Studien syftar till att försöka förstå vilka förutsättningar yrkesverksamma inom ideella organisationer upplever sig ha i arbetet med målgruppen - våldsutsatta kvinnor i missbruk. Vilka kontexter de yrkesverksamma upplever att deras ideella organisationer verkar inom samt hur de agerar i förhållande till samma kontexter i arbetet med målgruppen. Studiens resultat och analys bygger på upplevelser från nio respondenter som är yrkesverksamma inom ideella organisationer och som arbetar med nämnd målgrupp. Analysmetoden som använts är av kategorin, innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram innefattar ett politiskt processperspektiv men också ett intersektionellt perspektiv, vilket används för att skapa djupare förståelse av insamlat material. Det visar sig att de ideella organisationerna själva har en intersektionell förståelse av sin målgrupp, en förståelse som utgör grunden för dess funktion som komplement till det offentliga. De ideella verkar inom kontexter där viktiga faktorer utgör det offentligas olika krav och syn på målgruppen och dess behov, vilket styr finansiellt. Andra faktorer är avsaknaden av allierade och hur det påverkar samarbete, genom kunskapsutbyte och målgruppens synlighet. Det här har gjort att de har utvecklat organisationen som flexibelt kan anpassa sig till behoven samtidigt som de bedriver opinionsbildning i syfte att långsiktigt förändra bilden av målgruppen och därmed även förutsättningarna för sin verksamhet.

Titel: “Exposed – but in different ways”. A vignette study on social workers' view of addicted clients based on beliefs about gender. Authors: Caroline Johansson and Linn Johansson. The purpose of this essay was to investigate whether gender affects how social workers in the addiction area assess the client's situation. This was done through a vignette study with a qualitative approach in which six social workers' from four different municipalities participated. The fictional case description was about a client who was in a situation where the use of alcohol and prescription drugs was highlighted. Social factors were also reported when the person in question had two children, a former partner, a current partner and two parents. Two vignettes were constructed with the same content, the only difference was that in vignette 1, the main character was a woman and in vignette 2, the main character was a man. Three social workers received vignette 1 and the remaining three received vignette 2. Individual interviews were conducted and the result was analyzed using a social constructivism perspective focusing on gender. This was done by using the concepts genus order, heterosexual matrix, typing and stereotyping and "making gender". Previous research within the field was also included in the analysis. The result showed that the social workers' made different assessments based on beliefs about gender in a number of different areas. The conclusion is that a discussion needs to be raised about how to create gender equality in social work services which takes into account the different positions that gender entails in society.   Keywords: sex, gender, social worker, addiction, social constructionism.

Syftet med den här studien har varit att undersöka medias framställning av narkotikamissbruket varigenom vi har undersökt vilken bild av missbrukaren som blir illustrerad. Det empiriska materialet som användes för ändamålet var tio artiklar från tidningarna Aftonbladet och Expressen under året 2018. Den valda metoden som vi utgick från var en kritisk diskursanalys enligt Norman Faircloughs tredimensionella modell. Med hjälp av denna så analyserades materialet systematisk utifrån tillhörande analytiska begrepp. Resultatet av studien visar tecken på att två dominerande diskurser om missbrukare är särskilt framträdande i form av en enskild drogdiskurs och en identitetsdiskurs. Relationen mellan dessa hade en central roll för porträtteringen av missbrukaren som framställde dem olika beroende på om det var en man, kvinna eller ungdom. Det fanns dessutom olika uppfattningar om missbrukaren beroende av social klasstillhörighet där gatans missbruk associerades med större kriminalitet, medans högre klasser beskrivs med beroendesjukdom. / <p>2019-01-15</p>

The life expectancy in Sweden is higher than ever, and the share of the population that is over 65 years old is steadily increasing. Also on the rise in Sweden is the number of persons over 65 years old that abuse alcohol. To handle this growing problem the authorities of Sweden need to cooperate efficiently. This paper aims to study how social workers within the social services and the elder care in the two municipalities Botkyrka and Haninge experience cooperation inbetween their organisations, and what they experience to be the key elements to succesful cooperation. Axelsson and Axelssons theoretical model of cooperation, coupled with previous studies are used to formulate themes which in turn are used for a thematic analysis of the gathered empirical data consisting of 12 interviews. The results indicate that Botkyrkas social workers experience a lower amount of cooperation than Haninges and that communication, information, distinct rules and a sufficient, common budget are the key elements to succesful cooperation. / Livslängden i Sverige är högre än någonsin, och andelen av befolkningen som är över 65 år ökar stadigt. Antalet personer över 65 år som missbrukar alkohol stiger även det i Sverige. För att hantera detta växande problem måste Sveriges myndigheter samarbeta effektivt. Syftet med denna uppsats är att studera hur socialarbetare inom socialtjänsten och äldrevården i de två kommunerna Botkyrka och Haninge upplever samarbete mellan sina förvaltningar och vad de upplever vara de viktigaste förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete. Axelsson och Axelssons teoretiska samverkansmodell kombinerad med tidigare forskning används för att formulera teman som i sin tur används för en tematisk analys av de samlade empiriska data som består av 12 intervjuer. Resultaten tyder på att Botkyrkas socialarbetare upplever mindre samverkan än Haninges och att kommunikation, information, tydliga regler och en tillräcklig gemensam budget är de viktigaste förutsättningarna för framgångsrik samverkan.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

<p>Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. </p><p>Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna. </p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur brukarna på en lågtröskelverksamhet beskriver verksamheten samt hur verksamhetens mål uppfyllts ur ett brukarperspektiv. I målbeskrivningen står att Tröskeln skall leda till meningsfull sysselsättning, ett första steg i en rehabiliteringskedja, minskat missbruk, att undvika vård- och behandlingsinsatser och ett drägligare liv. För att ta reda på detta gjordes sju kvalitativa intervjuer med besökare på Tröskeln. I analysen lyftes brukarnas bild av Tröskeln till en socialpolitisk nivå och verksamheten placerades i en alkohol- och narkotikapolitisk kontext. Tröskeln beskrevs av de intervjuade som en samlingspunkt som erbjuder gemenskap, möjlighet till personlig omvårdnad, mat och sysselsättning. Målet att erbjuda meningsfull sysselsättning uppfylls enligt brukarna, men vad de intervjuade definierade som meningsfull sysselsättning skiljer sig åt beroende på hur den intervjuades livssituation såg ut. Vad gäller ett första steg till rehabilitering betonades vikten av egen vilja och motivation, Tröskelns erbjudanden blev möjliga medel för att uppnå detta. Verksamheten betraktades som ett viktigt komplement till vård och behandling, men inte en ersättning för detta. För övrigt upplevdes Tröskeln bidra till ett drägligare liv. Målet att verksamheten kan leda till ett minskat missbruk tedde sig möjligt i ett längre perspektiv. En bild framkom som visar att Tröskeln i stort uppfyllde de mål som tas upp i målbeskrivningen och att verksamheten bidrog med erbjudanden som besökarna kunde använda individuellt.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur en svensk dagstidning framställer hemlösa kvinnor. Materialet i undersökningen bestod av 58 tidningsartiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden första januari 1993 och sista december 2003, tidningsartiklarna hämtades genom sökverktyget Presstext. Metoden som använts vid analysen av artiklarna är innehållsanalys med en kvalitativ och en kvantitativ ansats. Materialet analyserades med stöd av teorin symbolisk interaktionism. Studien visade att det i de undersökta artiklarna till stora delar inte skrivs nyanserat om hemlösa kvinnor. Dock tenderar artiklarna att inte enbart skriva om hemlösa kvinnor i sammanhang som missbruk, prostitution och psykisk sjukdom/ohälsa. Vidare resulterade undersökningen i att det i 15 artiklar skrevs på ett sätt som kan ge läsaren möjlighet att känna empati för hemlösa kvinnor. I 12 av det totala antalet artiklar skrevs det stigmatiserande om undersökningsgruppen. Ytterligare framkom i analysen att olika aktörer som arbetar med hemlösa kvinnor får skiftande utrymme i tidningen. Därtill visar studien att de aktuella artiklarna som handlar om hemlösa kvinnor inte följer en jämn ström över månader och år. Undersökningen påtalar även medias vikt i att belysa sociala problem så att dessa får möjlighet att ta plats på den politiska arenan.</p>

<p>The purpose of this study was to, through the life stories of four women and their experiences, thoughts and feelings according to a life in drug dependency reach an increased knowledge about how a dependency can arise, continue and be brought to an end. The question at issue were: How do a small amount of women describe and comprehend their experiences, thoughts and feelings according to their drug addiction seen through a process perspective. In order to answer that question three themes were investigated: the road into dependency, living as an addict and the road to recovery from dependency and the time that follows. The study followed a qualitative method and the theoretical approach was hermeneutic. The results were analysed through a process analyse perspective, from the view of the chosen theoretical perspectives, social constructivism, experience perspective and a psychodynamic perspective. The results of the study showed a concordance in the initial experiences in contact with the drug between the informants. The informants all had difficulties in realizing that the drug had become a problem. The process of ending the dependency was seen as a lenghty process. They expressed feelings of loss in connection to drugs and drug taking.</p>

<p>Det här är en uppsats vars syfte är att öka kunskapen om de möjliga konstruktioner som omger en socialarbetare när man samtalar om begreppen missbruk och bedömningar. Genom att intervjua handläggare inom olika missbruksenheter har jag kunnat lyfta fram ett resultat som upplyser om möjliga arbetsmetoder inom det sociala arbetet som handläggarna utvecklar medvetet eller ej. I praktiken utgör arbetsmetoderna ett resultat av socialarbetarnas brist på kunskap för kunna att sammanföra teoretiska begrepp till den praktiska verkligheten de förhåller sig till. Där de teoretiska begreppen som man använder saknar en tydlig medveten definition och det sociala arbetet som utförs har ett stort utrymme för att bli påverkad av många olika subjektiva faktorer. En klient måste därför har mycket tur för att kunna få hjälp. Ur ett social konstruktionistisk perspektiv visar resultatet att det sociala arbetet utgörs av en kontext med tre olika intressegrupper som inte kommer i kontakt med varandra samtidigt. Vilket leder till att olika verklighetsbilder formas utan att man tar del av varandra kunskap och lämnar socialarbetarrollen i en kontext där arbetet går ut på att kompromissa fram olika överenskommelser mellan olika intressen.</p>