Intensivvårdsmiljön innebär att patienter är i en utsatt situation där integritet och avskildhet kan bli åsidosatt. Därtill behandlas de med potenta sederande och analgetiska läkemedel som i sin tur ger ogynnsamma effekter. Det är därför av vikt att sträva efter att så låga doser som möjligt administreras. Syftet med studien var att undersöka om det fanns någon skillnad i förbrukning av analgetiska och sedativa läkemedel mellan patienter som vårdats på en specialdesignad intensivvårdssal och patienter som vårdats på en ordinär intensivvårdssal på ett medelstort sjukhus i Västsverige. I studien ingick 149 patienter som vårdadats på en specialdesignad intensivvårdssal eller en ordinär intensivvårdssal. Studien gjordes utifrån en randomiserad kontrollerad design med kvantitativ ansats. Genom retroperspektiv journalgranskning har det studerats hur åtgången av analgetiska och sedativa läkemedel varierat mellan dessa rum. Journalerna som granskades var från 2012 till 2014 och data analyserades utifrån fem faser med enskilda t-test samt multifaktoriell analys. I studien fann författarna vissa skillnader i förbrukningen av sedativa och analgetiska läkemedel men med bristande signifikans. Det krävs dock vidare forskning på området. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

The purpose of this study is to examine the physical space of children’s libraries in Sweden, and also to see which influences there are in the literature about the same subject. What ideas exist in the literature about the physical room of children’s libraries? We have studied how and if these influences can be seen in a selected number of children’s libraries. Our theoretical perspective is based on Anthony Gidden’s theory of construction. To answer our questions we have chosen a number of public libraries, which we have observed. After reading literature and making observations, we made a comprehension. The conclusion of this study shows that there are several parts in the physical room that must cooperate to create a whole library room that works for the user. If one of these parts is missing, there are things that the user can not profit from. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: I vår bakgrund presenterar vi vår teoretiska utgångspunkt som utgörs av den utvecklingsekologiska teorin, förskolans fysiska miljö ur ett historiskt perspektiv och framväxt fram till Lpfö98, pedagogiska inriktningar samt aktuell forskning inom högskolan.SYFTE: Syftet med denna studie är att undersöka förskolor som förändrat sin fysiska miljö efter medvetna pedagogiska tankar och visioner. Vi har för avsikt att få kunskap om pedagogers uppfattning kring den fysiska miljön samt beskriva olika miljöers utformning.METOD: Studien omfattar nio kvalitativa self-report, tre intervjuer med pedagoger och rektorer, samt observationer av den fysiska miljön på tre förskolor. Datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ analys.RESULTAT: Resultatet har visat att pedagogerna framför allt är inspirerade av Reggio Emilia filosofin, men även att de är påverkade av andra pedagogiska influenser. Den fysiska miljön har utformats för att främja barns samspel och lust att utforska, genom en öppen och genomskinlig atmosfär, ett överskådligt material och en inredning i barnens nivå. Pedagogernas visioner för framtiden handlar om hållbar utveckling, återvinningsmaterial, dokumentation och utomhusmiljön. / Uppsatsnivå: C

BAKGRUND: Matematik utomhus är viktigt för att det ger andra sinnesintryck och enstor del av vår inlärning är beroende av sinnesupplevelser. Barnen lär sig genom att utforska omvärlden med hela kroppen, lyssna, lukta, smaka och känna. Utemiljön erbjuder många möjligheter att upptäcka och använda matematiska begrepp. Det blir konkreta upplevelser.SYFTE: Syftet med undersökning är att ta reda på hur pedagogerna beskriver utemiljönsom ett pedagogiskt verktyg i det matematiska lärandet hos barnen i naturinriktad förskolanMETOD: Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuernabestår av sex pedagoger i två naturinriktade förskolor.RESULTAT: I vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna arbetar medvetet medutomhusmatematik. Pedagogerna tar upp vikten av utomhuspedagogiken och hur den bidrartill fantastiska upplevelser. Utomhuspedagogiken är en viktig källa med mycket rik miljö där barn lär sig genom att uppleva med hela kroppen och med alla sina sinnen. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Vi vill också få kunskapom det finns likheter och skillnader i synsätt mellan pedagoger i förskola och förskoleklass.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervju som redskap. Vi harintervjuat 11 förskollärare verksamma i förskola och förskoleklass. Som teoretisk utgångspunkthar vi valt Vygotskij, Säljö och Piagets teorier gällande barns utveckling och lärande.RESULTAT: Pedagogerna i vår undersökning ansåg att leken är viktig. Vårt resultat visadeatt pedagogernas syn på lek ligger till grund för vilken betydelse leken ska få när det gällerlärande. Att arbetslaget har samma synsätt kring lek och lärande skapar trygghet för barnenoch därmed de bästa förutsättningarna för ett lustfyllt lärande och en god utveckling.

Bakgrund: Lek är något som barn har gjort i alla tider och lek anses vara någonting somär positivt. Leken bidrar till barns välbefinnande och det bidrar tillen utveckling hos barnen. Vi som pedagoger i förskola och i förskoleklassmöter barn i deras lek varje dag och det är viktigt att leken får stort utrymmei verksamheterna. I bakgrunden redogörs litteratur och aktuellforskning som handlar om barns lek och låtsaslek.Syfte: Syftet med vår undersökning är att få en uppfattning om pedagogernas synpå vad som är av betydelse för barns lek och barnens syn på sin lek.Metod: Detta är en kvalitativ studie där intervju har använts som metod. Dethar gjorts intervjuer med tolv barn och sju pedagoger i olika förskoloroch förskoleklasser.Resultat: Vårt resultat visar att pedagoger och barn i studien har samma uppfattningarom lek och de olika lekarna. Pedagogerna menar att det är viktigt att delta ileken, att miljön bör vara inspirerande och att leken har stor betydelseför barnens utveckling.

Bakgrund:Friedrich Fröbel grundade tyska Kindergarten som motsvarar den svenska förskolan. För att främja barns utveckling menade han att de vuxna skulle ansvara för utformningen av miljön och tillgodose deras behov. Materialet är en förutsättning för att barnen ska utvecklas, det skall vara utmanande och väcka intresse. Materialet blir pedagogiskt i samspel med människan och hur man använder materialet har betydelse för om lärande skall kunna ske.Syfte:Syftet är att undersöka hur sex förskollärare i två olika förskolor menar att de skapar en pedagogisk miljö som främjar barns lärande.Metod:Vid vår datainsamling har vi använt oss av kvalitativ intervju med öppna frågor för att få utvecklade och relevanta svar. Vi har intervjuat pedagoger, för att ta reda på hur de uppfattar den fysiska miljön i förskolan och hur viktig den är för barns lärande. Vi har också observerat lokalerna genom att fotografera rummen.Resultat:Vilka möbler man har på förskolan påverkar barnens aktiviteter, höga möbler begränsar barns möjligheter att röra sig och barnens tillgång till material begränsas. Använder man låga möbler kan barnen röra sig fritt i rummen. Eftersom materialet är tillgängligt för barnen ökar det deras självständighet och de får välja material själva. Pedagogerna anser att det bör finnas en måttlig mängd material framme, för att skapa en bra lek. Om man har mycket material kan pedagogerna välja ut och plocka bort en del material och plocka fram. När man plockar fram ett material kan man plocka undan ett annat, för att begränsa mängden men ändå ge ett rikt utbud av olika material. Materialet blir på så sätt spännande och som nytt för barnen. Det är av betydelse att pedagoger kan använda olika material på olika sätt och att se möjligheterna av att barnen kan använda förbrukningsmaterial obegränsat i leken och i skapandet. Det anses även vara en fördel ur en ekonomisk synvinkel. Barnen får vara delaktiga i valet av material indirekt genom att pedagogerna observerar barnens aktiviteter och utgår från deras intresse och behov när de beställer material till förskolan. I observationerna kan pedagogerna även se hur barnen leker och tillgodose barns behov av avskildhet och gemenskap, för att kunna skapa rum för det. Med hjälp av olika material kan man dela av rummen för att skapa fler möjligheter för leken. Det bra att dela upp barnen i mindre grupper för att använda lokalerna optimalt för att barn behöver utrymme för leken.

Bakgrund: Besöket med barn på en akutmottagning är oftast oplanerat så föräldrar tar sällan med sig någon leksak eller bok som förströelse under vistelsen. Sjukhusmiljön skiljer sig från miljön i hemmet. Den främmande miljön på sjukhuset med lukter, ljud och vitklädda vårdare kan göra barnen ängsliga. Den fysiska miljöns utformning kan bidra till att både vårdgivare och vårdtagare upplever en större trygghet och är mer tillfreds med sin situation om miljön är estetiskt tilltalande. Syfte: Belysa den inre fysiska miljöns betydelse för barns upplevelse av välbefinnande vid akuta besök på sjukhus. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. 10 vetenskapliga artiklar analyserades. Analysen resulterade i tre kategorier. Miljöns betydelse för integritet och delaktighet, betydelsen av ljuset, färgen och konsten och betydelsen av samvaro och aktivitet. Resultat: Resultatet av analysen visade på fördelar av att behandla barnen som individer och lyssna till vad de vill och känner. Det har framkommit att den inre miljön är viktig för barn, ungdomar och deras anhöriga när de söker vård på akutmottagning. Patienter och anhöriga oavsett ålder upplevde akutmottagning som en hotfull plats att vara på, därför belyste barnen att miljön skulle vara mer hemmalik. Ändamålsenliga, stimulerande, ljusa och skiftande miljö önskades. Konst gjord av och för barn föredrogs. Barn och ungdomar talade om olika teman med motiv från naturen så som hav och strand. Färgvalen var milda färger som skulle skifta i miljön. Diskussion: Barns tankar, upplevelser och erfarenheter bör vara grunden i planeringen av hur offentliga lokalers inre miljö skall utformas. Akutmottagningar i allmänhet bör ge barnen en möjlighet till ändmåls enligt stimuli för att barnen skulle kunna klara av sin situation bättre och därmed kunna ge föräldrarna en känsla av kontroll. Trygghet är en känsla som till viss del kan skapas av miljön. / Program: Fristående kurs

Den här studien handlar om närståendes upplevelser av intensivvårdsrummet och dess miljö. Dagens intensivvård bedrivs i en speciell miljö där patienter monitoreras och vårdas med hjälp av högteknologisk apparatur. Tidigare forskning har visat att den fysiska och psykiska miljön kan påverka patienters och närståendes välbefinnande. Det har likaså visat sig att närstående som vistas på intensivvårdsavdelning upplever en förändrad livsvärld där oro för den som vårdas blandas med känslor av skuld, förnekelse och chock. Närstående är emellertid en resurs för patienten då närståendes närvaro har visat sig stärka patienten. Om närstående upplever intensivvårdsrummet som en obehaglig miljö så kan det antas att de upplever svårigheter att komma nära patienten. Konsekvenser av detta kan resultera i att intensivvårdspatienten inte får det stöd som behövs. Syftet med studien är att belysa närståendes upplevelser av intensivvårdsrummet med avseende på utformning, interiör och känsla. Kvalitativa forskningsintervjuer med underlag av fotografier, har legat till grund för datainsamlingen och närstående har besvarat frågor om hur de upplever intensivvårdsrummet. Intervjuerna har sedan analyserats med utgångspunkt i den kvalitativa innehållsanalysen och kategorier och underkategorier har skapats. Resultatet tyder på att närstående upplevde intensivvårdsrummet som trångt där teknisk apparatur upptog utrymmet kring patienten. Däremot till skillnad från tidigare studier upplevde inte närstående apparaturen som särskilt skrämmande, utan snarare som intressant och livsnödvändig. Närstående hade bland annat önskemål om att det kunde funnits någonting att titta på i taket och det framkom likaså synpunkter om bland annat färgsättning, ljus samt interiör. En annan viktig faktor som framkom var personalens betydelse. Författarna anser att intensivvårdsrummets färger bör vara så neutrala som möjligt. Det bör finnas möjlighet att variera mellan olika ljuskällor och ljusstyrkor. Närstående ska ha stolar att tillgå nära patientplatsen och det bör finnas gott om avställningsytor. Om möjlighet finns anser författarna att enkelbäddsrum är att föredra, då både närstående och patient kan känna lugn och ro utan att bli störda av omgivningen.Nyckelord: intensivvård, / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Studien belyser styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jämställdhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhället, massmedia och hemmen kan påverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien åskådliggör att det är av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie är att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jämställdhet i förskolans vardag.Syftet med studien är att kartlägga pedagogers uppfattning kring jämställdhet i förskolan. Samt att utforska hur barnen väljer att ta initiativ mellan könen och till pedagogen, likaledes studera barnens val av aktivitet i verksamheten från ett jämställdhetsperspektiv.Metoden för studien är kvalitativ med inslag av kvantitativ metod och etnografi som används för att studera och förstå den sociala tillvaron vi lever i. För att kunna besvara studiens syfte, har intervju och observation använts. Utifrån respondenternas svar observationernas data har studiens resultat delats upp i rubriker där likheter och skillnader belysts. Det framkom att ett aktivt jämställdhetsarbete förekom hos två av åtta respondenter. Ett genomgående mönster var miljön och samhällets påverkan till flickor och pojkars könsskapande. Sammansättningen av könen har betydelse för hur barnen väljer att samspela. Pedagoger i studien antyder att det är av betydelse att ge barnen möjligheter till att välja aktivitet oberoende av kön. / Program: Lärarutbildningen