Inom anestesiverksamheten ställs det höga krav på att arbetsmiljön skall vara av god kvalitet, patientsäker och att behoven av verksamhet samt medarbetarna skall vara tillgodosedda. Utformningen av operationssalen ska ha minimal påverkan på säkerheten som för välbefinnandet av de som vårdas i operationssalen och för de som arbetar där. Den tidigare forskningen har påvisat att arbetsklimatet har stor inverkan på hur anestesisjuksköterskan upplever sin arbetsmiljö dels ur positiva perspektiv som arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och dels ur negativa perspektiv som till exempel att det är relaterat till stress, utbrändhet samt att det finns en patientsäkerhetsrisk relaterade till pressade arbetsscheman och arbetsklimatet. Denna studie handlar om att utifrån ett helhetsperspektiv beskriva hur arbetsmiljön ser ut för anestesisjuksköterskor. Studiens syfte är att beskriva anestesisjuksköterskans arbetsmiljö. Studien genomfördes med en kvantitativ metod och den riktades till 126 anestesisjuksköterskor, från tre olika sjukhus, som tilldelades en enkät. Enkäten kommer från Metodicum AB och totalt svarade 44 % fullständigt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av anestesisjuksköterskorna ansåg att det inte har skett någon förändring det senaste halvåret gällande arbetsmiljön. Både positiva och negativa områden kring arbetsmiljön kom fram i denna studie. De negativa huvudområdena som borde förbättras för att få en positiv arbetsmiljö är de fysiska och ergonomiska förhållandena, påverkansmöjligheter, arbetsbelastningen och arbetsledningen. Till de positiva huvudområdena var det organisationens effektivitet, teknisk utrustning, samarbete/socialt klimat, stimulans i arbetet, upplevd kvalitet, kvalitetsarbete, arbetsglädje och stress som var mest framträdande. Anestesisjuksköterskorna var säkra på sitt yrke, upplevde ett mycket bra samarbete mellan anestesisjuksköterskorna och kände sig engagerade och pigga. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Bakgrund: Patienter med demenssjukdom lider risk att drabbas av malnutrition till följd av sjukdomen. Orsaker till malnutrition kan vara nedsatt aptit, kognitiva funktionsstörningar, sociala, kulturella och miljömässiga problem. Problem: Avsaknad av kunskap från sjuksköterskor om bakomliggande orsaker till nutritionsproblem kan leda till malnutrition, vilket i sin tur kan leda till minskad livskvalitet, ökad sjuklighet och en ökad dödlighet. Till exempel behövs en förståelse för hur måltidsmiljöns betydelse kan påverka nutritionsintaget hos patienter med demenssjukdom. Syfte: Att kartlägga vad som främjar en gynnsam måltidsmiljö för patienter med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt bestående av åtta kvalitativa, tre kvantitativa och en mixad artikel som söktes fram i databaserna CINAHL Plus och PubMed. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre olika teman; måltidsmiljön på särskilda boenden, dukningen av borden och personcentrerad näringsvård, vilka var de tre dominerande temana till att gynna måltidssituationerna. Slutsatser: Sjuksköterskor behöver kunskaper om hur patienterna påverkas av måltidsmiljön, dukning och uppläggning av mat. Det visade sig att ju mer välkomnande och attraktiv matsalen är, desto mer trivdes patienterna. Det är därför av stor vikt, för att kunna ge en personcentrerad vård vid måltiderna, att som sjuksköterska ha kännedom om varje patients unika bakgrund.

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

Uppsatsen handlar om förskollärares uppfattningar kring utomhuspedagogik. Där har vi valt att inrikta oss på lärandet av ord och begrepp i den fria leken. Syftet med uppsatsen är att belysa förskollärares uppfattningar, möjligheter och hinder med att bedriva lärandet ute. Vi vill genom vår studie belysa exempel på hur förskollärare arbetar med ord och begrepp i utomhusmiljön. Studien problematiserar möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik. Vi har valt att använda oss av enkäter med semistrukturerade frågor som metod. Vi har genomfört en undersökning på sex förskolor, där nio förskollärare deltog. Resultatet i vår studie lyfter vikten av att vara en närvarande pedagog som är delaktig i barnens lek. Att vara delaktig kan leda till ett samspel mellan förskollärare och barn, vilket i sin tur leda till en bra kommunikation kring ord och begrepp.

Unionen står idag inför en rad problem inom det miljöpolitiska området. Föroreningar, utsläpp och global uppvärmning är problem som måste utredas och lösas i syfte att säkra för framtida generationers fortlevnad. Det finns inget entydigt svar på hur dessa problem bäst bör lösas. Tidigare har området till största del reglerats genom administrativa styrmedel, i form av lagstiftningsåtgärder varigenom utsläppsgränser och produktionskrav fastställts. På senare år har emellertid vikten av ekonomiska styrmedel och behovet av privata och gemensamma miljöinitiativ inom miljöområdet särskilt betonats som viktiga instrument i syfte att bekämpa miljöförstöring. Nyttjandet av sådana instrument ska uppmuntras och möjliggöras i syfte att förmå marknadsaktörer att internalisera miljökostnader och därigenom bidra till en mer hållbar resursanvändning. Detta har emellertid fått till följd att en stor del av miljöpolitiken förts in inom ramen för unionens konkurrenslagstiftning. I synnerhet riskerar sådana miljösamarbeten att begränsa konkurrensen och därmed drabbas av förbudet i artikel 101 FEUF mot konkurrensbegränsande samverkan. Tidigare har kommissionen förhållit sig positiv till sådan samverkan och därför integrerat miljööverväganden och andra icke-ekonomiska faktorer i sin konkurrensrättsliga analys. Under de senare åren har kommissionen emellertid antagit en ny konsumentvälfärdsstandard, med grund i ekonomiska överväganden, som mått vid bedömningen av konkurrensrättsliga frågor, i synnerhet vid bedömningen utifrån undantagsbestämmelsen i artikel 101.3 FEUF. Bedömningar har i allt högre utsträckning utmynnat i ekonomiska undersökningar i syfte att fastställa konkurrensfördelar bestämda utifrån ekonomiska parametrar. Ekonomisk effektivitet har kommit att tillskrivas det övergripande målet för EU:s konkurrenspolitik varför det uppkommit frågor om vilka värden som egentligen kan inkorporeras i det generella undantaget för konkurrensbegränsande samverkan och om det är möjligt att beakta exempelvis miljöfrämjande ändamål vid bedömningen. Tidiga konkurrensrättsliga teorier som bidragit till att forma den europeiska konkurrensrätten förhåller sig olika till frågan, exempelvis förespråkar anhängare till Chicago-skolan en strikt ekonomisk effektivitetsbedömning. Sakkunniga inom miljörätten hävdar att det redan av EU:s grundfördrag följer att unionen ska verka mot en hållbar utveckling och ett utbrett miljöskydd och att detta ska främjas genom samtliga politikområden, däribland konkurrenspolitiken. Andra hävdar att den enda möjligheten till att beakta miljöhänsyn är att värdera miljöfördelar i ekonomiska termer för att på så sätt rymma övervägandena inom ramen för bedömningen efter den konkurrensrättsliga moderniseringen.

Syfte Syftet med denna studie är att skapa en förståelse över vilka sätt som ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling utifrån ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv, samt att skapa en förståelse över hur ekoturism och hållbar turismutveckling definieras. Följaktligen är studiens frågeställning: på vilka sätt bidrar ekoturismföretag till hållbar turismutveckling? Metod Studien är genomförd via en deduktiv ansats med utgångspunkt i tidigare forskning om ekoturism och hållbar turismutveckling. För insamling av empirisk data har en kvalitativ undersökningsmetod använts i form av semistrukturerade telefonintervjuer med respondenter från fem stycken utvalda svenska ekoturismföretag. Slutsats Ekoturism innebär i grunddrag att bevara den lokala miljön, samarbeta med lokalsamhället, handla ekologiskt och närproducerat samt att arbeta med naturbaserade upplevelser. Hållbar turismutveckling definieras som att arbeta småskaligt för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Ekoturismföretag bidrar till hållbar turismutveckling genom att samarbeta med lokalsamhället, skapa långsiktig hållbarhet och värna om naturen och miljön. Företagen förhåller sig till hållbar turismutveckling och de tre dimensionerna ekologisk, social och ekonomisk hållbar turismutveckling genom att arbeta för långsiktig hållbarhet i ett lokalt perspektiv. / Purpose The purpose of this thesis is to create an understanding of which ways ecotourism companies contributes to sustainable tourism development from an ecological, social, economical perspective. Also to create an understanding of the definition of ecotourism and sustainable tourism development. The thesis question is: in what ways does ecotourism companies contributes to sustainable tourism development? Method The study is conducted through a deductive research approach based on previous research about ecotourism and sustainable tourism development. A qualitative method in form of semi-structured telephone interviews has been used for collecting the empirical data. The interviews are made using respondents from five selected Swedish ecotourism companies. Conclusion Ecotourism is, in the basics, to preserve the local environment, to cooperate with the local community, to purchase ecological and locally produced products and to work with nature-based activities. Sustainable tourism development is defined as working small- scale for ecologic, social and economic sustainability. Ecotourism companies contribute to sustainable tourism development by cooperating with the local community, creating long-term sustainability and preserving the nature and the environment. The companies relate to sustainable tourism development and the three dimensions ecological, social and economical sustainable tourism development by working towards long-term sustainability in a local perspective.

Studiens syfte är att belysa förskollärares beskrivningar av sitt arbete med barns fysiska aktivitet i förskolans miljö. Studien är en kvalitativ studie som genomförs med tre semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Förskollärarna arbetar på tre olika förskolor. Studiens resultat analyserades med hjälp av två valda teorier, den sociokulturella teorin och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att förskollärarna är eniga om att ffmkysisk aktivitet är all kroppslig rörelse där det viktigaste redskapet är sin egen kropp, dock menar förskollärarna att redskap kan vara bra för att utmana barnen vidare i deras fysiska aktivitet. Förskollärarna lyfter att mycket av den fysiska aktiviteten sker tillsammans i barngruppen genom lek, både spontant och planerat i förskolans vardag. Förskollärarna menar att miljön påverkar barns fysiska aktivitet och att den kan inspirera barn till att vilja röra på sig i både lugnt- och högt tempo där barns pulsnivåer varierar. Resultatet i studien visar att förskollärarna menar att deras roll i förskolan ska vara uppmuntrande och stöttande utifrån barns behov. Resultatet visar att förskollärare anser att fysisk aktivitet gynnar barns lärande, kognitiva förmåga samt välbefinnande. I diskussionen lyfts aspekter som har utvecklats under arbetets gång utifrån resultatet och metoden, såsom utformningen av intervjuerna, den valda metoden och vad som påverkat resultatet.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka den fysiska miljöns betydelse för barnens intresse gällandeläsning i förskolan. Studien har pedagogers inställning till läsning och läsmiljö som fokus.Undersökningen utfördes med förskollärare från fem olika förskolor inom samma kommun.Metoderna som användes var kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det mestcentrala i studien var att alla informanter var eniga om att det är grundläggande för en givandeläsmiljö att miljön är planerad, organiserad och att miljön ständigt ska vara föränderlig. Ett begreppsom återkommer upprepade gånger i studien är att materialet i läsmiljön ska vara lättillgängligt.Informanterna menar att det inte räcker med en bra läsmiljö, utan det behövs kunskap och intressehos pedagogerna till att kunna bearbeta materialet i miljön. Slutligen anser dem att det ärpedagogernas ansvar att skapa en givande läsmiljö som inspirerar hos barnen på förskolan till att läsadå detta är något som inte finns naturligt. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>