Denna studie handlar om den pedagogiska miljön i förskolan, dvs. den lärmiljö barnen möter i dendagliga verksamheten. Vi har valt att utgå ifrån förskollärarens perspektiv och har, genom intervjuermed verksamma och legitimerade förskollärare, samlat in data. Syftet med studien var att ta delförskollärares uppfattningar om utformningen av förskolans pedagogiska miljöer, samt på vilket sätt de anser attbarn har inflytande över dessa. Vi har i denna uppsats utgått från barns rätt till delaktighet ochinflytande vid utformningen av förskolans miljö (Skolverket, 2018) och har utifrån detta formulerat ettsyfte, frågeställningar och intervjufrågor. Detta för att försöka få svar på om och hur barnens rätt tillinflytande över utformningen av förskolans miljö infrias. Vi introducerar läsaren till barns rättigheterutifrån förskolans läroplan samt till den forskning som är relevant i förhållande till problemområdet.Hur miljön påverkar barns lärande och utveckling, förskolans miljöer samt barns inflytande ärforskningsområden som vi lyfter i inledningen av uppsatsen. Vi har genomfört sex stycken intervjuermed förskollärare på olika förskolor i Sverige. I resultatdelen lyfter vi fram de teman och kategoriersom har framkommit under studiens gång, vid insamlingen av data. De tre huvudteman kom atthandla om förskollärarens avsikter vid utformningen av miljön, barns delaktighet och inflytande samtförutsättningar som kan påverka barns inflytande. Det visade sig att förskollärarnas uppfattning och avsiktvar att, genom planeringen av den pedagogiska miljön, skapa lugn och ro samt skapa en miljö somverkar tilltalande till barnen. Samtliga förskollärare nämnde även barns behov och intressen som enviktig utgångspunkt vid planeringen av miljö och material. Samtidigt fanns det flera andra faktorer,såsom genus-perspektivet, kemikaliefria förskolor och barn med särskilda behov, som påverkadeförskollärarnas förutsättningar vid planering och utformning av miljön. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Målet med denna studie har varit att visa utmaningarna som befinner sig i processer föreliggande trygghet, även om förutsättningar i den byggda miljön visar motsatsen. Därtill har målet varit att bidra med en kompletterande synvinkel på de utmaningar som finns med trygghet och otrygghet för kvinnor i den bebyggda miljön eftersom det oftast inte förmedlas hur kvinnor verkligen upplever obehag i det offentliga rummet. Genom att använda transect walking som huvudsaklig metod, och fotografering som kompletterande tillvägagångssätt, har det möjliggjorts en djupgående porträttering av de känslor Brunkebergstunneln och David Bagares gata kan förmedla. Metoderna har visat tydliga underliggande mönster i den bygga miljön och de återspeglar både sociala och fysiska möjliggörande och begränsningar. Resultatet har bekräftat många av de teoretiska utgångspunkterna, exempelvis att det tycks finnas ett samspel mellan det sociala och det fysiska som orsakar trygghet och otrygghet. Det har tillika visats att det finns en underordning hos många av kvinnorna som intervjuades. Däribland finns det några som avviker från detta och här går det att tyda hur de troligtvis grundar sina liv i andra sociala kontexter. Vad som befinner sig i överordningen är emellertid en del av framtida studier.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån de didaktiska frågorna kring innehåll, metod och syfte (vad, hur och varför). Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod, som består av två fokusgruppsintervjuer med sex lärare. Genom fokusgruppsintervjuer samlades data in, transkriberades och analyserades. Som teoretisk utgångspunkt använde vi oss av den pragmatiska teorin. Studiens resultat visar att hållbar utveckling är ett komplicerat begrepp som är svårt att definiera och många lärare blir därmed osäkra på vad de ska göra i sin undervisning. Det är svårt att få en helhetssyn om undervisning för hållbar utveckling, det är svårt också att få in ett arbete som inriktar sig mot hållbar utveckling som ämne i sin helhet. I studien har vi även kunnat se att det saknas svar på den didaktiska frågan hur i läroplanen, då framgår det inte hur lärare ska gå tillväga för att genomföra en utbildning om hållbar utveckling 2 bland eleverna. Lärare behöver ha stöd och resurser för att utveckla undervisningen om hållbar utveckling i skolan.

Då barn leker utvecklas deras motoriska, fysiska och sociala färdigheter. Att barn har möjlighet och tillräcklig plats att leka är därför viktigt för deras utveckling. Ett sätt för barn att komma i kontakt med större och varierande utemiljöer är via mobila förskolor, ett koncept där barnen åker ut med en förskolebuss varje dag för att besöka olika platser där de sedan har dagens aktiviteter. I denna studie följdes en sådan förskolebuss med syfte att undersöka barnens lek på en mobil förskoleavdelning. Speciellt undersöktes om, och i så fall hur, leken påverkades av de olika fysiska miljöerna som barnen erbjöds genom förskoleformen. De frågeställningar som formulerades var: Vilka inspirationskällor finns till olika lekar? Hur leker barnen på förskolan? och På vilka sätt påverkas leken av de omgivande miljöerna?. Genom litteraturstudie av tidigare forskning, observationer, fältanteckningar och intervjuer framkom att barnens lek på den mobila förskolan var mycket varierad och påverkades delvis av de platser som besöktes. Hur mycket platsen påverkade leken berodde på platsens utformning och vad den erbjöd barnen. Ibland blev leken mycket styrd av platsen, exempelvis i bussen och rörelserna blev begränsade, medan vissa lekar uppstod på flera olika platser och verkade inte begränsas av den fysiska miljön.

<p>Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   </p><p>Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning. På Gläntan har pedagogerna arbetat noll till ett år som förskollärare och på Blåkullan har de arbetat elva till tretton år som förskollärare. För att öka förståelsen för barns lek, pedagogernas roll i leken samt miljöns betydelse för barns lek redovisas forskning från Sverige.  </p><p>Undersökningen visade att pedagogerna anser att leken har en oerhörd stor betydelse för barnens sociala, språkliga och emotionella utveckling. Leken prioriteras i förskolorna Blåkullan och Gläntan och pedagogerna påpekar att den bör kombineras med andra, mer av vuxna, styrda aktiviteter. Beträffande pedagogernas roll i leken har det framkommit att det är en utmaning att delta i barns lek med barns villkor och på deras nivå. Pedagogerna betonar också miljöns betydelse för barns lek och menar att det är betydelsefullt att barnen får tillräckligt med rekvisita, material och inspiration från pedagogerna så att lekens innehåll berikas. Alla fyra intervjuade pedagogerna framhävde att deras roll i leken är att lotsa, hjälpa barnen att lösa konflikter i leken och utveckla sociala egenskaper som både samhället och föräldrarna värderar högt.</p><p>Det har varit väldigt lärorikt att undersöka om barns lek och pedagogers roll i denna. Leken är en väldigt stor del i det pedagogiska arbetet och barnens liv. Vi hoppas därför att studien kan ge pedagogerna inspiration och nya insikter för att föra det lekpedagogiska arbetssättet framåt.  </p>

<p>Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.</p><p>För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ”Ett miljöanpassat Stockholm” som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer. Med kvantitativa metoder och sociologisk teori analyseras förhållandet mellan miljöpåverkan i vardagsresor och individens bofasta plats i den urbana strukturen. Detta förhållande problematiseras genom att jämföras för olika sociala grupper.</p><p>Resultaten visar att individer som är bosatta i gles urban struktur som kännetecknas av bostadsort med lägre tätortsgrad och låg grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur tenderar att ha mer miljöpåverkan i vardagsresor jämfört med individer bosatta i tät urban struktur i bostadsort med högre tätortsgrad och hög grad av tillgänglighet till kollektiv infrastruktur. Vad gäller de sociologiska bakgrundsfaktorerna visar studien signifikanta skillnader i styrka för sambandet mellan urban struktur och individens miljöpåverkan i vardagsresor för grupper av respondenter med olika attityd till miljöpåverkan, familjetyp och ekonomisk situation.</p>

<p>Multinationella företag som köper varor så som kläder från indiska leverantörer riskerar att förknippas med produktionsvillkor som kränker mänskliga rättigheter. Kontroller av indiska leverantörsled gjorda av internationella arbetsrättsorganisationer visar på skadliga arbetsmiljöer, barnarbete och arbetare som har liten möjlighet att påverka sin situation. H&M är ett multinationellt företag som ser Indien som en viktigt marknad för kläder och accessoarer. För att säkerställa bra villkor for arbetarna i leverantörsfabrikerna har H&M arbetat med att implementera en uppförandekod som kräver att vissa standarder upprätthålls i fabrikerna. Genom inspektioner som både kontrollerar och ger assistans till leverantörerna har många områden så som barnarbete och hälso- och säkerhetsaspekter förbättrats sedan uppförandekoden infördes. Kränkningar av andra krav i uppförandekoden fortsätter dock att inträffa.</p><p>Denna studie undersöker problemet med uppfyllelse av uppförandekoden både ur leverantörernas och H&Ms perspektiv. Den söker att finna svar på vilka de största problemområdena för uppförandekodsuppfyllelse är bland H&Ms förstaledsleverantörer i Indien, vilka hinder som finns för att förbättra uppfyllelse inom dessa områden och hur den institutionella miljön i Indien påverkar uppfyllelse av uppförandekoden bland leverantörerna. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hinder för uppfyllelse av en uppförandekod bland indiska leverantörer. Kunskapen kan användas för att förbättra metoderna för implementering av uppförandekoder i leverantörsledet i allmänhet.</p><p>Studien utformades utifrån induktiv fallstudiemetodik och bestod av intervjuer med ledningen hos sex av H&Ms leverantörer och fyra av H&Ms inspektörer i Indien, granskning av revisionsrapporter från inspektioner och observationer på plats under besök i leverantörsfabrikerna. Urvalet av fall sökte både likheter och skillnader i verksamhet och geografisk placering i Indien. Analysförfarandet delades upp i två steg. I det första steget argumenterades för vilka huvudsakliga problemområden och hinder för förbättring inom dessa områden som framstod ur det empiriska materialet. I det andra steget användes en modell över strategisk respons mot institutionella tryck baserad på nyinstitutionell och resursberoende teori för att analysera effekten av den institutionella miljön på leverantörerna.</p><p>Studien fann att de sex huvudsakliga problemområdena är kemikaliehantering, kontroll av övertidstimmar, omsättning av arbetare, dialog med arbetare, arbetarnas kännedom och implementering av formella system i leverantörsfabrikerna. Vidare visar studien att de fyra huvudsakliga hindren är ledningens attityd, kapacitet i leverantörsorganisationerna, leverantörernas affärsmodell och maktutryck mellan positioner i organisationerna. Slutligen fann studien att den institutionella miljön är fylld med aktörer som har paradoxal effekt på leverantörerna. Generellt sett så skapar och upprätthåller de institutionella krafterna de empiriska hindren för uppfyllelse av uppförandekoden. Den institutionella miljön i södra Indien innehåller flera krafter som stödjer uppförandekodsuppfyllelse än miljön i norr. En modell över de motstridiga effekterna av institutionella krafter skapades som kan appliceras på olika institutionella miljöer. Modellen kan användas för att diskutera hur institutionella krafter i en specifik omgivning endast tillåter uppfyllelse av uppförandekoden att nå en viss nivå om de institutionella krafterna är oförändrade.</p>

<p>Skolan med dess tillhörande klassrum, är en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sänder budskap till eleverna som talar om huruvida man är välkommen eller inte i miljön. Vårt känsloliv påverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde också påverka vår inlärningsförmåga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och åsikter som några elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Detta kom till uttryck i ett så kallat fokusgruppsamtal där deltagarna fick diskutera ett givet ämne utifrån två olika collage. Vidare har vi valt att studera ämnet utifrån ett elev/barnperspektiv samt ett lärarperspektiv. Undersökningens slutsatser handlar i stort om vilka likheter och skillnader vi kunnat urskilja mellan några elevers och pedagogers uppfattningar om den fysiska klassrumsmiljön och lärande. Utifrån vår undersökning och den litteratur vi läst upplever vi, att kommunikationen mellan olika aktörer inom skolan brister, man arbetar inte aktivt för att få med elev - och lärarperspektiv. Vi har genom undersökningen kommit till insikt och fått en förståelse för hur några pedagoger och elever tänker kring den fysiska klassrumsmiljön och hur de upplever att den ska utformas.</p>

<p>Denna uppsats har sin utgångspunkt i att behovet av effektiva differentieringsstrategier hela tiden ökar. Utöver detta indikeras även en ökad efterfrågan från kunderna på upplevelser i mötet med företaget. En bransch som möter denna utmaning i högsta grad är modesäljande kedjor då de har snarlika produkter och kunder som söker shoppingupplevelser. Genom att effektivare använda sig av den fysisk miljö i butik skulle de kunna utveckla en framgångsrikare differentiering och leverera unikare upplevelse till sina kunder. Med stöd av såväl forskning som egna erfarenheter upplever författarna dock inte att de modesäljande kedjorna idag använder sin butiksmiljö på ett framgångsrikt sätt. Författarna frågar sig därför varför modesäljande kedjor inte använder sig av kundens upplevelse i den fysiska miljön i butiken för att särskilja sig gentemot sina konkurrenter. Syftet som följer är att skapa förståelse för de modesäljande kedjornas syn på utnyttjandet av det fysiska utrymmet i butik för att differentiera sig från sina konkurrenter och kommunicera med sina kunder. Delsyften är att beskriva dagens butikserbjudande samt att bedöma om kundens upplevelse i det fysiska utrymmet i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p><p>Författarna har valt att genomföra en kvalitativ studie med utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn. Då författarna ser samhället som en social konstruktion har tolkningar gjorts av individers åsikt för att ge insikt i gruppens uppfattning. Författarnas abduktiva angreppssätt innebär att arbetetsprocessens utgångspunkt skiftat mellan teori och empiri.</p><p>De teoriska områden som delges är differentiering, kommunikation, den fysiska miljön och upplevelse vilka alla syftar till att kartlägga och bidra till en nyanserad sammansättning av olika infallsvinklar för dagens kunskapsläge. Författarna söker sammankoppla dessa områden på ett tydligare sätt då de uppmärksammat att de har en intressant växelverkan.</p><p>Studiens empiriska material är inhämtat genom sju intervjuer med butikskommunikatörer från de modesäljande kedjorna MQ, Lindex och Gina Tricot. Utöver dessa talade vi också med konsulter från Wester & Elsner, Differ, Boys Don´t Cry och Leverage, som alla bidragit med intressanta aspekter. Tillsammans har en gedigen grund för en innehållsrik analysdel givits. Resultatet av analysen påvisar framförallt att de modesäljande kedjorna har brister i sin användning av butiksmiljön både som konkurrens- och marknadsföringsverktyg.</p><p>De slutsatser som presenteras är att har kedjorna överlag har en positiv syn på att utnyttja butiksmiljön som konkurrens- och marknadsföringsverktyg. Men kedjorna har ett mycket starkt produktfokus som har en bromsande effekt på arbetet med den fysiska miljön. Det fastslås också att dagens butikserbjudande i mångt och mycket endast är ett erbjudande av kedjornas produkter och att kundupplevelsen i butik är en underutnyttjad marknadsföringsstrategi.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt de fysiska miljöerna på två universitetsbibliotek (Umeå universitetsbibliotek och Skogsbiblioteket) påverkar studiemotivationen hos dem som studerar där. För att skaffa mig kunskap om detta har jag både gjort intervjuer med studenter och anställda, och observationer på de två biblioteken. Tidigare forskning inom ämnesområdena användarvänlighet, biblioteksarkitektur och –planering, arkitekturpsykologi och rummets betydelse för studiemotivation har även används som grund för min studie.</p><p>Mina resultat visar att de fysiska miljöerna på biblioteken har både positiva och negativa effekter på de studerandes studiemotivation. Det som avgör om effekterna är positiva eller negativa är en rad olika aspekter - utrymme, belysning, färg, ljudnivå, inomhusklimat, studieplatser, datorer, konstverk och växter. Alla dessa aspekter samverkar med varandra på olika sätt; och denna samverkan kan vara det som avgör hur studieklimatet kommer att upplevas av studenter. Andra slutsatser som jag kom fram till var att utformandet av det fysiska rummet styrs av föreställningar om användarnas behov; och att de båda biblioteken är användarvänliga. Att biblioteken är användarvänliga beror bland annat på att bibliotekens personal sätter sina användare i fokus.</p>