Den här studien handlar om flerspråkighet i förskolan. Syftet med studien är att belysa hur barn samspelar med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv. Utifrån syftet har tre frågeställningar formulerats: ” Vilka möjligheter har barnen till flerspråkighet i den pedagogiska miljön?”, ”Hur samspelar barnen med den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv?” och ”Är den pedagogiska miljön, ur ett flerspråkigt perspektiv, tillgänglig för alla barn?” Det empiriska materialet som ligger till grund för studien har samlats in på tre olika förskoleavdelningar genom kvalitativa observationer, informella intervjuer samt dokumentation av den fysiska miljön med hjälp av fotografier. Materialet har sedan analyserats utifrån Nordin-Hultmans teori.Resultatet visar att barn och vuxna använder sig av sin flerspråkighet i den vardagliga verksamheten men på de avdelningar där det flerspråkiga materialet finns tillgängligt för barnen ökar användandet av olika språk. Detta pekar på att utformningen av den pedagogiska miljön har betydelse för barns möjlighet till flerspråkighet. Slutsatsen som dras är att en god atmosfär i verksamheten, personal med samma modersmål som barnen samt personal som visar intresse för de olika språken inte räcker för att barnen dagligen ska möta sina olika språk utan barnen måste också ha tillgång till det fysiska materialet i en tillåtande miljö.

I vår studie kommer ni som läsare få läsa om utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?

Den här uppsatsen syftar till att skapa en ökad förståelse för vilken inverkan den fysiska förskolemiljön har på barns lärande. Hur lär sig barn? Uppmärksammar barn att de lär sig? Vidare undersöks barnens sätt att använda sig av förskolans fysiska rum, olika sätt att tillgodogöra sig kunskaper och barnens lek. Materialet som ligger till grund för analysen har samlats in genom observationer och barnintervjuer. I analysen diskuteras och analyseras det resultatet utifrån en socialkonstruktionistisk kunskapssyn. I resultatet framgår det att barnen nyttjar förskolans fysiska rum på olika sätt, pedagogernas förhållningssätt och den pedagogiska miljön spelar stor roll för hur barnen förhåller sig till miljön och sin egen inlärning. Olika lärande sker i förskolans olika rum.

No description available.

sustainable development, environment

Tidigare forskning har visat att med hjälp av en speciell mikrovågsugn så kan man omvandla lågdensitetspolyeten (LDPE) till kemikalier med högre värde [1]. Ett försök på att omvandla plastavfall (LDPE) till en produkt med högre värde kommer att göras i detta projekt. Att kunna återvinna plast är en fråga som under de senaste åren har växt och fortsätter växa, i dagsläget så finns det ett intresse att kunna producera nya produkter från återvunnet material [2]. Eftersom plaster succesivt förlorar sina egenskaper varje gång de värms upp så är det ofta enklare för ett företag att skapa och använda ny plast. Plast som kan ha förlorat sina mekaniska egenskaper eller eventuellt har förorenats är inte något som efterfrågas [3] [4]. Kolprickar är ett slags nanomaterial som har fascinerande egenskaper och som börjats forska mer och mer om under de senaste 10 åren. Under detta projekt kommer det stora fokus ligga på om man kan tillverka denna typ av partiklar genom karbonisering av LDPE och hur tillsats av denna typ av partiklar påverkar de mekaniska egenskaperna hos nya LDPE produkter [5]. Under detta projekt användes en speciell mikrovågsugn för karbonisering av polyeten, genom användning av mikrovågsugnen med salpetersyra och saltsyra som katalysatorer så kunde man syntetisera fram dispergerade partiklar (DP) och fasta partiklar (FP) från LDPE. Dispergerade partiklarnas och fasta partiklarnas strukturella egenskaper analyserades genom användning av FT-IR och XRD. Analys av partikelstorlek för dispergerade partiklarna gjordes genom DLS och morfologi undersöktes med SEM. I detta projekt visades det att man hade lyckats ändra polyetenets strukturella egenskaper då nya grupper kunde ses på FT-IR och XRD. Partikelstorleken mättes också och man kom fram till att det var grova partiklar som bildades och att de inte var så homogena. Tillverkning av kompositfilmer innehållande dispergerade partiklar och fasta partiklar lyckades man också åstadkomma. Kompositerna bestod av 0,5 vikt-% DP som blandades med 99,5 vikt-% LDPE pulver. En annan komposit gjordes också fast här ökade man viktsprocenten av partiklar till 2,5 vikt-% DP som blandades med 97,5 vikt-% LDPE pulver. Kompositerna innehållande FP skapades genom att blanda 5 vikt-% och 10 vikt-% FP med 95 vikt-% och 90 vikt-% LDPE pulver. Filmernas mekaniska egenskaper analyserades genom dragprovning, resultaten visade sig att dragspänningen för kompositfilmerna innehållande DP gav ett styvare material än filmen med endast LDPE. Kompositfilmerna med FP fick däremot ett mycket högre modulus än dem andra, materialet hade alltså blivit mycket styvare och en stor del av flexibiliteten hade gått förlorad. Slutsatsen man kunde komma fram till var att metoden kan användas för att skapa ett material som är starkare och mer styvt. / Previous research has shown that with the assistance of a specially formed microwave oven you can degrade low density polyethylene (LDPE) to chemicals with more value, so this project will try to reform plastic waste (LDPE) to a product with more value. Being able to recycle plastic is a question that has grown these past years and is still growing. As things stand there is an interest in being able to produce plastics that can be recycled. Because plastics lose some of their mechanical properties every time they are heated the companies who produce them find it easier and cheaper to just use new plastic. Therefore, to be able to produce a plastic which does not lose its mechanical properties is something that is being strived for. Carbon dots is a new kind of nanomaterial that has fascinating properties and research on it and its properties has been done during the last 10 years. During this project the main focus will therefore be to evaluate whether LDPE can be carbonized to carbon dot like materials and whether addition of these affects the mechanical properties of new LDPE products. By using the special microwave, the synthesis of carbon dots was successful. In addition, solid particles we gained from LDPE. The structural properties of the carbon dots and solid particles were analysed by using FT-IR, NMR and XRD. There was also an analysis on the particle sizes which was done by using DLS and morphological evaluation which was performed by SEM. The synthesized particles were also put into TGA to evaluate their thermal stability. The synthesis was successful, and you could see a change in the particles structure because new functional groups could be found by using FT-IR, NMR and XRD. The particle size was also measured, and the consensus was that the particles were coarse and not that homogenous. Making of the composites with the carbon dots and solid particles is also something that was successfully done. The composites contained 0.5 wt-% of synthesized carbon dots and 99.5 wt-% of LDPE powder and another one where 2.5 wt-% of synthesized carbon dots was mixed with 97.5 wt-% of LDPE powder. The solid particle composites were created by mixing 5 wt-% and 10 wt-% solid particles mixed with 95 wt-% and 90 wt-% of LDPE powder. The mechanical properties were analysed with a tensile testing machine, the result that was retrieved from the machine was that the films made of the composites with DP gave a stiffer material than the film made only by LDPE. The composite films with FP gave a much higher modulus than the other films made by addition of DP. The results show that the films with FP were also a lot stiffer than the film with only LDPE. The conclusion is that you can use this method to create a material that is stronger and stiffer.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra till en ökad förståelse för hur markanvisningstävlingar kan skapa förutsättningar för en effektiv och verkningsfull integrering av miljöaspekter i kommunal planering. Mer specifikt syftar arbetet till att utforska, utifrån kommunala planerares kunskap och erfarenheter, de villkor och förutsättningar som påverkar hanteringen och utfallet av markanvisningstävlingar.   Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med sex olika kommuner inom Stockholms län och Uppsala kommun. De studerade kommunerna är Nacka, Tyresö, Täby, Uppsala, Vallentuna och Värmdö kommun. Erfarenheten kring markanvisningstävlingar varierar mellan kommunerna men alla har pågående processer. En markanvisningstävling i varje kommun har valts ut och legat till grund för intervjuerna.   Resultatet av examensarbetet visar på att markanvisningstävlingar är ett verktyg som har stor potential att driva på utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Kritiska framgångsfaktorer för markanvisningstävlingar är att ha en välformulerad målbild som löper genom hela processen, valet av kriterier samt valet av tävlingsprocess. Dessutom har erfarenheter från tidigare tävlingar och gott samarbete mellan kommunen och byggherren en stor betydelse.   Möjligheterna att använda markanvisningstävlingar som ett verktyg för att driva miljöfrågor är goda. Dock måste miljöfrågan inkluderas i målbilden i ett tidigt skede och vara ett fokusområde under hela processen. Bäst resultat för miljön nås då kommunerna har ett tydligt miljöprogram. Dessutom kommer resultaten påverkas positivt om det görs kontinuerliga uppföljningar och att byggherrarna har möjlighet att lämna egna lösningsförslag som kan bedömas i tävlingarna.   En markanvisningstävling är dyr att genomföra för både kommunen och byggherrarna. Men det viktiga är, enligt kommunerna att skapa bra resultat som i slutändan är långsiktigt hållbart för både samhället och kommuninvånarna. De väljer att inte fokusera lika mycket på vad som är kostnadsdrivande respektive reducerande i tävlingarna.

Syfte och frågeställning: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i gränslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgränsas till att omfatta två olika förskoleklasser. Syftet är också att undersöka om det finns skillnader på: lärarnas krav och förväntningar på eleverna, lärarnas/skolans arbetssätt, lärarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa två klasser.De frågeställningar vi utgått ifrån är: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka på verksamheten?Metod: Arbetet bygger på intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i två förskoleklasser. Observationerna använde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstå den. Resultat: De viktigaste resultaten i vår undersökning: Förskoleklassen blev inte som det var tänkt från början, en mjuk övergång till skolan. Det är inte förskolepedagogiken som har kommit in i skolan, utan det är skolkoden som tagit överhand istället. Miljön har stor betydelse för barns utveckling olika miljöer inbjuder till olika sätt att ta till sig kunskap.

Examensarbetet handlar om hur barnens lek gestaltar sig i staden och på landsbygden. Vi gjorde vår undersökning på två skolor varav den ena ligger i Malmö och den andra ligger i en by ca 4 mil utanför Malmö. Syftet med vårt arbete är att se skillnader och likheter i barnens lek på de olika orterna. För att tränga djupare in i barnens lek valde vi att även att fokusera på genus och kön. Våra frågeställningar är följande: Vad finns det för likheter eller skillnader i barnens lek i staden och på landsbygden? Vilka mönster finner vi i hur pojkar respektive flickor leker på de olika orterna?De metoder som använts för att besvara frågeställningarna har varit att observera samt att låta barnen i årskurs ett svara på en enkät. De teoretiska utgångspunkterna har varit lek, miljö samt genus och kön. Det är stora skillnader i barnens lek på de olika orterna. Resultatet pekar på att det är barnens tidigare erfarenheter som formar leken och att de tidigare erfarenheterna ser olika ut beroende på var man bor. Pojklekarna och flicklekarna skiljde sig också men det de hade gemensamt var att flickornas lekar var lugna och omhändertagande medan pojkarnas lekar var vilda och utåtagerande. Slutsatsen vi har dragit är att barnens uppväxtmiljö har påverkan på deras lek men att det inte direkt behöver vara landsbygden och storstaden som står för skillnaderna.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon.Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet. Pedagogerna i studien sa sig ge barnen varierande utrymme för bildskapande aktiviteter beroende på barnens ålder. Min studie visar även att det är flera andra viktiga faktorer som påverkar det bildskapande arbetet i förskolan. En viktig slutsats från studien är att kunskap om barns bildskapande var stor hos de intervjuade pedagogerna och i synnerhet hos dem som arbetade på förskolor med bildinriktning.