Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka i vilken mån leverantörerna av skolmat i Lidingö kommun uppfyller de Svenska näringsrekommendationerna (SNR) som skollagen innefattar. Frågeställningar till näringsberäkningen: Hur ser energi- och näringsinnehållet i skolmat ut i förhållande till SNR? Finns skillnader, och i så fall vilka, i energi- och näringsinnehåll i förhållande till SNR? Frågeställningar till intervjuerna: Hur resonerar leverantörerna av skolmat kring vilka faktorer i planering och hantering som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten? Finns skillnader, och i så fall vilka, i hur leverantörerna resonerar? Metod De metoder som använts i studien har varit kvalitativa intervjuer i kombination med en näringsberäkning. Intervjuerna har gjorts med de ansvariga för skolmatens planering och tillagning hos två leverantörer av skolmat i Lidingö kommun. Näringsberäkningen har gjorts utifrån recept som använts under en exempelvecka vardera som vi fått ta del av från leverantörerna. Som verktyg för att genomföra näringsberäkningen har ett kostdataprogram, Dietist XP, använts. Resultat Resultaten har varit att leverantörerna tillsammans får ett värde i näringsberäkningen som ligger nära SNR:s rekommendationer. Sett var för sig kan man se stora skillnader då ena leverantören ligger relativt nära riktlinjerna i samtliga avseenden medan den andra brister på fler punkter näringsmässigt. Vi har även sett skillnader i leverantörernas rutiner, avtal med kommunen, resurser samt personalnens kompetens. De faktorer som kan påverka näringsinnehållet i skolmaten enligt leverantörerna var bland annat olika tillagningsmetoder som kokning och stekning samt även långvarig varmhållning. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att näringsberäkningar som är gjorde på ett korrekt sätt är en förutsättning för att kunna kvalitetssäkra skolmatens energi- och näringsinnehåll. Utbildning och kompetens är en betydande faktor i arbetet med skolmaten.

Bakgrund Vid vegankost är det viktigt att vara uppmärksam på att man får i sig alla näringsämnen som kroppen behöver. Extra uppmärksam behöver man vara på till exempel vitamin B12, vitamin D, omega-3-fettsyror, järn, kalcium, jod och selen. Få studier belyser livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel vid vegankost. Syfte Att undersöka livsmedelsval och intagsfrekvenser av livsmedel samt kosttillskott hos vuxna personer i Sverige som lever på vegankost. Metod Livsmedelsval och intagsfrekvenser hos målgruppen undersöktes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten publicerades på webbsidan Facebook. Studiens inklusionskriterier var att informanterna åt vegankost, var ≥18 år och bodde i Sverige. Frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test användes vid analys av data. Resultat Det var 335 informanter som besvarade enkäten. Flest informanter valde främst ekologiska livsmedel (n=266). Det var 91 procent som åt baljväxter några gånger i veckan eller oftare. Av deltagarna åt 45 procent D-vitamintillskott några gånger i veckan eller oftare. De som var ≥30 år valde i högre utsträckning omega-3-tillskott jämfört med yngre personer (p<0,001). Högskole- och universitetsutbildade valde i högre utsträckning omega-3-tillskott (p=0,034) och fullkornsprodukter (p=0,035) än de utan högskoleutbildning. De som hade ätit vegankost >3 år åt omega-3-tillskott i högre utsträckning än de som ätit vegankost ≤3 år (p=0,002). Slutsats Denna studie visar att många av informanterna hade hög intagsfrekvens av näringsrika livsmedel, men vissa hade låg intagsfrekvens av dessa livsmedel. En ålder över 30 år, högskoleutbildning samt om man ätit vegankost tre år eller längre påverkade livsmedelsval och frekvenser på ett positivt sätt. Många informanter valde att ta tillskott av algolja. Det är viktigt att nå ut med tydliga kostråd till personer som äter vegankost. / Background On a vegan diet it is important to make sure that one receives the nutrients that the body needs; for example vitamin B12, vitamin D, omega-3 fatty acids, iron, calcium, iodine and selenium. Few studies are made on food choices and food intake frequencies among people on a vegan diet. Objective To investigate food choices and intake frequencies of food and nutritional supplements among adults on a vegan diet in Sweden. Methods The objective was investigated by using a web based questionnaire. The web based questionnaire was published on the website Facebook. The criteria for inclusion were to be on a vegan diet, ≥18 years old and live in Sweden. Frequency tables, cross tables and Chi square test were used when analyzing data. Results The questionnaire was answered by 335 informants. Most of the informants chose organic foodstuffs. Pulses were eaten by 91 percent a few times a week or more often. Out of the participants 45 percent took vitamin D supplements a few times a week or more often. People who were ≥30 years were more likely to take omega-3 supplements compared to younger people (p<0.001). University-educated people took omega-3 supplements (p=0.034) and ate whole grain products (p=0.035) more frequently than the ones without university education. Informants who had lived on a vegan diet >3 years took omega-3 supplements more often than the ones who had lived on a vegan diet ≤3 years (p=0.002). Conclusion Many of the informants had a high intake frequency of nutritious foodstuffs, but some had a low intake frequency. An age >30 years, university education and being on a vegan diet for ≥3 years positively affected intake. Many informants took supplements of algae oil. It is important to make sure that proper dietary advice is given to people on a vegan diet.

Brist på dricksvatten är ett hot som finns på många platser runtomkring i världen, även iflera områden i Sverige. En effekt av detta är att avsaltningstekniken har blivit en alltvanligare metod för att trygga dricksvattenförsörjningen och en växande gruppmänniskor konsumerar nu avsaltat dricksvatten. Avsaltat dricksvatten är dock en ganskany lösning på dricksvattenproblematiken i Sverige och det finns relativt lite forskningom vilka hälsorisker det kan finnas med att använda Östersjön som råvattenkälla. Syftetmed denna rapport är att öka kunskapen om potentiella hälsorisker med avsaltatdricksvatten från Östersjön. Den centrala frågeställningen handlar om vilka erfarenheteroch forskning om hälsorisker med avsaltat dricksvatten det finns och vilka hälsoriskersom kan finnas när Östersjön används som råvattenkälla i avsaltningsverk. Denlitteratur och information som ligger till grund för resultatet i denna rapport inhämtadesgenom litteratursökningar och genom att sakkunniga experter och tjänstemänkonsulterades. Resultaten i denna rapport visar bland annat att avsaltningsteknikenöverlag är en effektiv metod för att avskilja många typer av olika oönskade ochohälsosamma ämnen i dricksvatten. Avskiljningsgraden för alger och algtoxin iavsaltningsverk är hög, men det kan förekomma låga halter av alger och algtoxin idricksvatten från anläggningar med bristande underhåll. Vidare visar resultaten att detfinns indikationer på att konsumtion av avsaltat dricksvatten istället för vanligtdricksvatten kan vara ofördelaktigt för vissa individer eftersom avsaltat dricksvattenofta är mineralfattigt. De slutsatser som kan dras är bland annat att avsaltningsteknikenavskiljer många miljöföroreningar och andra ohälsosamma ämnen som finns iÖstersjöns havsvatten. Vidare bör försiktighet tillämpas eftersom låg avskiljningsgradav ännu okända föroreningar i Östersjön och potentiella hälsoeffekter av dessa inte kanuteslutas. Dessutom går det i nuläget inte att avgöra vilka hälsorisker låga halter avalger och algtoxin i dricksvatten från avsaltningsverk i dåligt skick skulle kunna föramed sig. Till sist kan slutsatsen dras att dricksvatten kan vara en viktig källa tillmineraler för individer som inte får i sig tillräckligt med mineraler via kosten. Det gårdock i nuläget inte att fastställa betydelsen av dricksvatten som en mineralkälla förindivider som äter en mineralrik kost.

No description available.

This survey has been designed to identify, asses and analyze critical resources for renewable energy production from a lifecycle perspective. In the years 2016 - 2020, Vattenfall is implementing a comprehensive expansion of renewable energy. The goal is to have a renewable energy capacity of at least 2300 MW by 2020. The majority of the new capacity will be wind power. This work provides a basis for further decision making on closer cooperation or dialogue with suppliers. This study was demarcated to wind power and its input minerals. Six minerals were selected for the survey, iron, copper, tin, aluminum, neodymium and lead. The selected minerals were examined for resource efficiency and environmental impact. The survey was then compiled in a table, using a weighted sum model to yield a quantitative result. The work also provides suggestions on how to achieve better resource efficiency for the planned expansion. The survey found that tin was a very critical resource, considering both resource efficiency and environmental impact. Aluminum and copper were the most critical for environmental reasons.

Inledning: Surdegsbrödet kom till Centraleuropa för cirka 5000 år sedan och har traditionellt sett bakats på fullkornsmjöl. Under 1900-talets gång har bröd bakat på bagerijäst och siktat mjöl kommit att dominera marknaden, men intresset för traditionella fermenteringsmetoder och fullkornsmjöl har på senare tid ökat. Fullkornsvetemjöl innehåller alla delar av sädeskornet och det är i skalet som de högsta halterna av fytinsyra återfinns. Fytinsyra är den vanligaste lagringsformen för metaller i spannmål. När fytinsyra kommer i kontakt med vatten sker en protolys och den ändrar då form till en anjon och kallas då fytat som är en stark komplexbildare till ett flertal katjoner. Människor kan inte producera enzymet fytas som kan bryta ner fytat, vilket resulterar i att metallerna inte blir biotillgängliga för kroppen. Vid brödjäsning kan fytat brytas ner av mjölets egna fytas eller av mikrobiellt fytas. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om surdegsjäsning är en effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning för att minska fytathalterna i fullkornsbröd. Det undersöks även om det finns någon samvariation mellan fytathalterna och halterna av Ca, Fe, Cd och Pb för att ta reda på om fytathalten skulle kunna ha betydelse för metallernas biotillgänglighet. Metod: Fytatet extraherades ur degen för att sedan elueras genom anjonbytare, därefter mättes fytathalterna genom spektrofotometri. Metallhalterna analyserades med ICP-MS. Resultat: Resultaten visade på att surdegjäsning hade en effektivare minskning av fytat än jästjäsning. Surdegarna hade inga signifikanta skillnader mellan fytathalterna eller fytatminskning. Järn visade signifikant minskning över tid och samvariation med fytathalterna. Slutsats: Surdegsjäsning är effektivare fermenteringsmetod än jästjäsning om man vill minska fytathalterna, och surdegsjäsning i 21 timmar minimerar fytathalterna i degen. Järn hade samvariation med fytat, vilket tyder på att förtäring av surdegsbröd som jäst i 21 timmar skulle kunna bidra till järnintaget.

Att erkänna och förverkliga de samiska rättigheterna är en del av Sveriges skyldigheter i att respektera mänskliga rättigheter. Trots detta har svenska staten upprepade gånger kritiserats för att inte respektera sina folkrättsliga förpliktelser gentemot urfolksrätten, inte minst i samband med gruvindustrins exploatering av mark i det samiska renskötselområdet. Mot bakgrund av denna problemställning undersöker uppsatsen hur staten har resonerat kring rennäringens rätt till mark respektive gruvnäringens intresse av mark. För att belysa statens ställningstaganden analyserar uppsatsen propositioner från år 1977 fram till regeringsskiftet 2022. Det empiriska materialet visar att staten har resonerat kring samernas rättigheter som legitima och relevanta och uttrycker en vilja att främja och skydda rennäringens rätt till mark i det samiska renskötselområdet. Dessutom har staten, i sitt resonemang, stärkt rennäringens rätt till mark över tid. Statens argumentation är däremot otydlig och bitvis motsägelsefull när rennäringens markrättigheter kommer i konflikt med gruvnäringens markintresse. Stora samhällsintressen kan vara skäl för att främja gruvnäringens intresse framför rennäringens rättigheter. Denna studie kan däremot visa, i motsats till genomgången av tidigare forskning, att staten inte enkom främjar gruvnäringens intressen.I uppsatsen har argumentationsanalys använts för att identifiera och värdera regeringars resonemang och ståndpunkter i det empiriska materialet. Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från Will Kymlickas, PerOla Öbergs och Daniel Naurins forskning kring rättigheter och intressen.

The use of different materials is a central part of our development, especially in the electronics industry since it is dependent on materials such as gold, silver and copper etc. to achieve the required performance. The material consumption is increasing, while material production is limited to a few countries. Industries and companies that consume unusual or large amounts of material are most exposed to this problem. Therefore it is important for companies to be able to identify their critical materials. There is a lack of systems that can identify different materials criticality at a company level. This report proposes a system that can identify critical materials at a company level, regardless of the company's industry and size. By combining a literature study with a case study in a leading electronic company, a system that identifies materials criticality at a company level was developed. The theoretical study consisted of a comparison between three existing systems for evaluating critical materials, combined with a qualitative study, interviews, that were conducted at the electronic company Ericsson. The developed system evaluates a material's criticality based on two parameters; supply risk and corporate importance. Each parameter includes several categories and indicators that measure the materials criticality. By testing the system on Ericsson's most important and used materials such as; Al, Au, Ag, Cu, etc., it was found that the company do not have any critical materials. The developed systems corporate importance part is configurable, which makes it company-specific. It is up each company to customize it for their own business and situation. The case study also showed that a nation´s critical material doesn’t necessarily need to be company critical just because the company operates within the nation, it mainly depend on the material usage. Companies that manufacture end products so called OEMs in the electronics industry don’t usually buy materials directly from the mine, but components containing these materials. This makes it difficult for OEMs to trace the material origin. Apart from the material production concentration that is limited to a few countries, the knowledge of how to manufacture certain components may also be limited, by being concentrated in few countries. This factor makes the OEMs to become more dependent on certain suppliers, which can affect the business.

Den nuvarande prövningsordningen för bearbetningskoncession bygger på ett system där Bergsstaten bedömer företrädesrätt till mineral och mark- och vattenområden. Prospektören måste senare ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. Problem uppstår när de parallella prövningarna kolliderar med EU:s skydd för utpekade arter och livsmiljöer (Natura 2000). Risken med att vid ett tidigt skede i processen ansöka om Natura 2000-tillstånd är att man behöver söka nytt tillstånd senare i processen, detta om gruvverksamhetens omfattning och miljöeffekter inte var fullt klarlagda vid det första ansökningstillfället. Dessa omständigheter har resulterat i en rättsosäkerhet och att färre gruvor etableras. Arbetet har tagit utgångspunkt ifrån analyser av gällande rätt och har genom en rättsdogmatisk metod syftat till att redogöra för förutsättningarna för att erhålla bearbetningskoncession. Vidare har arbetet avsett att undersöka när i prövningsprocessen ett Natura 2000-tillstånd behöver sökas samt vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att erhålla tillståndet. De parallella prövningarna samt nuvarande prövningsordning har blivit ett problem som givit upphov till ett lagförslag som föreslår att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att erhålla bearbetningskoncession. Natura 2000-tillståndsprövningen ska istället interageras med miljötillståndsprövningen som sker vid ett senare tillfälle. De tilltänkta ändringarna syftar till att effektivisera prövningsprocessen samt bidra till att den ska bli mer förutsägbar och rättssäker, detta i sin tur antas leda till att investeringsviljan ökar. Lagändringen antas inte leda till några negativa effekter på miljön eftersom en koncession inte per automatik innebär tillstånd att starta en gruvverksamhet, den utgör heller ingen garanti för att verksamheten kommer godkännas i slutändan. Kraven på tillstånd enligt miljöbalken kvarstår och lagstiftarens syfte är endast att ändra när i tillståndsprövningen ansökan ska ske.