The aim of this study was to examine how young people, who have been treated for their misuse and/or to learn to handle a parent's misuse, portrayed the network's implication in their wishes about improving their lives, to make new choices. The network included members of nuclear family, relatives, important persons at school/work and friends. The “professional network” (therapists and social workers) also became a part in the young people's life during a period. The main issues of this study concerned differences in their experiences of the young persons´ network relationships in before, during and after completed treatment. And also what has been important in the treatment. The most important result of the study shows that despite that all the young people have had experiences of difficult problems and life relations nevertheless came to improve their life conditions. The process of change, for several of the young people, took place during a long period of time, sometimes several years. The most important aspect in this process was the own will to change. The study shows a significant change in the composition of the network. From the time of drug abuse friends of the same age were the most important persons in the network. But the relationships with the family network did improve and was experienced as important after the completion of the drug abuse, also when the youth was over 18 years of age. When the treatment was connected to a network perspective the youths´ social networks came to play a more important role after completed treatment. And thus, when there was no network approach the youth often stood entirely alone, lacking support from both family and “the professional network”. Other important factors in the treatment concerned the relationship between the youth and the professional, where private consultations played an important role. It was likewise important that the professional made it possible for the youth and other members of the family network to start a dialogue about problems in the life situation of the youth. The fact, furthermore, that other related persons outside the core family has been invited to conversations, did also contribute to a positive outcome of the process. / Uppsatsen är också publicerad genom FoU Södertörn, Skriftserie nr 77/09 - Att göra nya val - om nätverkets delaktighet i ungdomars väg ut ur missbruk

The aim with this study was to get an understanding of how social workers on treatment centers where substance abuse occur identify ADHD among the patients and how the social workers in their daily work treat and meet patients with ADHD. The study was based on eight interviews with social workers on three different treatment centers in Sweden. The result has been analyzed with a content analysis. The theories used in this study are Howard Becker’s labeling theory and equifinality and multifinality, which derive from the systems theory.   The result of the study was that the social workers do not identify ADHD among their patients, but they adjust the treatment after what needs the individual patient have. These needs are for instance need of security and predictability. These needs are being considered in the treatment in the daily work since the social workers use a treatment that consists of structure, routines and schedules. This treatment is used on every patient and is not adjusted whether a diagnosis exists or not. How the social workers meet the patients can however be different for patients with ADHD since the social workers find clearness, alliance and trust as important in the meeting with these patients. This can however differ depending on what the social workers focus on in the treatment. The social workers on one of the treatment centers focus on the substance abuse, the social workers on another treatment center focus on the disability and in one treatment center both of these are in focus.

Patienter ur normavvikande grupper blir drabbade av sjuksköterskors negativa attityder som ett resultat av bristande kunskap och fördomar från samhället. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka faktorer som påverkar attityder sjuksköterskor har i mötet med patienter ur normavvikande grupper. Föreliggande litteraturstudies resultat speglar övergripande betydelsen av kunskap och vikten av utbildning, arbetsmiljön samt könstillhörighet hos sjuksköterskor och baseras på 15 vetenskapliga artiklar utförda i olika länder. Artiklarna består av 12 med kvantitativ ansats, två från kvalitativ ansats och en av mixad metod. Resultatet är analyserat i olika steg där teman skapades och en djupare förståelse nåddes genom att sammanfatta och sammanställa resultatartiklarna i artikelöversikter. Sjuksköterskors negativa attityder kan medföra en sämre omvårdnad och ett dåligt bemötande vilket kan reduceras genom mer utbildning och genom att studera de bidragande faktorer för sjuksköterskors attityder kan det skapa en större förståelse och acceptans. Ytterligare forskning krävs för att kunna påverka de faktorer som leder till negativa attityder. / Patients who deviate from the norms of society will be affected by nurses' negative attitudes as a result of lack of knowledge and prejudice from society. The purpose of this study was to elucidate the factors that influence attitudes nurses have in meeting with patients from the norm deviant groups. This literature studies results reflect the overall importance of knowledge and the importance of education, work environment and gender of nurses and is based on 15 scientific articles conducted in different countries. Articles consisting of 12 from quantitative approach, two from qualitative approach and one from mixed method. The results are analyzed in different stages where themes were created and a deeper understanding reached by summarizing and compiling results in article overviews. Nurses’ negative attitudes can result in poorer care and a bad attitude, which can be reduced through more education and to find out the contributing factors for nurses' attitudes may create a greater understanding and acceptance. Further research is needed to influence the factors that lead to negative attitudes.

Background: The patient with a substance abuse often felt ignored and mistrusted in the caring relation with the nurse. To recreate and maintain the patient´s dignity in the caring relation the nurse needs to create a relationship that is characterized by togetherness. Aim: To illustrate the nurse’s experiences of treating patients with a substance abuse in the somatic health care. Method: To illustrate the contemporary state of knowledge related to the aim the authors carried out a literature review. The findings are based on ten scientific articles published during the last ten years. The articles where collected from the databases Cinahl Complete and Pubmed.  Results: The findings are presented in five themes; Mistrust mainly covered the nurses perceived difficulties to find trust in the patients self valuation of pain and information about taken substances; Fear that brought up how the nurses feeling of insecurity related to the patients actions; Feeling of being manipulated that described how the nurses perceived that the patient in a deceitful way tried to turn things into their own advantage in the caring relationship; The patients responsibility described how the nurses perceived that the abusing patients didn’t take responsibility for their own health; Ignorance where the nurses described how they feel that they lack of adequate education and knowledge to provide good care for patients with substance abuse. Discussion: Both the nurse´s and the patient´s dignity is affected in the caring relationship.  Insecurity, lack of knowledge and trust creates patterns that make both parties act in ways that damages their own and the others dignity either knowingly or subconsciously. / Bakgrund: Den missbrukande patienten känner sig ofta ignorerad och misstrodd i vårdrelationen med sjuksköterskan. För att återskapa och bibehålla patientens värdighet i vårdrelationen krävs att sjuksköterskan skapar en relation som är karaktäriserad av gemenskap. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av hur det är att vårda patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska sjukvården ur ett vårdetiskt perspektiv. Metod: För att belysa det aktuella kunskapsläget relaterat till syftet har författarna gjort en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig i tio vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl Complete och Pubmed. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman; Misstro som främst handlade om sjuksköterskans upplevda svårighet att finna tillit till patientens självskattade smärta; Rädsla som tog upp sjuksköterskans känsla av osäkerhet kring patientens agerande; Känsla av att bli manipulerad som beskrev hur sjuksköterskan upplevde att patienten på ett oärligt sätt försökte vända saker till sin egen fördel i vårdsituationen; Patientens ansvar beskrev hur de missbrukande patienterna inte tog ansvar för sin egen hälsa; Okunskap där sjuksköterskor beskriver hur de känner att de saknar tillräcklig utbildning och kunskap inför att kunna ge god vård till patienter med substansmissbruk. Diskussion: Både patientens och sjuksköterskans värdighet påverkas i vårdrelationen. Osäkerhet, okunskap och brist på tillit skapar mönster som gör att båda parter handlar på sätt som skadar sin egen och den andres värdighet antingen medvetet eller omedvetet.

I Sverige är det vanligt att personer idag både dricker alkohol och använder sig av narkotika. Studiens syfte är att undersöka vilka skillnader och likheter yrkesverksamma inom socialt arbete kan identifiera bland missbrukande män och kvinnor. Vi vill undersöka vilka bakomliggande faktorer som orsakar ett missbruk samt hur missbruket och behandlingen framställs. Studien är kvalitativ där sju professionella socialarbetare som kommer i kontakt med missbrukande människor har deltagit i studien genom intervjuer. Informanterna arbetar i Lappland, i tre olika kommuner. För att analysera det inhämtade materialet från intervjupersonerna har vi använt en så kallad kvalitativ innehållsanalys där det mest relevanta för studien lyfts fram och tolkats. Resultatet i studien visar att det finns en rad olika faktorer som orsakar att en person utvecklar ett missbruk, bland annat arv och traumatiserade upplevelser. Intervjupersonerna gör ingen skillnad på män och kvinnor i bemötandet och behandlingen, utan varje person bemöts individuellt. Det som skiljer sig mellan män och kvinnor i missbruk och behandling handlar enligt informanterna bland annat om skamkänslor, där kvinnor anses var mer fyllda med dessa känslor. En slutsats som vi drar utifrån det insamlade materialet är att det finns vissa skillnader och likheter mellan missbrukande män och kvinnor men att det viktigaste är att behandla individen och inte könet.

Föreliggande studie har genom kvalitativ forskning med utgång i systemteorin syftat till att kartlägga den enskilda missbrukarens väg till missbruksbehandling. Tre semistrukturerade intervjuer har genomförts och sedermera analyserats. Missbrukare utgör en särskild kategori i socialtjänstlagen. Därtill står det att finna i lagrum 3 kap 1 § (SFS 2001:453) att socialtjänsten genom uppsökande verksamhet ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen. Därtill även informera om socialtjänsten i kommunen och genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Resultat har påvisat att det i första hand är missbrukarens anhöriga som stöttar dem till kontaktsökande vad gällande behandling. Studien har därtill även påvisat att missbrukaren i första hand inte vänt sig till socialtjänsten utan sökt sig till andra instanser. Respondenterna i studien har samtliga haft enskilda agendor vad gällande uppnådd drogfrihet. Vad som dock förefallit signifikant bland deltagarna har varit en strävan om bättre relationer med sin familj. Ytterligare en av studiens slutsatser är att socialtjänsten bör utöka sin informationsspridning till kommuninvånare om att missbruksbehandling finns att tillgå och hur hjälpen är utformad. / The present study has the qualitative research with the output of systems theory aimed to identify the individual abuser path to addiction treatment. Three semi-structured interviews have been conducted and subsequently analyzed. Addicts constitute a special category in the Social Services Act. In addition, it is to be found in the section of the law Chapter 3, 1 § (SFS 2001: 453) that the social outreach should make themselves familiar with the living conditions in the municipality. In addition, also provide information on social services in the municipality and through outreach activities and other means to promote conditions for good living conditions. Results have demonstrated that it is primarily the abuser's family members who support them to contact applicants as current treatment. The study has also revealed that although the addict in the first place not turned to social services, but turned to other instances. Respondents in the study all had individual agendas as applicable achieved abstinence. What, however, seemed significant among the participants has been a quest for better relationships with their family. Another of the study's conclusions is that social services should expand its dissemination of information to local residents about drug treatment are available and how the aid is designed.

<p>Studiens syfte var att försöka belysa två sätt att se på missbruk (biologisk och psykosocial) som dominerar i missbruksdebatten i dagens Sverige. Vår avsikt var att kartlägga vilket synsätt socialsekreterarna inom missbruksvården har och hur deras synsätt påverkar vilken behandling deras klienter får.</p><p>Våra huvudfrågeställningar var - vilka synsätt har de utredande socialsekreterarna? Kan socialsekreterarnas olika synsätt på missbruk påverka val av behandlingsmetod för klienter? För att kunna få svar på våra frågeställningar tog vi hjälp av två underfrågeställningar. Dessa var - vilka kunskaper har socialsekreterarna om den senaste hjärnforskningen och om psykosociala förklaringsmodeller? Går det att kombinera dessa två olika synsätt?</p><p>Metoden vi använde var kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem socialarbetare. Resultaten analyserades med hjälp av meningskoncentrering och en meningstematisering och utifrån våra valda teoretiska utgångspunkter – socialkonstruktivism, Durkheims begrepp ”sociala fakta” samt Berglinds handlingsteori. Resultaten visade att valet av respektive sätt att se på missbruk inte hade någon påverkan på valet av behandling. Dessutom visade vår studie att sättet att se på missbruk bland de fem intervjupersonerna vi träffade var ganska lika.</p>

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Interventioner med MI ledde till en konsumtionssänkning, en ökad motivation samt minskade substansrelaterade problem. Slutsats: MI har en positiv behandlingseffekt hos ungdomar med substansmissbruk. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning och stödjer nyttan av en kort MI intervention hos ungdomar med en missbruksproblematik. Dock visades en ökad abstinens vid användning av tyngre droger. / Background: Motivational Interviewing (MI) is a method to treat primarily alcohol abuse, but has been increasingly integrated into the treatment of other substance abuse. Most studies of MI have been conducted in adults why the effects of MI in this group are mostly paved. The number of adolescents with substance abuse is increasing, leading to why an investigation concerning the studies on MI focused on this age group (14-24 years) seems both relevant and necessary. Aim: The aim of this study was to elucidate the effect of MI in the work with adolescents who hold a substance abuse. Method: A literature review. Results: The intervention with MI led to a consumption reduction, increased motivation, and reduced drug-related problems. Conclusions: MI has a therapeutic effect in adolescents with substance abuse. The results are consistent with previous research and support the utility of a brief MI intervention in adolescents with substance abuse problems. However, there was an expansion in abstinence from the use of heavier drugs.

Syftet med denna studie är att undersöka hur individer tagit sig ut ett drogmissbruk och hur de håller sig nyktra. För att uppnå detta har det genomförts kvalitativa intervjuer med personer som själva identifierar sig som nyktra narkomaner. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av den transteoretiska modellen som utgår ifrån att förändring sker stegvis och genom processer. Resultatet visar att individen upplever negativa konsekvenser av droganvändningen och ofta når en personlig botten innan hen bestämmer sig för att sluta. Förändringsprocessen sker bland annat genom att individen får ett andligt uppvaknande. För att kunna bibehålla nykterheten visar studien att relationen till Gud och anhöriga är viktig. Att hitta en ny mening i livet där man hjälper andra människor är också av stor betydelse. / This study examines how individuals have emerged out of substance abuse and how they stay sober. To achieve this we have done qualitative interviews with sober drug addicts. The collected empirical data has been analyzed using the Transtheoretical Model (TTM) that assumes that change occurs gradually and through processes. The result shows that the individual experience negative consequences of the drug abuse and often reaches a personal rock bottom before he or she choose to terminate.  The process of change partly occurs through a spiritual awakening. To maintain the sobriety our study also shows that the relationship to God and relatives are important. Finding a new purpose in life where you help other people is also significant.

Bemötandet inom missbruks- och beroendevården är oerhört viktigt för att klienter ska vilja motta stöd från de som utför vården, och mötet mellan behandlare och klient kan vara ett första steg i rätt riktning för klienten. Syftet med den här studien var att undersöka hur personalen bemöter vuxna klienter med missbruks eller beroendeproblematik. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Materialinsamling har skett genom sju stycken semistrukturerade intervjuer, och analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska tolkningsram utgår från Goffmans dramaturgiska perspektiv. Resultatet i studien visar att bemötandet inom missbruks och beroendevården bör kännetecknas av ett kunskapsbaserat och respektfullt förhållningssätt och signalera mänsklig värme, samt grundas på ett individanpassat bemötande med tro på individers egna förmågor. Resultatet visade även på försvårande faktorer i bemötandet, nämligen klientens sjukdomsbild, förnekelse, motstånd och den asymmetriska maktrelationen. / The treatment of clients within abuse and addiction care is extremely important for clients to want to receive support from those who perform care, and the meeting between councellor/therapist and client can be a first step in the right direction for the client. The purpose of this study was to examine how the staff treats adult clients with substance abuse or addiction. To answer the study's purpose and issues conducted the study with a qualitative approach. Materials Collection has been done through seven semi-structured interviews, and then analyzed by qualitative content analysis. Theoretical study of interpretation based on Goffman´s dramaturgical perspective. The results of the study show that the hospitality of substance abuse and addiction services should be characterized by knowledge-based and respectful attitude and signal the human warmth, and it should be based on an individualized treatment with the belief in the individual's own abilities. The result also showed the aggravating factors in the plea, namely the client's illness, denial, resistance, and the asymmetrical power relationship.