Workplace bullying is endemic in modern workplaces. It is capable of disrupting employeepsychological ill-health which create pathways to substance abuse, in turn exposes individuals tobecome victims or perpetrator of various crimes. The study investigates the extent to whichworkplace bullying determine the experience of psychological distress and also, explored the roleplayed by resilience and social support as possible mediators of the outcome of psychologicaldistress. The study sampled a total number of 259 participants from non-academic staff of theUniversity of Lagos, Nigeria. The participants responded to the Negative Actions QuestionnaireNAQ which was used to measure workplace bullying, Kessler Psychological Distress Scale (K10)which assessed psychological distress, Connor-Davidson Resilience Scale CD-RISC whichmeasured Resilience, and multidimensional scale of perceived social support (MSPSS) whichmeasured social support. The result showed significant positive correlation between workplacebullying and psychological distress. Workplace bullying explained 32% variance in psychologicaldistress scores. Resilience was negatively related with psychological distress, it explained 11%variance in psychological distress score. Social support was negatively correlated with psychologicaldistress. However, it was not a significant mediator, explaining only 1% of variance in psychologicaldistress score. Workplace bullying has significant impact on the wellbeing of employees.Organizations should do all they can to mitigate its occurrence in their work environment and alsoemployees could also benefit from resilience training aimed at helping them reduce incidences ofvictimization. Social support from both within and outside the workplace can also play a role inreducing the impact of negative events at the workplace.

Background: Insufficient exposure assessment is a suggested contributing factor to the current lack of clearly characterised relationships between occupational biomechanical risk factors and musculoskeletal disorders. Minimal attention has been paid to the potential bias of measurement tools from expected true values (i.e. accuracy) or between measurement tools, and empirical data on the magnitudes of variance contributed by methodological factors for measurement tool precision are lacking. Aim: The aim of this thesis was to quantify aspects of bias and precision in three commonly employed biomechanical risk factor assessment tools - inclinometry, observation, and electromyography (EMG) - and provide recommendations guiding their use. Methods: Upper arm elevation angles (UAEAs) were assessed using inclinometers (INC) and by computer-based posture-matching observation, and bias relative to true angles was calculated. Calibration models were developed for INC data, and their efficacy in correcting measurement bias was evaluated. The total variance of trapezius and erector spinae (ES) EMG recordings during cyclic occupational work was partitioned into biological and methodological sources, including the variance uniquely attributable to sub-maximal normalisation. Using algorithms to estimate the precision of a group mean, the efficacy of different trapezius EMG study designs was evaluated. Using precision criteria, the efficacy of different normalisation methods was assessed for ES EMG recordings. Results and Discussion: Inclinometer measured UAEAs were biased from true angles, with increasing bias at higher angles. In contrast, computer based posture-matching observations were not biased from true angles.  Calibration models proved effective at minimizing INC data bias. The dispersion of estimates between- and within- observers at any given set angle underlined the importance of repeated observations when estimating UAEAs.  For EMG, a unique but relatively small component of the total variance was attributable to the methodological process of normalisation. Performing three repeats of the trapezius EMG normalisation task proved optimal at minimizing variance for one-day EMG studies, while two repeats sufficed for multi-day EMG studies. A prone normalisation task proved superior for maximizing normalised lumbar ES EMG precision. Conclusion: Key aspects of measurement tool accuracy, bias between tools, and tool precision were quantified, and recommendations were made to guide future research study design.

Problemformulering: Upprepade traumatiska upplevelser, oförutsägbara situationer, oregelbundna arbetstimmar, tidspress samt otillräcklig tid för återhämtning är bara några få anledningar som bidrar till att ambulanssjuksköterskor lider av stor risk att drabbas av psykisk ohälsa. Långa sjukskrivningar kan bli resultatet av den psykiska ohälsan. I dagsläget används flera metoder för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen men ändå är det ett stort problem. Genom att låta ambulanssjuksköterskorna själva berätta om vad de anser kan vara en möjlig metod för stressreducering kan problemet minska. Metod: En kvalitativ metod användes för att få en djupare förståelse inom det aktuella ämnet. Sex ambulanssjuksköterskor intervjuades, med hjälp av semistrukturerade intervjuer, där de fick berätta om vilka möjliga åtgärder de ansåg kunde minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Där togs teman fram som sedan användes i resultatet. Resultat: Respondenterna ansåg att det fanns flera områden där möjliga åtgärder kunde bidra till att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Sociala relationer, bra ledarskap, kontroll över schema, utbildning, erfarenhet och fritid var de områden där respondenterna ansåg att det fanns möjlighet till potentiella åtgärder. I vissa fall var det nya åtgärder som kunde implementeras och i andra fall var det redan aktuella åtgärder som behövde förbättras eller användas mer frekvent. Slutsats: Det finns flera åtgärder som kan visa sig vara effektiva för att minska den arbetsrelaterade psykiska stressen. Ett bra ledarskap i samband med gemensamt ansvar är essentiellt för att skapa en bra arbetsmiljö. Möjligheten till att eliminera all psykisk stress från arbetet ses som väldigt svårt, men genom möjliga åtgärder kan den minskas eller hanteras. Mer kvalitativ forskning kring detta ämne kan leda till fler svar. / Problem: Mental illness is common in ambulance nurses due to traumatic events, irregular working hours, pressure and lack of time for recovery. The result of these factors can be long-term sick leave. There are som actions already taken in todays ambulance service but the problem with work-related mental stress is still present. Method: Six ambulance nurses were interviewed to see what actions they thought could be used to reduce the work-related mental stress. The interviews were then analyzed by using a qualitative content analysis. Several themes were revealed that then were used in the result. Result: Several possible actions where was considered as useful to reduce the work-related mental stress. Social relationships, a good leadership, control over scheduling, education, experience and leisure time activities were areas where possible actions could be taken. In som cases there were new methods to reduce stress and in others there were already existing ones that could be expanded. Conclusion: Work related mental stress in ambulance nurses is something that will not disappear. But this study showed that there are possible methods that could help reduce and manage the mental stress. A good leadership seemed essential to create a good working environment were work-related mental stress was not common. More qualatative studies needs to be done regarding this subject and then there is a possibility to learn more methods wich can help ambulance nurses deal with the problem of work-related mental stress.

The office layout is likely to have a central role for health and performance. The aim of this study was to investigate how perception of stress, need for recovery and cognitive performance differ between different office types. Four offices from a government agency performed a change from cell offices to activity based offices, which represents the intervention group (n=203). One office, where no change was conducted, represents the control group (n=100). A questionnaire were used to investigate perceived stress and need for recovery and a memory task was used to measure cognitive performance in different work environments. Data from both groups was collected one time before the intervention group changed the office type, and one time after the change of office type. The results indicated that perceived stress and need for recovery increased marginally in the intervention group after the change to the activity based offices. The results also indicated differences in cognitive performance between different office types. The effects of the results were so weak that more research is needed before any conclusion can be drawn. Further research should focus on further tests on which work environments are best suited for different types of tasks. / Kontorets utformning kan antas ha en central roll för hälsa och prestation på arbetsplatsen. Syftet med den här studien var därför att undersöka hur upplevelsen av stress, behovet av återhämtning och hur kognitiv prestation skiljer sig åt mellan olika kontorstyper. Fyra kontor från en statlig myndighet genomförde ett byte från cellkontor till aktivitetsbaserade kontor, vilka utgör studiens interventionsgrupp (n=203). Ett kontor, där inget byte genomfördes, utgör studiens kontrollgrupp (n=100). För att undersöka upplevelsen av stress och behovet av återhämtning besvarade deltagare från interventionsgruppen och kontrollgruppen en enkät. Ett urval av deltagarna från interventionsgruppen och kontrollgruppen som besvarat enkäten genomförde även en minnesuppgift för att undersöka kognitiv prestation i olika arbetsmiljöer. Data från både enkäten och minnesuppgiften samlades in från båda grupperna en gång innan interventionsgruppens byte av kontor och en gång efter att bytet skett. Resultaten visade att upplevelsen av stress och behovet av återhämtning ökade marginellt inom interventionsgruppen efter bytet till de aktivitetsbaserade kontoren. Dock var effekterna så svaga att mer forskning behövs innan några säkra slutsatser kan dras. Resultaten indikerade även att kognitiv prestation skiljer sigåt mellan olika arbetsmiljöer. Resultaten visade till exempel att kognitiv prestation förbättrades för deltagarna i interventionsgruppen men inte för deltagarna i kontrollgruppen då interventionsgruppen genomförde minnesuppgiften i arbetsmiljön webbmötesrum. Däremot krävs det mer studier för att bland annat undersöka om skillnaderna av kognitiv prestation mellan olika arbetsmiljöer beror på själva bytet av kontor, typen av arbetsuppgift eller arbetsmiljöernas utformning.

University teachers' conditions at work have changed and work-related stress increases among academics atuniversities. The aim of this study was to investigate whether university teachers' experience of work-related stress and recovery differed depending on their extent of telework. The study wasan empirical quantitative cross-sectional study where 95 university teachers’ from two universities in Sweden answered a web survey. About half of the university teachers’ telework several times a week and the results show that university teachers' experience of recovery in relation to telework differs, but not their work-related stress. Gender was found to have a small impact on the recovery to telework, but not onwork-related stress. The conclusion is that university teachers’ who telework frequently experience worse recovery than those who rarely telework. The difference in recovery may be because telework makes it more difficult for the university teacher to finish the work compared to they who not telework. / Universitetslärares arbetsförhållanden har förändrats och den arbetsrelaterade stressen ses öka bland akademiker inom universitetet. Arbetsgruppen distansarbetar i olika omfattning vilket kan påverka deras upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning.Tidigare forskning gällande distansarbete och upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning visar framförallt att distansarbete medför minskad stress. Syftet med studien var att undersöka om universitetslärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och återhämtning skiljde sig beroende på i vilken omfattning de distansarbetar. Studien var enempirisk tvärsnittsstudie, med en kvantitativ ansats. Nittiofem stycken universitetslärare från två högskolor besvarade en webenkät varav 46 % distansarbetade flera gånger i veckan. Resultatet visar att universitetslärares upplevelse av återhämtning skilde sig beroende på distansarbetets omfattning, men inte arbetsrelaterad stress. Kön visade sig ha liten påverkan på återhämtningen relaterad till arbetet i relation till distansarbete, men inte på arbetsrelaterad stress. Slutsatsen är att universitetslärare som distansarbetar sällan upplever bättre återhämtning jämfört med de som distansarbetar i större omfattning. Skillnaden i återhämtning kan bero på att distansarbete gör det svårare för universitetsläraren att slutföra och begränsa sitt arbete jämfört med de som inte distansarbetar.

Sunlight is recognized as one of the most important environmental factors that influence human health. There is strong evidence in the scientific literature that adequate exposure to sunlight is associated with many physical and mental health benefits, including reduced overall mortality, prevention of many deadly forms of cancer, as well as a number of metabolic, cardiovascular, autoimmune, infectious and neuropsychatric diseases. Vitamin D deficiency, which is mainly due to insufficient exposure to sunlight, is now one of the most common medical conditions, estimated to affect more than a billion people worldwide. Health professionals, patients and the general public should receive more evidence-based information about the many health benefits of sunlight, and how to use it in prevention and treatment of disease.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd: -          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? -          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?   Metod Vi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent. Enkäterna hanterades anonymt, sammanställdes i Excel och bearbetades i SPSS. Som teoretisk utgångspunkt valdes KASAM.   Resultat De viktigaste resultaten visar inte något signifikant resultat men en indikation på att det finns ett samband mellan den hälsorelaterade livskvaliteten och yrkesroll, i detta fall en högre hälsorelaterad livskvalitet hos de med administrativ tjänst. En skillnad mellan yrkesrollerna sågs även när det gäller antalet sjukdagar under år 2009. Majoriteten av respondenterna med administrativ tjänst hade 0 sjukdagar jämfört med 1-7 dagar hos orderexpeditörerna.   Slutsats Undersökningen visade att det inte förekom några signifikanta skillnader mellan de två yrkesrollerna som vi valde att grunda vår studie på. Vi trodde att skillnaderna i den hälsorelaterade livskvaliteten, antalet sjukdagar samt mängden fysisk aktivitet på fritiden skulle vara större än vad de visade sig att vara. Vad skillnaderna kan bero på är svårt att säga då det förekommer många olika faktorer som kan påverka individerna.

Problem definition: There must be a knowledge transfer within the organisation to prevent illness and accidents at work.  Aim: Is to examine and describe how opportunities to share knowledge with other organisational members experienced by managers with occupational health and safety responsibilities. Method: A qualitative case study with semi-structured interviews from N=10 informants.  Main results: Managers' experience are perceived to be the possession of a superior power and that they need to bring in non-relational resources to dissemination knowledge. Conclusion: Theory suggests that by creating relationships by using communication and interaction to access trust and reciprocity, there are great opportunities for knowledge transfer. We have taken part of the informants' experiences, we have come to the conclusion it's not the easy to implement relationships in the work environment because it does not always precondition for this. Because of cultural differences, experience-and competence differences and organisational characteristics. / Problemformulering: I arbetet förekommer det stora risker för ohälsa och olyckor, för att kunna minimera dessa risker måste det ske en kunskapsspridning inom organisationen. Att sprida kunskap gällande arbetsmiljö är en viktig faktor i alla arbetsområden i samhället, dock är spridningen inte det enklaste. För att kunna sprida kunskap behöver vi undersöka hur chefer som ansvarar för arbetsmiljö upplever sina förutsättningar för kunskapsspridning inom organisationer. För att sedan ta del av detta och skapa förutsättningar som främjar spridningen av kunskap. Syfte: Att undersöka och beskriva hur förutsättningar att dela med sig av kunskap till andra organisationsmedlemmar upplevs av chefer med arbetsmiljöansvar Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer från N=10 informanter. Innehållsanalys har används för att analysera data. Huvudresultat: Skapandet av relationer är inte det enklaste tillvägagångsättet för att sprida kunskap. Chefernas förutsättningar upplevs vara att inneha en överordnad position och att de behöver/vill ta in icke-relationella resurser för att kunskapen enklare skall spridas. Slutsats: Teorin menar att nära relationer som byggs upp med hjälp av kommunikation och interaktion för att komma åt tillit och ömsesidighet medför stora förutsättningar för kunskapsspridning. Denna studie visar att tänket att skapa värdefulla relationer finns hos cheferna. Men på något vis är det inte det enklaste att genomföra, eftersom det inte alltid finns förutsättningar för detta. Det vill säga förutsättningar som, kulturella skillnader, erfarenhet- och kompetenskillnader och organisatoriska egenskaper.

Aim: The aim of the thesis was to investigate the impact of gaze-based assistive technology on daily activities in children with severe physical impairments and without speech. The objectives were to develop and pilot a gaze-based assistive technology intervention (GAT intervention) at home and in school for these children and to understand its impact on daily activities as experienced by their parents. Methods: Study I was a pilot study in which the basic components that were developed for the intervention were evaluated for students with physical impairments. The study aimed at improving the use of computers as assistive technology (AT) in school. Based on the findings in Study I, the GAT intervention was developed. The GAT intervention aimed at implementing gaze-based AT in daily activities. It consisted of two parts; having access to gaze-based AT and having access to services from a multi professional communication team during nine to ten months. Studies II-IV concerned gazebased AT for children with severe physical impairments without speech who participated in the GAT intervention. The participants were ten children (ages 1-15) (Studies II, III), and their parents (Study IV). Studies II and III had longitudinal designs and children were followed during 15-20 months with repeated measurements before, after and at follow-up. In Study II children’s repertoire of computer activities, extent of use, and goal attainment with gaze-based AT was evaluated, as well as parents’ satisfaction with the AT and with services. In Study III children’s eye gaze performance when using gaze-based AT was examined. In Study IV, parents were interviewed twice with the aim of  exploring their experiences of children’s gaze-based AT use in daily life. In Study IV a hermeneutical approach was used. Results: The findings of Study I showed that the basic components of intervention improved the use of computers in school. Study II showed an increased repertoire of computer activities with the gazebased AT, maintained use in daily activities for all at follow up, and that all children attained goals for gaze-based AT use in daily activities. Parents were satisfied with the gaze-based AT, and with the services in the GAT intervention. In study III, nine children improved in eye gaze performance over time when using the gaze-based AT in daily activities. Study IV revealed that children’s gaze-based AT usage in daily activities made a difference to parents since the children demonstrated agency, and showed their personality and competencies by using gaze-based AT, and for the parents this opened up infinite possibilities for the child to do and learn things. Overall, children’s gaze-based AT usage provided parents with hope of a future in which their children could develop and have influence in life. Conclusions: This thesis shows that these children with severe physical impairments and without speech acquired sufficient gaze control skills to use gaze-based AT for daily activities in the home and at school. The gaze-based AT had a positive impact on performing activities, for example, play activities and communication- and interaction-related activities. For the parents, children’s gaze-based AT usage made a difference since it shaped a hope of a better future for their children, where they can develop and gain influence in their future life. Furthermore, the children continued to perform daily activities with gaze-based AT over time. This finding suggests that key persons were provided with sufficient knowledge and skills to support children in maintained use of gaze-based AT after withdrawal of the services provided in the GAT intervention.

Title: “You don’t do it to be safe, you do it to get it done” – Construction workers’ experiences of safety in the workplace linked to the risk of accidents resulting in injury or death Author: Anna Lundquist Program: Occupational Health Sciences 60 credits. Master thesis in Occupational Health Sciences 15 credits. University of Gävle Background: Construction workers work in high risk environments, where a combination of factors contribute to increase the risk of accidents resulting in injury or death. Between 2009 and 2018, 89 accidents resulting in death happened in the Swedish construction business, but despite this there is a lack of research on the subject. That is why it is important to explore construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace. Aim: The aim of this study is to explore construction workers’ experiences of safety and risks linked to accidents resulting in injury or death. Method: Eight construction workers were recruited to the study. Semi-structured interviews were done over telephone with the eight construction workers, after which the interviews were transcribed and analyzed using a qualitative content analysis. Result: The overall theme that was identified from the experiences of the construction workers concerned health factors and risk factors in the workplace. Health factors such as participation, communication and preparation fit within the health factors, while physical and social risk factors, time pressure and vulnerability fit within the risk factors. Conclusion: This study has described construction workers’ experiences of safety and risks in the workplace, but the area is still unexplored. Further research is needed to chart construction workers’ experiences of safety and risks more clearly. In future, interventions can be adapted to decrease construction workers’ risks of accidents resulting in injury and death for both individuals and groups. / Titel: ”Man har inte säkerhet i tankarna när man gör det, utan man gör det för att det ska göras” – Byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Författare: Anna Lundquist Program: Arbetshälsovetenskap 60 hp. Examensarbete i arbetshälsovetenskap, magisternivå 15 hp. Högskolan i Gävle Bakgrund: Byggnadsarbetare arbetar i riskfyllda miljöer där en kombination av faktorer bidrar till att risken för olyckor och dödsolyckor är högre än i andra branscher. Mellan 2009 och 2018 inträffade 89 olyckor med dödlig utgång inom svensk byggverksamhet, men trots det saknas det forskning om ämnet.  Därför är det viktigt att undersöka vilka upplevelser byggnadsarbetare har av säkerhet och risker på arbetsplatsen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad byggnadsarbetare har för upplevelser av säkerhet på arbetsplatsen kopplat till risken för olyckor och dödsolyckor. Metod: Åtta byggnadsarbetare rekryterades till studien. Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes med de åtta byggnadsarbetarna, varpå intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat som kunde identifieras utifrån byggnadsarbetarnas upplevelser berörde friskfaktorer och riskfaktorer i arbetet. Inom detta tema rymdes friskfaktorer som delaktighet, kommunikation och förberedelser, medan det inom riskfaktorerna rymdes fysiska och sociala riskfaktorer, tidspress och utsatthet. Slutsats: Denna uppsats har beskrivit byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker på arbetsplatsen men ämnet är fortfarande outforskat. Fler studier behöver göras för att tydligare kunna kartlägga byggnadsarbetares upplevelser av säkerhet och risker, vilka i sin tur kan användas till att anpassa interventioner för att minska risken för olyckor och dödsolyckor för byggnadsarbetare på individ- och gruppnivå.