Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på kommunikation med barn på förskolan utifrån det demokratiuppdrag som är framskrivet i läropla­nen för förskolan. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspek­tiv på kommunikation och lärande som grundar sig i Vygotskijs teorier. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med elva förskollärare och resultatet visar att förskollärare anser att kommunikation med barn på förskolan är viktig då barns röst ska bli lyssnad till. Resultatet visar även att förskollärarna är med­vetna om när deras sätt att kommunicera inte sker i den demokratiska anda som läroplanen syftar till. En slutsats är att förskollärarnas kommunikation med barnen styrs av hur de bygger upp miljön och vilka ramfaktorer de har att förhålla sig till.

Bakgrund: Ibland är det nödvändigt att isolera patienter, vilket innebär vårdande i enkelrum. Isoleringens syfte är att förhindra smittspridning till andra individer eller att skydda en individ från smitta. Patienternas upplevelse vid isoleringstillfället är personlig och varierar för varje patient. Isoleringsmiljön är betydelsefull både för patientens upplevelse samt välbefinnande. Som sjuksköterska är det av vikt att vara medveten om patienternas upplevelse vid isolering för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av att vara isolerad vid nedsatt immunförsvar och smittsam sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserat på åtta vetenskapliga artiklar från databasen CINAHL. Artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna, behov av kommunikation och information, att bli skyddad eller att skydda andra, rummets påverkan samt närvarons betydelse. Underkategorierna som framkom var att känna sig fången, att vara ensam, närvaro från andra samt avsaknad av närvaro. Slutsats: Patienternas upplevelse av sin tid i isolering varierar, då både positiva och negativa aspekter framkom. En ökad förståelse inom ämnet gör att sjuksköterskan kan planera sin omvårdnad och ge en personcentrerad vård samt att patienten får en ökad tillit till vården. I dagens sjukvård finns en bristande förståelse inom ämnet. Därför är en ökad informationsspridning och mer forskning nödvändig.

Bakgrund: Föräldrar har en nyckelroll i vården av det kritiskt sjuka barnet då de är barnets trygga punkt i den främmande miljön. Det finns en risk för att föräldrar vars barn vårdas på en barnintensivvårdsavdelning utvecklar psykisk ohälsa.  Syfte: Att sammanställa kunskap om samband mellan miljö och föräldrars stress och om vilka omvårdnadsåtgärder som kan minska stressen när deras barn vårdas på en intensivvårdsavdelning. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt med kvantitativ ansats. Resultat: Återkommande stressorer var en förändrad föräldraroll, undersökningar, fysisk miljö, utseendeförändringar hos barnet, barnets beteende och känslor samt vårdpersonalens beteende och kommunikation. Där en förändrad föräldraroll samt undersökningar gav väldigt hög stress, medan vårdpersonalens beteende orsakade nästan ingen stress. Mammor skattade generellt en högre nivå av stress jämfört med pappor. Om barnet var intuberat blev stressnivån generellt högre. De omvårdnadsåtgärder som kan öka föräldrars möjligheter till att hantera stressen återfanns under kategorierna närvaro och tillgänglighet samt information och kunskap. Slutsats: När föräldrarollen förändras, att barnet är intuberat och när barnet blir utsatt för undersökningar och provtagningar är aspekter av intensivvårdsmiljön som i hög grad är stressande för föräldrar. Information och att få vara närvarande hos sitt barn är omvårdnadsåtgärder som hjälper föräldrar att hantera situationer som förekommer i intensivvårdsmiljön.

Under den senaste tiden har miljömedvetenheten ökat i Sverige och nya miljömål ställer krav på energibesparingar i byggbranschen. Bygg- och fastighetssektorn är den som förbrukar mest av Sveriges totala energianvändning. Minskning av energianvändning och koldioxidutsläpp är ett måste, ifall miljömålen ska uppnås. Nya innovationer och energismarta lösningar för byggnader måste utvecklas och testas för att undersöka möjligheterna och de framsteg de skulle kunna bidra med.Syftet med denna rapport är att ge en utförlig beskrivning av ett nytt byggsystem som kallas Lignea. Lignea är ett byggsystem av förtillverkade trämoduler som riktar sig till produktion av småhus. Byggsystemet eftersträvar att vara ett energieffektivt och miljövänligt alternativ till dagens traditionella byggsystem. Modulerna i byggsystemet Lignea består av trä och isoleringen av träfiberisolering, vilket gör Lignea till ett miljöanpassat byggsystem där ingående material består av naturliga material och skulle kunna återanvändas eller återgå till kretsloppet på olika sätt. Rapporten syftar också till att redovisa resultat och slutsatser av de studier och tester som utfördes på ett testhus uppfört med byggsystemet. Studierna gjordes för att utvärdera byggsystemets täthet, fukt- och värmetekniska egenskaper.Olika metoder användes för att uppnå resultaten för respektive undersöksområde. En fuktsimulering genomfördes i programmet WUFI. Fuktsimuleringen jämfördes sedan mot verkligt uppmätta värden från fyra fuktsensorer inbyggda på olika platser i testhusets väggar, de verkliga mätningarna varade i 21 månader. Tryckprovningsutrustning användes för att undersöka tätheten i konstruktionen samtidigt som testhuset termograferades för att lokalisera luftlekagen. U-värdesberäkningar genomfördes för att undersöka värmegenomgångsmotståndet.Resultatet och slutsatserna grundar sig på teoretiska beräkningar och praktiskt utförda tester som kan användas för att klargöra byggsystemets täthet, fukt- och värmetekniska egenskaper.De verkliga fuktmätningarna visade att den relativa fuktigheten i väggkonstruktionen inte innebär någon risk för byggsystemet. Undersökningarna som genomförts på byggsystemet har resulterat i slutsatser som bidragit till förbättringsförslag och förslag på fortsatta studier av byggsystemet.

Avloppsreningsverket Kalmar vatten AB arbetar med att minska halter av kadmium, silver, koppar och zink som kommer in till verket. Berga industriområde i Kalmar uppskattas som en möjlig källa för metallutsläpp. I det här projektet undersöks avloppsvattnet i delar av Berga för att se om det finns utsläpp av förhöjda metallkoncentrationer. Provtagning utfördes i utvalda avloppsbrunnar under två veckor. Proverna analyserade både internt inom Linnéuniversitetet med ICP-OES samt externt hos Eurofins med ICP-MS.  Undersökningen visade att tre av fyra provpunkter hade förhöjda koncentrationer av minst en metall. Detta kräver vidare arbete av reningsverket för att identifiera enstaka företag som släpper ut förhöjda halter av metallerna.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i förskolan upplever och tolkar olika miljöer utomhus. I samhället kategoriserar vuxna ofta miljöer utifrån vilka som är naturliga och vilka som är stadsmiljöer. Pedagoger i förskolans verksamhet kan ha liknande synsätt men det är inte säkert att de stämmer överens med barnens synsätt. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv och använt fotoeliticering, vilket innebär att forskaren använder bilder som en samtalsgrund i en intervju. Studien är baserad på nio intervjuer med 4-5 åringar på en förskola. I resultatet presenteras kategorier som visar på hur barn upplever och tolkar olika miljöer utomhus. Erfarenheter, Sociala interaktioner, Lekmöjligheter, Risker samt Estetiska element är de kategorier som jag tolkat utifrån barnens berättelser. Studien kommer fram till att vi måste ha en medvetenhet kring barns tankar och erfarenheter när vi rör oss eller utformar miljöer i förskolans verksamhet. Barnen använder sig inte av kategoriseringarna natur- och stadsmiljö när de tolkar miljöer.

Läkemedel är en grupp kemikalier med effekt på olika fysiologiska processer hos människa och djur. Den största källa för läkemedelsrester är avloppsvatten från reningsverk. Eliminering av läkemedelssubtanser i reningsverk är ofta inte fullständig och läkemedelsrester i naturen har påvisats. Läkemedelsrester i vattenmiljö kan bioakumuleras och utgör toxisk risk för vattenlevande organismer. Med den globala utvecklingen av samhället förväntas exponeringen för läkemedelsrester öka. Ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol tillhör läkemedelsgrupper för vilka effekter på miljö har observerats. En ökad kunskap om substansernas miljöskadliga egenskaper kan ge ett bättre underlag vid miljöriskbedömningar. Syftet med arbetet är att utifrån aktuell litteratur sammanfatta den kunskap och fakta som idag finns om ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol med avseende på dessa ämnens miljöfarliga egenskaper och miljöpåverkan. Efter sökning och genomgång av vetenskapliga artiklar och rapporter inom området läkemedel och miljö sammanställdes en litteratur översikt över kända miljöeffekter av substanserna ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol. Apotekens Service AB databas över uthämtade läkemedl på apotek (Concise) användes för kartläggning av användning av ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol i Kalmar län och Sverige totalt. Ciprofloxacin, diklofenak och etinylestradiol har påvisats i vattenmiljöer i Sverige och andra länder. Kinolon-resistenta bakterier har påvisats i miljö. Toxisk effekt av diklofenak på t ex gamar i Asien har observerats. Etinylestradiol i miljö orsakar störningar av reproduktionsförmåga hos fisk. Det finns idag ingen dokumentation om läkemedel i miljö som pekar på en risk för humanhälsa. Enskilda hushåll står för den största delen av läkemedelsflöde till miljö. Uppmätt koncentration av läkemedelsrester i miljö ligger ofta mellan 1 ng/L upp till några µg/L. I miljön återfinns substanser huvudsakligen i en mix av olika ämnen. Det är viktigt med fortsatt forskning kring läkemedel i miljö för att kunna bidra till bättre framtida kunskap.

No description available.

En kvalitativ studie för att undersöka förskolans uppbyggnad och fysiska miljö. Den fysiska miljön är en viktig del i förskolans verksamhet och förskolebarnens vardag. Förskolans fysiska miljö varierar och ser olika ut i utformningen på de olika avdelningarna inom samma förskola och framförallt mellan andra förskolor. Detta påverkas av hur förskolan är uppbyggd från början. En del förskolor är fritt placerade på en tomt med gård, andra är placerade i hyres/bostadsrätter och saknar i vissa fall en egen gård. Funderingar gällande arbetet var och hur planerar pedagoger kring användningen av förskolans fysiska miljö? Vad säger Skolverket och förskolans läroplan om detta samt vad finns det för forskning? Syftet med arbetet är att undersöka de möjligheter och begränsningar som finns i den fysiska miljön och hur pedagoger förhåller sig till det, samt hur man ser på den fysiska miljöns möjligheter och begränsningar i relation till förskolans uppbyggnad och tidigare forskning. För oss blivande förskollärare är miljöfrågan viktig eftersom den berör hälsan både fysiskt och psykiskt samt att det är en plats för lärande, utveckling och social interaktion för barn och pedagoger. Genom två olika delstudier där en del består av semistrukturerade intervjuer och den andra delen av ostrukturerade observationer. Fem pedagoger intervjuades, två bakgrundsintervjuer genomfördes av en person från SKL och av en från förskoleförvaltningen samt observationer på fyra olika förskolor i Stockholmsområdet. Vi har genom dessa delstudier tagit fram data på hur de olika förskolornas fysiska miljöer ser ut och används, samt de möjligheter och begränsningar som finns i dessa miljöer. Med utgångspunkt i teorierna affordance och ramfaktorsteorin har de kvalitativa materialen analyserats. Studiens resultat visar att det finns en del begränsningar där barnen stoppas i sina lekar när de utmanar miljön på olika sätt. Dessa begränsningar motiveras utifrån säkerhetsskäl vilket exempelvis kan handla om att man inte får hoppa i en soffa. Pedagoger skapar också möjligheter genom att göra miljöerna tillgängliga för barnen genom att sätta materialet i deras höjd samt skapa möjligheter för flerspråkiga barn att läsa böcker på sitt språk. I uppbyggnaden av nya förskolor försöker man tänka utefter barnantal istället för avdelningsantal, samt att förskolorna ska vara hållbara under en längre period och vara tillgängliga för olika pedagogiska inriktningar. Pedagogerna i respektive förskolor arbetar på olika sätt för att både motverka och förstärka begränsningar, samt skapa möjligheter i den fysiska miljön. Avslutningsvis visar konklusionen på de viktigaste delarna som tagits upp i resultat och analys kopplat till teorierna affordance och ramfaktorer.Nyckelord: fysisk miljö, förskola, affordance, ramfaktorsteorin