<p> </p><p>Uppsatsen behandlar miljöcertifikatet ISO 14001:s inverkan på de svenska trafikhuvudmännens miljöarbete. Certifikatet är en internationell standard som intygar att ledningssystemet uppfyller vissa krav samt att rutinerna ständigt utvecklas. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur det går till när ett ISO 14001-certifikat utfärdas och vilka drivkrafter som finns för att skaffa certifikatet. Vi utför även en enklare jämförelse för att undersöka eventuella skillnader i miljöresultaten mellan certifierade lokaltrafikföretag och icke-certifierade. Studien är utförd med hjälp av sekundära källor, en enkätundersökning samt en intervju med en representant från Storstockholms Lokaltrafik (SL). Materialet till jämförelsen av miljödata har tillhandahållits av trafikhuvudmännen själva. Det kan konstateras att tillvägagångssättet för att skaffa ett certifikat följer ISO:s föreskrifter mycket noga. Drivkrafterna bakom certifieringen visar sig oftast bestå i ett tryck från ägarna. Det är också i mångt och mycket en resursfråga. Många trafikhuvudmän anser att resurserna kan användas mer effektivt på ett annat sätt. Vid en analys av vår jämförande undersökning framkommer att de certifierade trafikhuvudmännen totalt sett har de bästa miljöresultaten, även om enskilda trafikhuvudmän kan vara bättre inom specifika områden. Således är det möjligt att dra slutsatsen att ISO 14001 fungerar väl som garanti för gott miljöarbete inom lokaltrafiken. Det kan i framtiden vara intressant att utföra liknande studier av andra standarder, t.ex. kvalitetsstandarden ISO-9000.</p><p> </p>

<p>The purpose of this thesis is to analyze green marketing and green brand building from a managerial perspective, with the intention to create an implementation guide for companies in the Swedish consumer market.  The essay is based on a qualitative approach with a mixture of inductive and deductive elements. We have interviewed five people with close links to green marketing. </p><p>We have during the study identified a number of touch points to be particularly important in the process of incorporating green marketing. These findings are presented in full in chapter five. We have found that the framework of green marketing is established during the company’s choice of green strategy. Green marketing also includes aspects such as brand development, positioning and segmentation and construction of green communications. Furthermore, we have identified actions to provide customer re-assurance of a company’s green marketing. The findings are summarized in a model which is intended to help managers in their decision to incorporate green marketing strategies.</p><p> </p>

<p>This thesis suggests a method for measurement of corporate contribution to sustainable development, looking at how well a company stands up to its policies and commitments regarding sustainable development.</p><p>A sustainability index is developed and calculated for ITT Flygt AB over a three years period (2002-2004). The index structure is based on scientific literature and interviews with ITT Flygt and four other engineering companies.</p><p>The purpose of the index is to support corporate sustainability-management.</p><p>The index is calculated by aggregating some forty sustainability-indicators. These indicators are individual to each company and are designed to measure the significant sustainability aspects of the company.</p><p>Besides from providing one aggregated sustainability-value of the company, the index also provides sub-indices, which support the interpretation of the index result.</p>

I vår studie har vi valt att göra en kvalitativ undersökning; vårt övergripande intresse är synen på lärande och den lärande människan i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vårt syfte är att undersöka hur synen på den lärande människan kommer till uttryck inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vi har i vår studie gjort intervjuer med fem pedagoger vid två separata tillfällen samt på två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna har visat att barnet i centrum och miljön är viktiga faktorer för lärandeprocessen. Pedagogerna hävdar att miljön är av stor vikt för lärandet och utvecklingen hos barnen, även att medvetandegöra barnen om sin egen utveckling.

The purpose of our study is to examine preschoolteachers ' views on the aspects that is important in the creation of the educational indoor environment related to children’s play. We also want to investigate the offers that can be distinguished in preschoolteachers ' views on children's play in the indoor environment. In order to achieve the purpose of the study and questions of the study, we have conducted interviews with six professional pre-school teachers. The preschool teacher whom we interviewed have different lengths of time and experience in the profession and are operating in two different municipalities in central Sweden. We have been using a qualitative research method and semi-structured interviews. In our study, we assume an environmental psychological approach using affordance-the concept, as the central theoretical starting point.  The results of the study indicates that preschool teachers believe that play is important for the child and that they, in different ways, have created environments to enable and encourage children's play. The results reveal that the environments of the wards are created in different ways to, among other things, reduce running and direct children toward desired actions in the educational indoor environment.

Denna studie undersöker de ekonomiska och miljömässiga hänsyn som tagits vid utbyggnaden av de svenska elstamnätet under perioden 1980-2010. Dokument från både mindre och större utbyggnadsprojekt har använts för att identifiera och analysera dessa hänsynstaganden. Resultaten visar att nivån av hänsyn till ekonomiska och miljömässiga intressen överlag ökat markant under perioden, särskilt i och med lagändringar som avkrävt att hänsyn tas till särskilda intressen. Vissa intressen saknade dock välutvecklade hänsynstaganden även i senare delen av materialet, något som bör tas i beaktan vid framtida stamnätsutbyggnader. / This study has examined the economic and environmental considerations taken during the expansion of the Swedish power grid between 1980-2010. Documents from minor and major grid expansions have been used to locate and analyse these considerations. The results point towards a sharp increase in the level of considerations taken to economic and environmental interests during course of the period, especially in response to legal developments mandating certain interests to be brought into consideration. However, some of the interests studied lacked well-developed considerations even in the later parts of the period, something that should be taken into account when deliberating future grid expansions.

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers uttryckta tankar om ateljéns fysiska utformning och dess eventuella betydelse för barns bildskapande i förskolan. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med fyra pedagoger. Resultaten visar att pedagogerna anser att den fysiska miljön har betydelse för barns bildskapande. Pedagogerna berättar att de försöker anpassa ateljén så mycket som möjligt utifrån barnens behov. Pedagogerna uttrycker också att det är viktigt att barnen erbjuds ett brett urval av tillgängliga material. Tidigare forskning visar att bildskapandet i förskolan handlar ofta om fria och kollektiva aktiviteter som ska vara frivilliga. Dock blir dessa bildaktiviteter mer kontrollerade när det är planerade och lärarstyrda aktiviteter. Slutsatsen är att pedagoger menar att hur de väljer att organisera miljön och bildaktiviteter har betydelse för barns bildskapande på förskolan

Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram hur pedagoger i förskolan förhåller sig till en verksamhet med vad de anser vara en stor barngrupp. Vi har genomfört en kvantitativ studie med hjälp av en enkät. Enkäten var riktad till verksamma pedagoger i förskolan. En del av studien, byggd på 50 enkäter, visade på att de flesta pedagogerna hade starka känslor kring barngruppsstorleken och hur den påverkade dem själva och förskolans verksamhet. Studien gav oss en tydlig bild av att pedagogernas upplevelse av bristande måluppfyllelse krockar med barnens rättigheter i förskolan. En del av våra slutsatser är att politiker, pedagoger och föräldrar tillsammans måste kräva att barnen ska få den trygga miljö de har rätt till i förskolan och att förskolepersonalen ska få de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra sitt uppdrag.

Ett syfte med denna studie har varit att undersöka elever upplevelser i årskurs 6 samt några klasser i årskurs 7 och deras upplevelser i omklädningsrummen före och efter lektionen i ämnet idrott och hälsa. Mer specifikt undersöktes om det finns elever som känner sig kränkta, vad det är för kommentarer som hörs i omklädningsrummet och om eleverna har förslag till förbättringar. Det andra syftet är att undersöka vad lärare idag gör för att bidra till ett tryggare omklädningsrum och vad de kan förbättra under idrottslektionerna. Jämförelser gjordes om det finns någon skillnad mellan pojkar och flickor, mellan årskurs 6 och årskurs 7 samt mellan skolor i en och samma kommun.     Studien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning som riktades till både elever och lärare. I studien deltog 223 elever varav 121 pojkar och 102 flickor från 11 klasser i årkurs 6 och tre klasser i årskurs 7, samtliga svarade på enkäten. Elevernas enkät innehöll 13 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ medan lärarnas frågeformulär bestod av 10 frågor med enbart öppna svarsalternativ. Lärarna som deltog i studien var idrottslärare som arbetade med klasserna jag undersökte samt andra idrottslärare som arbetar på andra skolor. Detta gjordes för att få ett bredare resultat.  Resultatet visade att idrottslärarna arbetar mycket med att försöka skapa goda relationer till eleverna, variera utbudet på lektionerna för att skapa ett intresse hos eleverna, tydliga regler för att skapa trygghet, sprida glädje och god gemenskap för att få fler att vilja delta på lektionerna i idrott och hälsa.   Resultatet visade även att majoriteten av eleverna känner sig trygga och bekväma i omklädningsrummet. Flickorna känner sig mindre trygga och bekväma än pojkarna vilket även visar sig i att flickorna till större del vill ha chansen att duscha enskilt då flera nämner att de inte vill visa sig nakna med andra. Eleverna som deltagit i undersökningen är skonade från kränkningar om man bara ser till siffrorna, men kommentarerna från eleverna visar ett annat resultat. Resultatet skiljer sig något mellan de olika skolorna och skillnaden mellan årskurs 6 och 7 är främst att sjuorna är sämre på att duscha efter idrottslektionen på grund av att de inte känner sig bekväma i omklädningsrummet.   Slutsatsen är att det finns en hel del faktorer som gör att elever inte känner sig bekväma i samband med idrottslektionerna vilket leder till att de känner sig otrygga. Både lärare och elever har kommit med förslag som med relativt små medel kan förbättra upplevelserna i omklädningsrummet vilket med stor sannolikhet hade resulterat i att fler elever skulle duscha efter idrotten och öka elevers deltagande på lektionerna i idrott och hälsa.