Bakgrund: Droganvändningen i Sverige ökar och drogmissbruk ses idag som ett folkhälsoproblem. Ofta behöver personer med ett drogmissbruk söka somatisk vård för sjukdomar eller skador som uppstått på grund av sitt drogmissbruk. Hälso- och sjukvårdspersonal kan därför stöta på dessa personer oberoende av vilket område de arbetar inom. Sjuksköterskan är ansvarig för omvårdnaden och ska även bidra till att vården är personcentrerad. För att personer med ett drogmissbruk ska få en personcentrerad vård behövs kunskap om dessa personers upplevelser och behov.      Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med drogmissbruk upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande inom den somatiska vården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Studien baserades på sju vetenskapliga artiklar. Som analysmetod användes Fribergs (2017) beskrivning.  Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier och sex underkategorier som beskriver hur personer med drogmissbruk upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. De två huvudkategorierna blev upplevelser av positivt bemötande och upplevelser av negativt bemötande. Underkategorierna blev inte lika mycket värd, känslan av misstro, brist på respekt, brist på kunskap samt hjälpsamhet. I resultatet framkom det att personer med ett drogmissbruk upplever att de inte blir bemötta på samma sätt som övriga patienter. De kände sig misstrodda av hälso- och sjukvårdspersonalen och bemötandet var väldigt respektlöst flertal gånger. Trots övervägande negativa upplevelser fanns det även en del positiva upplevelser.  Slutsats: De flesta upplever ett negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen vilket också stämmer överens med forskningen ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv. Brist på kunskap skulle kunna vara en möjlig orsak till detta. Genom ökad kunskap och utbildning kan detta förebyggas.

Syftet med denna studie var att synliggöra professionellas beskrivningar av samverkan i arbetet med personer som har en samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och missbruksproblematik. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk vetenskapstradition med semistrukturerade intervjuer som metod. Den teoretiska utgångspunkten för denna studie har varit Erving Goffmans teori om Stigma utifrån Martin m.fl. (2008) tolkning och perspektiv. Fyra intervjuer har genomförts med fyra yrkesverksamma inom region och socialtjänst. Resultatet visar att personer med samsjuklighet är en komplex målgrupp, att det krävs en nära samverkan med samordnade insatser för att individen ska få rätt hjälp och behandling, vidare visade resultatet att det i dagsläget finns stora brister kring samverkan för denna målgrupp. Många ser fortfarande samsjuklighet som två separata sjukdomstillstånd, den psykiatriska delen och missbruksproblematiken vilket blir problematiskt då yrkesverksamma kan ha svårigheter i att möta individen och tillgodose hens behov. Slutsatsen av studien är att det krävs en bättre samarbetsvilja myndigheter emellan så de samordnade insatserna blir mer effektiva och med klienten i fokus.

Vården av personer med samsjuklighet bygger på samverkan mellan de två huvudmännen kommun och region med delat ansvar. Samverkan i sin tur bygger på professionella inom dessa skilda organisationer. Syftet med denna studie var att undersöka professionellas upplevelse av samverkan gällande individer som lider av samsjuklighet i form av psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Författarna har använt sig av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med professionella inom kommun och region som sedan transkriberats och kodats samt tematiserats i enlighet med interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Resultatet kunde sammanfattas i olika övergripande teman som påverkade samverkan vilka var professionellas upplevelser av; samsjuklighet, samverkansaktörer, vårdapparaten samt deras upplevelser av samverkansverktyg. Den teori som har använts för att analysera resultatet är nätverksteori ihop med begreppen byråkrati, doxa och professionalisering. Diskussionen konstaterar att professionellas upplevelser av samverkan kantas av olika typer av strukturer. Dessa påverkas av politiska beslut och även av den maktförskjutning från professionerna i spåren av NPM, new public management. Även resursbrister i olika former var försvårande för samverkan och att ansvaret över brukargruppen delades upp på olika huvudmän vilket försvårade möjlighet till helhetsbild. Professionellas upplevelser av brukaren och av varandra var även en påverkande faktor i samverkansarbetet och även resonemang kring vilken del av samsjukligheten som påverkade mest. Mest framträdande i studien var problematik med olika huvudmän, olika former av resursbrister i kombination med strukturella hinder samt professioners olika syn på brukaren. Denna studie belyser ur professionellas synvinkel en aktuell samhällsdebatt om delat huvudmannaskap. Relevansen av deras upplevelser är hög eftersom professionella är grundstenarna som samverkan och vården för personer med samsjuklighet bygger på.

I skuggan av varje person i drogmissbruk finns oftast fyra till fem anhöriga som på något sätt dras in i personens beroendesjukdom. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter anhöriga till personer med drogmissbruk har samt vilka erfarenheter som existerar kring anhörigstöd. Studien utgår från en kvalitativ metod där 39 anhöriga mellan 26-75 år har rekryterats från slutna anhöriggrupper på den sociala plattformen Facebook. Datamaterialet har inhämtats via enkäter i vilka anhöriga har delgett sina erfarenheter genom skriftliga narrativ. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. För att söka förståelse under analysarbetet har systemteori samt Cullbergs kristeori applicerats på resultatet. Studiens resultat redovisas i tre övergripande teman som besvarar studiens tre frågeställningar vilka innefattar: Starka band har central betydelse, Krisens effekter samt Stöttning ur olika aspekter. Resultatet visar att anhöriga allt som oftast tvingas erfara svåra upplevelser i form av exempelvis oro, rädsla och maktlöshet, vilka vanligtvis resulterar i en negativ påverkan i form av sorg, ångest, depression, stress, sömnsvårigheter samt sjukskrivningar. Vidare visar resultatet att majoriteten av studiens anhöriga har kännedom om olika former av anhörigstöd. Undersökningens centrala slutsats belyser att stödet bör riktas mot familjen som helhet eftersom anhörigstödet inte når ut alla som behöver det fastän det existerar ett stort behov av stöd.

No description available.

I denna studie ser vi närmare på människor som efter en tid av kriminalitet försöker hitta tillbaka till ett lönearbete. Syftet med vår uppsats är att beskriva och förstå hur tidigare kriminella som dömts för brott lyckats ta sig ur kriminalitet och till ett lönearbete. Frågeställningarna är följande: Vilka faktorer kan antas ligga till grund för att personer som varit dömda för brott ska lyckas etablera sig på arbetsmarknaden? Vilka försvårande omständigheter kan finnas för dömda personer att etablera sig på arbetsmarknaden? Vi har i studien valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien består av sju genomförda intervjuer med deltagare från organisationerna Krami och KRIS. I tidigare forskning nämns sambandet mellan kriminalitet och missbruk och dess påverkan på individen, även kriminellas karriärförväntningar och möjlighet till anställning nämns samt karriärvägledarens betydelse och stöd i processen att ta sig in i arbetsmarknaden. Studiens teoretiska utgångspunkter består av begreppet Stigma från E. Goffmans, motståndets betydelse för människors utveckling från G.H Mead samt en teori om betydelsen av sociala band som utformats av Y. Hirschi (2002). Resultatet visar på att det finns en rad faktorer som påverkar om en kriminell individ ska lyckas ta sig in på arbetsmarknaden. En sådan faktor är huruvida personen förekommer i brottsregister vilket kan förklaras utifrån Goffmans (2014) teori om Stigma. Individer med kriminell bakgrund har svårare att få anställning på grund av att stämpling sker av individer vid exempelvis möte med arbetsgivare. Faktorer som ligger till grund för att ta sig ur kriminalitet för informanterna i denna studie visade sig vara det positiva stödet av organisationerna Krami och Kris. Det gav informanterna en känsla av gemenskap. Enligt Hirschi (2002) är just anknytning, åtaganden, delaktighet och övertygelse fyra element som förklarar de sociala banden en individ har till samhället. De fyra elementen förklarar även hur viktigt det är att känna sig delaktig och ha stöd från omgivningen för att kunna förändras. En annan viktig del som togs upp av informanterna var missbruksproblematiken. Samtliga informanter pratade om att då de lyckats hålla sig borta från missbruksproblematik var det även mycket lättare att lämna kriminalitet. Enligt G.H Mead (2011) sker en beteendeförändring då motstånd uppstår i vardagen, vilket gör att självreflektion är möjlig för individen och denne tvingas tänka över sina handlingar.

Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka kvinnors uppbrottsprocesser ur ett beroende och missbruk. Våra frågeställningar: Vad är viktigt för kvinnor som vill lämna sitt alkohol-, drog- eller blandmissbruk och vad behöver de för att lyckas med det? Samt, varför väljer kvinnor att påbörja en uppbrottsprocess? Metod: Vi valde att göra en litteraturstudie. Genom elektroniska, systematiska databassökingar i Social Services Abstract och Onesearch samt genom kedjesökning valdes 12 artiklar ut. Teori: Stämplingsteorin samt begreppet stigmatisering har använts för tolkning av resultatet. Resultat: Utifrån artiklarna växte fem teman fram. Dessa var: socialt stöd, bostad och arbete, behandlings- och förändringsprocesser, hälsa och ohälsa samt vändpunkter. Missbruk och samhällets norm av hur en kvinna ska vara hänger inte samman, vilket framkallade skuld och skam hos kvinnorna. Studien visade att socialt stöd hade både för- och nackdelar samt att förvärvsarbete var viktigt i uppbrottsprocessen. Kvinnors tro på sig själva och behandlingen var betydelsefullt. Att leva med ett missbruk som kvinna innebar utsatthet inom flera områden, som prostitution och våld. Detta var orsaker till att kvinnor ville avsluta missbruket. Slutsats: Vår slutsats var att varje kvinnas uppbrottsprocess är individuell men att ovanstående teman kan vara viktiga för kvinnor som vill lämna sitt missbruk.

Uppsatsen syftar till att undersöka professionellas perspektiv, föreställningar och upplevelser av att arbeta med missbrukande mödrar. Sex professionella intervjuades och det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna symbolisk interaktionism, genus teori, skam och skuld samt stigma. Studiens resultat indikerar att det fortfarande finns genusspecifika stereotyper i samhället gällande mödrar och som negativt påverkar behandling för missbrukande mödrar. Studiens resultat visar att professionellas attityder, kunskaper och föreställningar om mödrar i missbruk är av stor vikt för mödrarnas villighet till behandling, men de är även viktiga för tillgängligheten av behandling. Respondenterna anser även att en mer familjeorienterad syn, där både mödrarna och barnen är i fokus för behandling och där mödrarnas komplexa livssituation tas i beaktande, är viktigt för mödrarnas tillfrisknande. / The purpose of this study was to examine the perspectives, views and experiences professionals have of working with mothers in addiction. Six professionals were interviewed, and the empirical data was analyzed with Symbolic interactionism, Gender theory, Shame, Guilt and Stigma. The result of the study indicates that there are still gender specific stereotypes in society regarding mothers that negatively affects treatment for mothers suffering from addiction. The results also show that the professional’s attitudes, knowledge and views of mothers in addiction are of great importance to the mother’s willingness and accessibility for treatment. The respondents also believe that a more family oriented approach to treatment, where both the mother and child’s complex situations are in focus, is of importance for the mothers recovery.

Följande studie skapades av två spelstudenter från Blekinge Tekniska Högskola och är avsedd att behandla området missbruk och de effekter som kan påverka en individs mentala hälsa. Studien kommer att utformas genom ett digitalt spel och syftar till att lära ungdomar effekterna av droger. Denna kandidatuppsats kommer att gå igenom alla grundläggande delar av studien, tidigare forskning, metoder, designprocess, resultat och avslutas med en diskussion där projektgruppen reflekterar över det utförda arbetet. Texten kommer också att ta upp samarbetet mellan projektgruppen och den digitala plattformen, Lotusmodellen AB, i syfte att förebygga psykisk sjukdom. Tekniker och designval för att skapa ett spel med syftet är en av de viktigaste centrala delarna i designprocessen. Dessa är baserade på både professionell litteratur, men också öppna intervjuer med målgruppen med sina egna personliga livserfarenheter av beroende. Undersökningen är en representation av hur vår projektgrupp har fått nya erfarenheter och sedan använt detta i en digital design. Vi hoppas att detta kan fortsätta driva andra designers att ta itu med samhällsfrågor som vanligtvis inte får tillräckligt med uppmärksamhet och skapa en helt egen design för att förhoppningsvis påverka omvärlden och återspegla svårigheter som påverkar individer runt om i världen.

I en undersökning utförd av Folkhälsomyndigheten under år 2010 framgår det att 95 000 personer uppger att de regelbundet brukar narkotika utan att ta emot frivilliga stödinsatser eller annan hjälp mot sitt brukande. Denna studie utgår från kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer genomförts med tre före detta missbrukare med syftet att undersöka deras egen upplevelse samt syn på vård som skulle kunna tillämpas emot den fria viljan. Vidare har semistrukturerade intervjuer utförts med tre verksamma socialarbetare inom missbruksområdet med syftet att undersöka deras syn på sitt eget handlingsutrymme för att kunna arbeta hälsofrämjande gentemot personer med missbruksproblem. Vad som varit av intresse var även deras syn på insatser som inskränker på den enskildes integritet och självbestämmanderätt. Resultaten har analyserats med hjälp av tidigare forskning samt genom kapitalteori och systemteori. Det som framgår av resultatet är att tvångsbaserade insatser mot individer med ett missbruk kan vara hjälpsamt för att förhindra att en person allvarligt skadar sig själv, men är inte en långsiktig lösning på problematiken om den enskilde saknar motivation till att bli nykter. Dessutom ser socialarbetaren på sitt handlingsutrymme som tillräckligt för att arbeta på ett hälsofrämjande sätt och kunna hjälpa dem som är motiverade till att ta emot hjälp. / A study issued by The Public Health Authority in Sweden in 2010 shows that 95,000 people state that they regularly use drugs without receiving help voluntarily against their use. This study is based on qualitative methods where semi-structured interviews were conducted with three former addicts with the aim of investigating their own experience and their view of care that could be applied against free will. Furthermore, interviews have been conducted with three social workers in the field of substance abuse with the aim of investigating their view of their own room for maneuver to be able to work health promotion towards addicts. What was of interest was also their view on efforts that restrict the individual's integrity and right to self-determination. The results have been analyzed using previous research as well as through capital theory and system theory. What is clear from the result is that forced interventions against individuals with an addiction can be helpful in preventing a person from seriously injuring themselves but is not a long-term solution to the problem if the individual lacks the motivation to get sober. In addition, the social worker sees their room for maneuver as sufficient to work in a health-promoting manner and to be able to help those who are motivated to receive help.