligheterna för barn att behålla uppmärksamheten samt vilken roll den pedagogiska miljön har för barns uppmärksamhet. Vi har tittat på vad litteraturen säger om detta.</p><p>Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt intervjuer, har vi fått fram ett resultat om pedagogernas arbetssätt och den pedagogiska miljön i praktiken. Det resultat vi fick fram visar att pedagogerna betonar relationen och det positiva mötet med barnet som mycket viktigt. En grundläggande metod som majoriteten använder är att dela in barnen i mindre grupper. Dessa små grupper menar många är en förutsättning för att kunna utgå från barnens intressen och behov. Pedagogerna anser också att en tydlig struktur med fasta regler och rutiner underlättar för barn att behålla uppmärksamheten. Flera pedagoger gör ändringar i den fysiska miljön genom att möblera om och strukturera upp materialet för att därmed skapa lugnare miljöer och på så sätt ge barnen bättre förutsättningar att leka</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur pedagogers förhållningssätt till matvanor påverkar barns aptit och hur det tar sig uttryck i förskolan samt studera miljön runt matsituationerna. Samtidigt vill vi med vår undersökning bidra till en större förståelse för betydelsen av pedagogers syn på matvanor. Metoden som använts har en kvalitativ inriktning och bygger på enkäter med ett antal frågor till pedagoger i fem utvalda förskolor. Resultatet visar att mat ska erbjudas och inte tvingas i barnen. Miljön runt maten var en viktig aspekt, då resultatet visade att matens uppläggning, hur det är dukat samt ljudnivån påverkar till en positiv upplevelse för barnen runt måltiden. Pedagogernas förhållningssätt anses viktigt och de ser sig själva som positiva förebilder för barnen, vilket de anser samtidigt kan medföra att barnen vågar smaka och äta den mat som serveras.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Carina Helgesson & Christina Henningsson</p><p>Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek</p><p>En studie om hur barns lek kan utvecklas</p><p>The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play</p><p>A study of how children’s play can develop</p><p>Antal sidor: 34</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek.</p><p>Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>_______________________________________________________________</p><p>Margareta Christiansson & Sara Johnsson</p><p>Barns motorik</p><p>– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p><p>Children´s motor skill development</p><p>–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.</p><p>Antal sidor: 28</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska</p><p>utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt</p><p>pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i</p><p>förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.</p><p>Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger</p><p>vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns</p><p>motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar</p><p>att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som</p><p>allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma</p><p>miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och</p><p>hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och</p><p>utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar</p><p>sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade</p><p>rörelseträningen på förskolan.</p>

No description available.

Bakgrund: Perioperativ hypotermi är förknippat med komplikationer som kan få allvarliga följder för den drabbade patienten. Miljön, det vill säga temperaturen i operationssalen, kan bland andra vara en bidragande orsak till perioperativ hypotermi. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur temperaturen i operationssalen påverkade patientens kroppstemperatur under den perioperativa processen samt om patienten har uppnått normotermi två timmar postoperativt. Detta för att säkerställa att inte miljön, i detta fall temperaturen i operationssalen, äventyrar patientens säkerhet. Metod: En kvantitiv prospektiv longitudinell kohortstudie utfördes där vilken en definierad grupp människor följs över tid. Denna studieform används då man vill följa en grupp och se om det sker någon förändring över tid avseende en eller flera variabler. Designen innebär att data samlas in framåt i tiden och samma variabel mäts flera gånger på samma individ. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av IBMs SPSS där chitvå-test användes för de kategoriska variablerna. Ålder och antal uppmätta kroppstemperaturregistreringar under operationen analyserades med oberoende t-test. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att temperaturen i operationssalen inte påverkar patientens kroppstemperatur. Det fanns ingen skillnad i hur mycket patienten sjönk i kroppstemperatur under operationen beroende på om operationssalens temperatur var 21°C eller 20°C, inte heller avseende huruvida patienten uppnått normotemi (≥ 36 °C) två timmar postoperativt. Slutsats: Föreliggande studie visade att temperaturen i operationssalen inte hade någon signifikant påverkan på patientens kroppstemperatur avseende hur mycket patienten sjönk under operationen eller huruvida patienten uppnått normotermi två timmar postoperativt. Dock visade resultatet att hypotermi förekom i den perioperativa processen, framför allt vid två seanser; i förberedelsefasen samt efter avslutad operation på väg till uppvakningsavdelningen.

Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor. Resultatet visar att läroboksförfattarna till stor del tar upp liknande kunskaper i detta ämnesområde. Det finns dock skillnader då författarna valt att ta med olika alternativa förslag på lösningar som berör miljö- och utvecklingsfrågor. Vidare finns skillnader i hur omfattande kunskaper läroböckerna ger och hur eleverna ges förutsättningar till att själva bilda sig en egen åsikt i dessa frågor utan påverkan från läroboksförfattarna.

Ett av de viktigaste folkhälsomålen som finns i både Sverige och i världen är våra försämrade matvanor. Under de senaste decennierna har övervikt och fetma ökat konstant. Insatser för att förbättra situationen har ofta grundats i kunskapsökning. Men man har mer och mer kommit underfund med att miljön vi vistas i har större påverkan på våra matvanor än vad vi tidigare trott. Syftet med studien var att undersöka om miljöer underlättar eller försvårar för människan att välja ett mer hälsosamt livsmedel. Observationer gjordes på ett antal cafeterior för att bland annat undersöka vad som såldes och köptes, om besökarna påverkades på något sätt i sina val av livsmedel och om miljön hade någon inverkan. Resultatet av studien visade att valmöjlighet, livsmedelsutbud, personal, miljö samt ekonomisk styrning var viktiga faktorer för att människor skulle göra hälsosamma livsmedelsval. I ett eventuellt förändringsarbetet för caféerna var det därför viktigt att ha ett billigt, brett och mättande utbud, innehållande både hälsosamma och ohälsosamma livsmedel. Sortimenten i caféerna bör visas upp på ett positivt sätt som inbjuder till köp, samt att man gör de mer hälsosamma livsmedlen mer lättillgängliga. Dessutom hade det betydelse om personalen var väl tillmötesgående och uppmuntrade till hälsosamma livsmedelsval. Det kom bland annat fram att caféer där ungdomar vistades, hade ett mer ohälsosamt livsmedelsutbud än övriga observerade caféer. Observationsstudien visade även att caféer på arbetsplatser överlag hade ett bättre livsmedelsutbud och där konsumerades heller inte ohälsosamma livsmedel i samma utsträckning som på övriga caféer.

Bakgrund: Skolsköterskors arbetsuppgift är hälsofrämjande omvårdnad. En viktig uppgift är att verka för att eleverna får en god fysisk, psykisk och social arbetsmiljö. Det ses stora hälsovinster för elever om de upplever välbefinnande i skolans miljö. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad i skolmiljön som får eleverna att uppleva välbefinnande. Metod: En deskriptiv fenomenologisk metod samt fenomenologiskt livsvärldsperspektiv används. För denna studie intervjuades åtta barn i åldrarna 11-12 år. Resultat: Resultaten presenteras som sju innebördsteman som illustrerar variationen av fenomenet. Innebördsteman är följande: utrymmen som stimulerar, Möjligheten till lek, känna omsorg och empati, gemenskap och goda relationer, att utvecklas genom kreativitet och skapande, känna trygghet i skolmiljön samt att äta i en tillfredställande måltidsmiljö. De olika innebördstemana var ofta en förutsättning för varandra och hade en samverkande effekt. Konklusion: Resultaten visar på vad som är viktigt i det hälsofrämjande arbetet i skolan. Det visade sig att de faktorer som ger välbefinnande är komplexa. Behov som tangerar varandra, såsom trygghet och omsorg under leken som leder till kreativitet, mat som intas under gemenskap och detta sker i skolans varierande utrymmen i miljöns kontext.

Inom ramen för Kyotoprotokollet inleddes 2005 ett införande av ett europeiskt gemensamt handelssystem med utsläppsrätter för koldioxid för att möta problemet med växthuseffekten. Mot bakgrund av ett teoretiskt ramverk som bygger på teorier kring konkurrens, prissättning och komparativa fördelar studeras i uppsatsen vilka effekter handeln med utsläppsrätter har på den svenska stålindustrin, samt vilken tänkbar miljönytta som kan uppnås med utsläppshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att det ett år efter handelssystemets införande fortfarande är osäkert vilka konkreta effekter utsläppshandeln kan komma att få på stålindustrin. I uppsatsen presenteras ett flertal tänkbara resultat av utsläppshandeln, där stålindustrin på olika sätt kan tänkas utsättas för en snedvriden konkurrens från stålindustrier i andra länder. Handelssystemet med utsläppsrätter är dock ett styrmedel som med stor sannolikhet på sikt kommer att leda till en ökad miljönytta.