Syftet med det här examensarbetet var att undersöka förskollärares arbetssätt och miljönsbetydelse för att stimulera barns språkutveckling i förskolan. Vi valde en kvalitativ metod ivår undersökning där vi intervjuade åtta olika förskollärare för att kunna besvara vårt syfte och frågeställningar. Vi observerade även förskolornas utformning av miljön. Vi har utgått från tidigare forskning och Vygotskijs sociokulturella teori för att förstå hur barns språkutveckling kan främjas på bästa sätt. Resultatet visar att förskollärarna arbetar med digitala verktyg, högläsning, TAKK och bildstöd. Förutom detta synliggörs förskollärarnas tankar kring miljöns betydelse som är en bidragande faktor till barns språkutveckling. Att arbeta på många varierande sätt där olika verktyg används är viktigt, liksom att ha en öppen och inbjudande miljö där vuxna är närvarande och medvetet skapar möjligheterna till barns lärande och utveckling på ett roligt och lustfyllt sätt. Det finns många olika sätt att arbeta föratt främja barns språk och det som lyfts upp i vårt arbete är några delar av det som kan gynna barns språkutveckling.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur miljön har betydelse för barns språkutveckling och hur alternativ högläsning kan utveckla barnens ordförråd och språkutveckling. Detta arbete kommer representera två olika förskolor och är ett utvecklingsarbete i att stödja barn i deras språkutveckling. I arbetet har följande frågeställningar ställts till pedagogerna: hur pedagogerna på förskolorna ser på högläsningen, vilka utmaningar de upplever och vilka möjligheter de ser för en förbättring. Vi har använt oss av det sociokulturella perspektivet som lägger grunden vid hur vi samspelar och lär oss av och med varandra. Pedagoger ger barn en möjlighet och förutsättning att utveckla sitt språk inte bara genom läsningen men även ur ett socialt sammanhang genom högläsningen. Det andra perspektivet som vi har använt oss av är det didaktiska perspektivet där högläsningen bör ha en grund, då genom att veta vad vi ska lära, vem vi ska lära och hur vi ska lära kan vi som pedagoger bättre ge barnen rätt förutsättningar i lärprocessen. All datainsamling är gjord genom enkäter som vi skickade genom webben, det har varit blandad utbildningsnivåer på de som har svarat på frågorna för en variation i hur pedagogerna ser på ämnet. Våra kollegor har kunnat vara anonyma genom både datainsamlingen och hela arbetets gång. Resultatet visade att våra kollegor på både förskolorna ansåg att högläsningen behövde förbättras och utvecklas till mera levande och gynnsam för barnen men även på respektive avdelning. Det visade även att på Mammuten låg problemet mera i läsmiljön än i själva högläsningen medan på Draken behövde pedagogerna arbeta med hur de kunde få in böcker i projektet och använda fler former av berättande för att levandegöra avdelningen projekt.

Hur lockar ekologiska förpackningar konsumenterna med hjälp av visuell kommunikation? Syftet med uppsatsen är att studera vilka visuella element återfinns på ekologiska förpackningar, specifikt kakaoförpackningar. Samt hur konsumenterna uppfattar ett urval ekologiska kakaoförpackningars visuella kommunikation. Uppsatsen besvarades med två kvalitativa metoder, fokusgrupper och semiotisk analys. Slutsatserna är att alla förpackningar använder liknande visuella element, logotyp, färg, text, symboler, bilder eller ikoner. Konsumenterna uppfattade utifrån resultatet att produkter med eko symboler uppfattas direkt som ekologiska, men grön färg upplevdes också ekologisk. Däremot var det produkten som återspeglade kakaoförpackningens innehåll med val av brun färg på materialet, som konsumenterna tyckte estetiskt bäst om.

“Staden ur barnens ögon”Denna uppsats är ett resultat av en undersökning ombarns rörelsefrihet och deras lekvanor i sin närmasteomgivning. Studien består av två delar. I den förstadelen intervjuade vi barn och tog sedan med dem på enpromenad i sitt närområde. På så sätt fick vi förståelseför hur de uppfattar sin omgivning i innerstaden. I denandra delen av studien intervjuade vi representanter frångatukontoret för att ta reda på hur barns intressen tastillvara i planeringen av innerstaden.Målet med vår studie var att skapa förståelse för, ochbeskriva hur barn upplever att bo i centrala Malmö. Iundersökningen fokuserade vi också på mötet mellanbarn och platser, och hur de interagerar med andramänniskor. Våra huvudfrågor kretsade kring stadsmiljönskaraktär: Vad finns det för kvalitéer i barnens närmiljöi innerstaden? Vad upplevs som intressant, skrämmandeoch tråkigt i omgivningen? Var leker man helst och vadleker man helst med? Hur tas barns intressen tillvara närman planerar miljön i innerstaden?I den första delen intervjuade vi sju barn i åldrarnaåtta och elva år. Våra frågor handlade bland annat omderas favoritplatser för lek, rörelsefrihet, stadstrafikenspåverkan samt deras uppfattning om positiva och negativakvaliteter i närområdet. Under promenaderna blevbarnens synpunkter på sin omgivning ännu tydligare.När vi i den andra delen intervjuade representanter frångatukontoret, ville vi ta reda på hur kommunens arbetepåverkar barns miljö och vad som görs för att förbättraderas situation.Resultatet av vår undersökning visar att barnen är relativtnöjda med att bo i innerstaden. De önskar sig däremoten grönare och renare omgivning med mindre trafik.Barn tenderar att hitta platser för lek överallt, och särskiltställen som vuxna inte tycker är lämpliga. De föredrarplatser där de kan klättra eller utmana sig själva. Vi komockså fram till att det är svårt att planera för barn, främstav två anledningar. För det första har vuxna ofta svårtatt kommunicera med barn, och för det andra är detkomplicerat att få ihop alla samhällsgruppers intressennär man planerar stadens utformning. / ”A child´s view of the city”This thesis is the result of a study concerning children’sindependent movement, and the choices they makein terms of where, how and what to play within theirimmediate surroundings. The study was accomplishedin two parts. In the first part we interviewed childrenand followed them on a walk in their neighborhood. Bydoing this we learnt how the children comprehendedtheir surroundings. In the second part we interviewedrepresentatives from the roadwork’s department toascertain how children’s interests have been takeninto consideration when planning the inner-cityenvironment.Th e aim of this study was to understand and describehow children experience life in the centre of Malmö.In our study we focused on the interaction betweenchildren and places, and also on the interaction betweenchildren and people in the street. The main questions weasked were: What qualities can be found in the children’sclosest surroundings? Why is it that some places, streetsor playgrounds appear more interesting to children thanothers? What do children consider exciting, frighteningor boring? How are children´s interests being consideredwhen the inner city is being planned?In the fi rst part of the study we interviewed seven children,aged eight and eleven years old. The questions focused ontheir favorite places for play, their independent mobility,the city traffic and their perception of positive andnegative qualities in their neighborhood. The interviewswere followed by walks with the children in orderto observe them interacting with their environment.The second part of the study was based on a meetingwith representatives from the roadwork’s department.We wanted to find out how they thought their workinfluenced the children’s environment and what wasbeing done today to improve the quality of children’slives in the inner-city.The main fi ndings were that the children in the innercity were quite happy with their living situation,although they wished the surroundings were greener,less heavily trafficked and less untidy. Children tend toplay everywhere and often choose places which adultsconsider inappropriate. They prefer places where theycan climb or be challenged in different levels. Anotherfinding from our study was that planning for childrenis difficult for two reasons. First, the communicationbetween children and adults is often complicated, andsecond, it’s hard to put children’s need in front of othersgroups in the society.

Fortsatt stigande konsumtionsnivå i redan rika länder har negativa konsekvenser för miljön, ger mycket marginella välfärdseffekter och är en orsak till ett allt högre tempo i samhället. Ekonomisk tillväxt kan användas i syfte att höja inkomst- och konsumtionsnivå eller för att förkorta arbetstiden. Ur miljösynpunkt skulle det vara positivt med ett större fokus på tidsbaserad välfärd framför ständiga ökningar i materiell standard. Denna studie baseras på kvalitativa intervjuer med fem nyligen examinerade studenter angående deras nya situation som heltidsarbetande. Hur upplever de sin förändrade ekonomiska och tidsmässiga situation och hur tror de att deras livssituation skulle påverkas av minskad arbetstid?Resultatet visar att informanterna upplever höjd inkomst som positivt och minskad fritid som en negativ effekt av heltidsarbetet. De tror att det skulle vara positivt för deras livskvalitet att arbeta mindre och de uttrycker en vilja att arbeta mindre. Strukturen på arbetsmarknaden samt lägre inkomst upplevs som de största hindren angående informanternas möjlighet att gå ner i arbetstid. / Further rising level of consumption in already rich countries have negative environmental consequenses, gives very mariginal effects on welfare and is a cause of a rising pace in society. Economic growth can be used to rise income- and consumptionlevel or to shorten working time. From an environmental point of view it would be positive with a greater focus on time-based welfare rather than continuous rising material standard.This study is based on qualitative interviews with five recently graduated students about their new situation as full-time workers. How do they experience the changes in their economical and temporal situation and what are their thoughts on how their life circumstances would change if they shortened their working days?The result shows that the informants regard higher income as a positive and decreased free-time as a negative aspect of full-time work. They think it would be positive for their quality of life to work less and they express intentions to work less. The stucture in the labour market and lower income is experienced as the biggest impediments regarding the informants possibilities to reduce work time.

Den komponent som omsluter och skyddar resterande komponenter i en dator är chassit. Det är även den komponent som syns utåt och står för interaktionen med användaren. Syftet är att utforma ett datorchassi som är mer miljövänligt än vad som i dagsläget finns tillgängligt på marknaden. Utvärdering sker genom jämförelse med Fractal Designs chassi Define R5. Samarbetspartnern Fractal Design har bistått med nödvändig information och material för att kunna genomföra jämförelse mellan chassina.Framtagandet av konceptchassit har fokuserat på materialvalet som gav att bambu är det bästa ur miljösynpunkt. Designen är sedan utformad efter materialet och Fractal Designs bästsäljande chassi Define R5. Chassit har genomgått en finita elementanalys i Creo Simulate 3.0 och en livscykelanalys i tilläggsprogrammet Eco Audit från EduPack. Chassit uppfyller uppsatta funktionskrav och miljömål, det ger även en stor förbättring i livscykelanalysjämförelsen. Presentation av slutkonceptet ges av renderade 3D-bilder som har renderats i 3ds Max. / The case is the component that encloses and protect the inside components of the computer. It is also the component that gives the main visual impression and stands for the integration with the user. The purpose is to develop a more environmentally friendly computer case than is currently available on the market. The case is evaluated by comparing it to Fractal Design’s case Define R5. The partner Fractal Design has assisted with the necessary information and material in order for us to be able to compare the cases.The development of the conceptual case has focused on the choice of material, which gave that bamboo is the most environmentally friendly alternative. The material choice and Fractal Designs bestselling case, the Define R5, then shaped the design process. Finite element calculations in Creo Parametric 3.0 as well as a life cycle assessment from EduPack has been made on the conceptual case. It meets the required performance criteria and environmental targets. The life cycle assessment also shows a substantial improvement. The final concept is presented as rendered 3D images from 3ds Max.

I dagens samhälle är miljöfrågor centrala. Människans påverkan på miljön är av stor betydelse. Det finns en variation bland individer när det gäller deras miljömedvetenhet. Av den anledningen vore det intressant att undersöka hur personligheten kan påverka detta. För att främja positiva förändringar i människors livsstil mot en mer miljövänlig sådan krävs psykologisk förståelse. Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan personlighetsdrag enligt Big Five-modellen och miljömedvetenhet. Studien genomfördes med en kvantitativ ansats var av undersökningsfrågorna utgick från Big Five Personality Model för att redogöra deltagarnas personlighetsdrag och New Ecological Paradigm för att skatta dess miljömedvetenhet. Datainsamlingen genomfördes med enkät som inriktades mot bekvämlighetsurval via sociala medier (N= 185, 136 kvinnor, 48 män, 1 ”vill ej ange), deltagarna var mellan 18-70+ år, de flesta var 18-29 år. Resultaten från studien som inkluderar multipel regressionsanalys visar på signifikanta samband mellan vissa personlighetsdrag och miljömedvetenhet. Specifikt korrelerar öppenhet samt vänlighet/omtänksamhet positivt med oro för miljön. Samtidigt visades en negativ relation mellan emotionell stabilitet och oro för miljön. De vill säga, desto mer instabil man är desto mer orolig är man för miljön. Studien ger värdefull information om hur personlighetsdrag kan påverka miljömedvetenhet. Dessa resultat kan användas för att förstå och adressera skillnader i människors beteenden och attityder gentemot miljön.

Den pedagogiska inomhusmiljön på förskolan kan skapa möjligheter till att barns lärande främjas. Med bakgrund mot skrivningar i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så syftar denna studie till att ge en inblick i hur chefer och pedagoger tolkar sitt uppdrag om att skapa en god miljö för barnen på förskolan. Syftet är också att visa den pedagogiska miljöns betydelse för att barns lek, utveckling och lärande skall utmanas och stimuleras. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) har den pedagogiska inomhusmiljön betydelse för barns möjligheter till lärande. Det teoretiska perspektivet i studien är läroplansteori. I undersökningen har vi använt intervju som metod, dels fokusgruppsamtal med pedagoger men också enskilda intervjuer med chefer. Resultatredovisningen innefattar pedagoger och chefers tolkningar av sitt uppdrag, studien visar att pedagoger och chefer bör beakta faktorer i förskolans pedagogiska miljöer, så som barns behov, intressen och åsikter. Resultatet visar att dessa faktorer är av betydelse för att miljön skall upplevas som meningsfull för barnen och därigenom stimulera deras lärande. Det framkommer även andra faktorer som kan påverkas av miljön, som exempelvis att barns självtillit stärks av tillåtande och tillgängliga miljöer. Dock framhålls pedagogernas roll för barns möjligheter till lärande som en väsentlig påverkansfaktor. I resultatet framkommer även att pedagogerna har olika uppdragsförståelse samt att cheferna påtalar en synlig läroplan i den fysiska miljön. Denna studie kan bidra till eftertänksamhet inom förskolans verksamhet om miljöns betydelse.

Målet om ett långsiktigt ekologiskt hållbart Sverige kan inte nås utan en hållbar transportpolitik och infrastruktur. Järnvägen ses generellt som ett mer miljövänligt transportslag och ett ökat nyttjande av denna är därmed viktigt. Det leder dock till ett ökat behov av drift, underhåll och viss nybyggnation, samt till behovet av att se till dess miljöpåverkande faktorer. En miljöanpassad offentlig upphandling, således en hållbar upphandling av dessa entreprenader är ett steg närmare en hållbar utveckling. Syftet med miljökrav vid upphandling är att minska järnvägssektorns negativa miljö- och klimatpåverkan, och att främja miljöarbetets utveckling. Det miljöarbete som förs inom och emellan organisationer är minst lika viktigt då marknadsdrivna insatser ses som ett möjligt komplement till lagar och krav. Miljökravens formuleringar görs utefter lagstiftning och en rad andra aspekter beroende på beställare och projekt. Syftet med studien är att undersöka hur tolkningen ser ut hos beställar- och utförarorganisationer för drift, underhåll och nybyggnation av järnväg. En kvalitativ studie förs via intervjuer och miljödokument och bearbetas med tematisk analys utifrån perspektiven struktur, kultur och processer ur organisationsteorin. Resultatet visar att organisationernas tolkningar utav miljökraven i hög grad präglas utav samma faktorer, dock med olika tyngdpunkt. Dessa berör miljökravens tydlighet, miljöpolitikens inverkan, kommunikationens betydelse, förändring- och läroprocessers effekter och viljan till miljöarbete. Om miljöfrågan tas på allvar i toppen av hierarkin inom organisationen, så kan denna förmedlas vidare genom deras beslut om vision, mål och strategi. Det ger ett tydligare ramverk där mål och mätbarhet i verksamheten realiseras. Detta samtidigt som vilja och förmåga hos alla aktörer förstärks och samsynen gällande miljöarbetet kvalitetssäkras. / The goal for a long-term ecologically sustainable Sweden cannot be reached without a sustainable politics of transport and infrastructure. The railway is generally seen as a more environmentally friendly transport which leads to the importance of an increased use of it. On the other hand, that gives rise to the necessity of rail operation and maintenance, building railways and of considering the railways environmental impact. Environmental considerations in public procurement, a sustainable procurement, for these activities are a way of getting to a sustainable development. The purpose of environmental requirements in public procurement is to reduce the railway sectors environmental- and climate impact, and to further encourage the work for environmental improvements. Environmentally friendly activities performed by organizations are important because market driven efforts are seen as complementary to laws and requirements. The formulation of the environmental requirements is made through legislation and other aspects depending on the public authority and project. This paper aims to examine the interpretations of the environmental requirements made by both public- and private organizations within building, operation and maintenance of the railway. This is done by the means of qualitative interviews and document analysis, with the use of a thematic analysis and the perspectives of structure, processes and culture taken from the organization theory. The results show that the interpretations of the environmental requirement were all tinged by the same factors, but with different focus. These include the clarity of the requirement, environmental politics, communication, changing- and learning processes and the will to work for environmental improvements.

Syftet med studien har varit att studera samt problematisera hur förskolans olika fysiska lärmiljöerpåverkar barns lek och samspel. Hur lek och samspel kommer till uttryck i relation till de olikarummen. Studien bygger på observationer samt intervjuer, där vi på en förskola i mellersta Sverigehar följt en mindre barngrupp i två olika fysiska lärmiljöer. I analysen av empirin har det framkommitatt de två miljöerna påverkar barnens lek och samspel på olika sätt. I resultatet framkommer det attbarnen gärna kombinerar olika material och miljöer och vi får uppfattningen att det gynnar barnensfantasi, lek och samspel både med varandra och med miljön. Det framgår också i vårt resultat att bådamiljöerna behövs på en förskola för att på så vis främja alla barns olika intressen, tillfredsställa allabarns behov samt erbjuda barnen de bästa förutsättningarna till lärande och utveckling. Detframkommer att olika miljöer och material kommunicerar med oss på olika sätt, då rummen sänder utolika budskap om hur man förväntas agera i rummen. Olika miljöer och material i förskolan kanskapa både möjligheter och begränsningar för barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>