I Förskolans miljö – Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns påverkan på barns utveckling och lärande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö på två förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer på de båda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien är att synliggöra hur de sju pedagogerna tänker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barnens utveckling och lärande. Den frågeställning som har varit utgångspunkt för denna studie är: Hur tänker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lärande och den pedagogiska miljön ska vara utformad så att barns lärande underlättas, stimuleras och utmanas. Barnens tillgång till lämpligt och varierat material är betydelsefullt för deras användning och utveckling av uttrycksformer (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999/2006:89- 90). I en studie av Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson (2007:188) har de fått fram att lärare menar att deras funktion är att skapa miljöer för lek. De viktigaste slutsatserna som kommit fram i denna studie är att begreppet miljö är viktigt och innefattar både lokal och material. De intervjuade pedagogerna tänker i mångt och mycket på liknande sätt angående förskolornas fysiska inomhusmiljö. Att miljön är tillgänglig, meningsfull och inbjudande för barnen, att den är utformad utifrån barnens intressen och behov är av största vikt. Rummen ska erbjuda möjligheter och dess material ska stödja barnens utveckling.

No description available.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa musikens inverkan på patienter med demenssjukdomar.Metod: En systematisk litteraturöversikt baserad på Goodmans sju steg. Resultat: Musiken visade sig vara en effektiv metod som ledde till större samarbetsvilja, förbättrad kommunikation och minskad agitation hos patienter med demens. Livemusik gav bäst effekt och det visade sig vara av vikt att individanpassa musiken. Musiken ledde även till en bättre relation mellan vårdgivare och demenspatienter och därmed till en bättre omvårdnad. / Background: Dementia involves a serious loss of cognitive ability in a previously healthy person, beyond what can be expected from normal aging. The symptoms of dementia can be mental, physical and / or behavioral and complicate general daily life. At the nursing care of people with dementia, different problems arise as a result of disease reduction of the cognitive abilities of the individual. A calm and safe environment produces the best conditions for good functioning of dementia patients. According to Nightingale has music healing powers and as it is reminiscent of the wind and air positive effect on the disease and partly because it will help a positive caring atmosphere. Purpose: The purpose of this study is to elucidate the effects of music on patients with dementiaMethod: A systematic literature review was used in this study based on Goodman's seven steps. The result: The music turned out to be an effective method that led to greater cooperation, improved communication and reduced agitation in patients with dementia. Live music gave the best effect, and it proved to be of importance to individualize the music. The music also led to a better relationship between caregivers and dementia patients and thus to better care.

Abstract Detta examensarbete belyser konflikter i förskolan ur ett genus- och miljöperspektiv. Vi har gjort observationer på en avdelning på en förskola och intervjuat en pedagog. Vi undersökte om miljön har någon inverkan på att konflikter uppstår samt om det finns någon skillnad mellan pojkars och flickors lösningsstrategier. Vi har även undersökt pedagogens förhållningssätt till de olika konfliktsituationerna. Vi har använt oss av är Pierre Bourdieu teori kring habitus, det vill säga de erfarenheter barnen bär med sig hemifrån och från andra ställen i sin omgivning. Andra betydande forskare har bland annat varit Kristina Henkel, Margareta Öhman samt Robert Thornberg. Resultatet visar på att konflikterna skedde i den miljön som är kopplad till hemmet just för att barnen har olika erfarenheter hemifrån om hur materialet ska användas. Studien visar även på att flickor och pojkar löser sina konflikter olika, flickor använder sitt verbala språk, medan pojkar använder sitt kroppsspråk. Pedagogen har tankar och idéer kring miljön, men oavsett hur mycket de förändrar miljön kommer barnen aldrig att tycka lika.

Syftet med denna studie var att undersöka hur den fysiska miljön i klassrummet upplevs. Vidare ville jag även ta reda på hur den fysiska miljön kan påverka lärandet. I studien får vi ta del av både elevernas och lärarens syn på sitt klassrum, samt hur de skulle vilja att det, enligt dem, ideala klassrummet ser ut. Vidare förde jag också in aspekten om vilka möjligheter eleverna har till inflytande för att delta i beslut gällande den fysiska miljön i klassrummet. Studiens huvudfrågor är: Vilken betydelse anses den fysiska miljön ha för lärandet? Vilka tankar har elever respektive lärare gällande den fysiska miljön i klassrummet? Hur anser eleverna att det idealiska klassrummet ska se ut? Vilken möjlighet till inflytande har eleverna när det gäller att utforma den fysiska miljön i klassrummet? Studien är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att elever samt lärare är nöjda med hur deras klassrum ser ut, men önskar ändå förändringar när de beskriver ”sina” idealklassrum. Förändringarna handlade bland annat om möjlighet till fysiska och glädjefyllda aktiviteter, eller som i lärarens svar, tillgång till fler rum, ett för varje ämne. De flesta av eleverna sa under intervjun att de gärna ville vara med och utforma den fysiska miljön i klassrummet men enligt både elever och lärare ges eleverna inte några större möjligheter att få inflytande i sådana beslut.

Vi har undersökt två olika skolmiljöer, undervisningen ute på skolgården och i klassrummet. Syftet var att jämföra skolgårdsmiljön med klassrumsmiljön och dess påverkan på undervisningen. Vi har även undersökt olika undervisningssätt för att få veta hur man kan göra lärandet lustfylld både i klassrummet samt ute på skolgården. I den här undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i Skåne. Klassen delades i halvklass där ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute på skolgården för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö. Av forskningen framgår att lärandet är mer lustfylld ute på skolgården och att elevers kreativitet samt fantasi utvidgas ute på skolgården. Elever får även uppleva sitt eget lärande med alla sina sinnen. I tidigare forskning kring klassrummet står det bland annat skrivet om hur klassrumsmiljön ska vara uppbyggd. Till exempel ska möblerna vara bekväma för eleverna och det ska finnas ljudisolering. Våra slutsatser efter undersökningen är att lärandet kan vara lustfylld både ute på skolgården och i klassrummet men att det är beroende på hur undervisningen är upplagd. / We have investigated two different school environments, teaching out in the schoolyard and the classroom. The aim was to compare the schoolyard environment with classroom environment and its impact on teaching. We examined the various educational way to learn how to make learning enjoyable, both in the classroom and out in the schoolyard. In this study, we observed a class in a great neighborhood in a large city in southern Sweden. The class was divided into half grade in which one half the class would be in the classroom and the second half the class out on the playground to see how instruction looks in their environment. Research suggests that learning is more enjoyable out there in the schoolyard and the students' creativity and imagination extends out in the schoolyard. Students may also experience their own learning with all their senses. In previous research into the classroom, it is among other things written about how the classroom environment should be structured. For example, the furniture should be comfortable for students and there should be sound insulation. Our conclusions after the study is that learning can be enjoyable both at the playground and the classroom, but it depends on how teaching is organized.

No description available.

Bakgrund: I takt med en allt mer alarmerande klimatkris finns ett ökat intresse för att studera litterära texter utifrån ett ekokritiskt litteraturperspektiv (Brudin Borg, Bruhn& Wingård, 2022, s. 7). Att läsa litteratur utifrån ett sådant perspektiv sätter det ickemänskliga i fokus och kan därigenom bidra till en ökad medvetenhet om samt ett ökat intresse för frågor som rör klimat och miljö (Löwe & Nilsson Skåve, 2020, s. 7). Studien är därmed aktuell för såväl lärarprofessionen som för människor i en pågående klimatkris. Syfte: Studiens syfte är att visa hur berättandet i romanen Klara och solen (2021) kan förstås ur ett ekokritiskt litteraturperspektiv. Vår förhoppning är att därigenom bidra till såväl nya perspektiv på romanen som till det växande ekokritiska fältet. Metod: För att åstadkomma en läsning som är frigjord från ett antropocentriskt perspektiv i den mån det är möjligt när läses romanen med en uppmärksam läsning i syfte att ta in det icke-mänskliga. Resultat: Studien visar att former och föremål är centrala för Klaras berättande då hon återkommande riktar uppmärksamheten mot dessa. Såväl marken och gräset som föremålen kan sägas ha agens eftersom de påverkar Klaras berättande och är självständiga i den meningen att de agerar utan mänsklig inblandning samt fyller ett syfte i sig självt. Materia intra-agerar och föremålen vibrerar. Detta skiljer föremålen från Solen som inte har ett eget värde, utan figurerar främst som ett medel för att hjälpa människan och människans robot. Därför är Klaras berättande av Solen antropocentriskt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk. För att få svar på hur förskollärare beskriver att de arbetar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. Studien innefattar intervjuer av åtta förskollärare. För att analysera resultatet används den sociokulturella teorin. Resultatet visade att förskollärare använder olika metoder för att barn ska utveckla ett intresse för skriftspråk och att miljön i förskolan och förskolläraren spelar en viktig roll för att barn ska bli inspirerade att utforska skriftspråket. Studiens slutsats är att barn behöver tidigt ges förutsättningar att utforska skriftspråk tillsammans med närvarande och inspirerande förskollärare.

Syftet med studien är att bilda kunskap om förskollärarens medvetenhet kring makt i barnens lek inomhus. Frågeställningarna som användes för studien är: Hur upplever förskollärarna sin makt gentemot barnen i inomhusleken? Beskriver förskollärarna sin syn på barnens delaktighet vid utformning av förskolans inomhusmiljö? Studien är baserad på en poststrukturell teorin som har varit en vägledning genom hela studien. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod där sex förskollärare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide.   Resultatet av studien visar att förskollärarna inte var bekanta med begreppet makt i förskolans undervisning. Resultatet visar även hur makt upptäcks i miljön och val av material som finns på förskolan. Samt vikten av barnens delaktighet och förskollärarens ansvar att ta in barnen i beslut om miljöns uppbyggnad. I resultatet kom det även fram att förskollärarna använder andra ord än makt exempelvis tillåtande och förhållningsätt för att beskriva makten de besitter.