<p>Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården. Stigmatisering och att bli annorlunda behandlad var negativa upplevelser av vården och även barriärer till att söka vård. God vård beskrevs främst som att ha en god relation till vårdaren och då missbruket sågs som en sjukdom istället för ett personligt misslyckande. En ökad kunskap skulle kunna eliminera de fördomar och den stigmatiserade syn som existerar gentemot denna patientgrupp. Det skulle kunna möjliggöras genom att medicinsk utbildning inom området blev obligatorisk för vårdpersonal. Vidare skulle kvantitativ forskning kunna bidra med resultat för ökad generaliserbarhet.</p> / <p>Alcohol consumption and drug abuse are increasing around the world today. This leads to consequences for somatic health care when patients with substance abuse disorders gets more common. People living with an addiction often experience themselves as belonging to a stigmatized group and their interaction with health care as something negative. The purpose of this study was to examine experiences of health care among substance abusers. The literature</p><p>study was based on 11 scientific articles that were analyzed. In the result 3 categories emerged, negative experiences in the interaction with health care, barriers to health care seeking and positive experiences in the interaction with health care. To be stigmatized and treated differently was negative experiences from health care and even a barrier to health care seeking. High quality care was mostly described as having a good relation with the health care provider and when the substance abuse was seen as a disease, not a personal failure. An increased knowledge could eliminate the prejudices and the stigmatization that exists toward this group of patients. This could be made by making the education about this subject compulsory to health care staff. Furthermore quantitative research could contribute with a result to an increased generalization.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskor inom akutsjukvården har och hur de upplever bemötandet av patienter med missbruksproblematik.</p><p>Metoden som användes var intervjustudie. Åtta sjuksköterskor intervjuades, varav 4 arbetade på akutmottagningen och 4 på ambulansen. Studien bestod av 6 öppna frågor samt frågor om ålder, kön och antal år som sjuksköterska.</p><p>Resultatet redovisades med 3 kategorier och 6 subkategorier. Undersökningsgruppen bestod av 7 kvinnor och 1 man.</p><p>Intervjupersonerna lyfte fram problemet med för lite utbildning om missbruk och hur mer utbildning skulle kunna tillgodoses. Deras upplevelser var att negativa erfarenheter och för lite kunskap inom området kunde leda till bemötanden som inte alltid blev så bra. Även förutfattade meningar och patienternas yttre inverkade till viss del på omvårdnaden som gavs. Samarbete med andra yrkesgrupper som möter missbrukare efterfrågades.</p><p>Studien visar på att mer utbildning inom detta område behövs, och förslag har getts på hur detta skulle kunna tillgodoses.</p> / <p>The purpose with this study was to describe what knowledge nurses working within the emergency treatment have, and how they experience the response of patients with problems of abuse. The method used was field survey. Eight nurses were interviewed, four of them worked at the emergency treatment and four worked in the ambulance.</p><p>The result was shown with three categories and six subcategories. The investigation group consisted of seven women and one man. The interviewees emphasized the problem with too little education about abuse and suggested how more education could be provided for. They experienced that negative experience and little knowledge within the area could lead to responses that were not always that good. Even prejudices and the patients appearance affected to some extent the given nursing. Co-operation with other occupational groups who meet addicts was asked for.</p><p>The study points out that more education within this area is needed and propositions have been made on how this could be provided for</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka institutionsplacerade ungdomars situation beträffande missbruk, kriminalitet och psykisk hälsa samt belysa deras syn på institutionsvistelsen, ett år efter utskrivning. Följande frågeställningar berörs i uppsatsen:</p><p>- Hur ser ungdomarnas bruk av alkohol och droger ut vid inskrivnings- respektive uppföljningstillfället?</p><p>- Har ungdomarnas kriminella beteende förändrats vid uppföljningstillfället?</p><p>- Har ungdomarnas psykiska hälsa förändrats sedan inskrivning?</p><p>- Hur ser ungdomarna själva på institutionstiden?</p><p>Frågeställningarna har besvarats genom ett färdigställt intervjumaterial (ADAD), omfattande inskrivnings- och uppföljningsintervjuer med 105 ungdomar som varit placerade vid två SiS-hem.</p><p>Resultatet jämförs med den tidigare publicerade svenska ADAD- uppföljningen och diskuteras mot bakgrund av Levins (1997; 1998) och Andreassens (2003) resonemang om institutionsvård samt mot annan forskning inom området.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån undersökningen är att situationen för de undersökta ungdomarna har förbättrats något och att majoriteten av ungdomarna har positiva upplevelser av institutionstiden. Trots detta har många fortfarande beteendeproblem och emotionella svårigheter. Ingen av ungdomarna har slutat missbruka, 84 procent är fortfarande brottsaktiva och många mår psykiskt dåligt. Dessa resultat överensstämmer till stor del med resultatet i den föregående ADAD-uppföljningen, samt med tidigare forskning.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the social situation of youths that have been in institutional care, regarding drug abuse, criminality and mental health. The aim is also to examine their experiences from the time at the institution.</p><p>Following questions of issues are illustrated in the study:</p><p>- Is there any change in usage of alcohol and drugs from the registration to the follow up occasion?</p><p>- Have the youth´s criminal behaviour changed to the follow up occasion?</p><p>- Is there any change in mental health to be found since the registration?</p><p>- What kind of experiences are gained during the institutional care?</p><p>These questions have been answered with data from registration and follow up interviews with 105 youths, previous in institutional care.</p><p>The results are compaired with an earlier published ADAD follow up. We also discuss the results on the basis of Levin´s (1997; 1998) and Andreassen’s (2003) debate about institutional care, and other research findings.</p><p>Conclusions that can be made from this study are that the situation of the examined youths has improved slightly and that the majority of the youth have positive experiences. Even so, many of them still have behaviour problems and emotional difficulties. None of the youths have quit using drugs, 84 per cent are still criminal and many report feelings of depression. These results agree with the earlier ADAD follow up, and with other research findings.</p>

<p>The aim of this study was, with a theoretical approach, to examine women’s alcohol- and drug problems. Our questions at issues considered early debut, heredity and environment as well as which factors can explain women’s use of alcohol and drugs. This study is based on 5 international published articles, Swedish literature and reports and a minor questionnaire meant to be at help in our analysis of the material. We examine our material with the control theory, the social learning theory, the masculinity theory and developmental psychological theory. Research shows an increase in young women’s alcohol and drug abuse and possible reasons are increase of media exposure, changed gender roles, sexual abuse, stress and mental health problems and social marginalization. Our questionnaire shows similar results as earlier research. We found that peers and boyfriends influenced the women in our study in their early onset and that heredity and environment also is pertinent factors for developing abuse of drugs and alcohol. For the women in our study, there seems to be a lack of protective factors which researchers find important. On the contrary, there seemed to be several numbers of risk factors who could explain the women’s development of alcohol and drug abuse.</p><p>Keywords: Abuse, addict, adolescence, alcohol, drugs, drug misuse and women.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka missbrukande kvinnors tankar kring och upplevelser av samhällets och nätverkets bemötande samt attityder till kvinnligt missbruk. För att besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fem intervjuer med kvinnor som missbrukat främst alkohol. I analysen granskades resultatet utifrån genusperspektiv, stämplingsteori samt teorier om bemötande. Då det inte fanns någon tidigare forskning som direkt berörde studiens syfte användes närliggande forskning. Den tidigare forskningen visade att män och kvinnor i vårt samhälle bemöts på olika sätt. Denna studie fokuserade på de missbrukande kvinnornas upplevelser av bemötande och var ingen jämförande studie mellan kvinnor och män. Genusforskningen har lett till att kvinnors missbruk lyfts fram, vilket i sin tur har bidragit till nya behandlingsalternativ. Trots detta ses det kvinnliga missbruket fortfarande som normbrytande i vårt samhälle. Dessa icke tillåtande attityder till kvinnligt missbruk kan vara en orsak till att denna studies respondenter utvecklade olika strategier för att dölja sina missbruk. Studiens resultat visade att kvinnorna oftast upplevde sig ha blivit positivt bemötta men genomgående i resultatet framkom även exempel på negativt bemötande från så väl nätverk som professionella. Studien visade att professionellas och nätverkets bemötande är betydelsefullt för ett framgångsrikt förändringsarbete vilket pekar på att mer forskning kring ämnet behövs.</p> / <p>The object of this qualitative study was to examine how female addicts feel about their experiences of treatment from society, family and friends. To answer the questions at issue, five women were interviewed. In the analysis the result was reviewed on the basis of gender perspective, sociology of deviance and theories about treatment. Since there was no previous research to be found about this subject, contiguous research had to be used. The previous research showed that women and men in our society are treated differently. The focus of this study was the women’s experiences of treatment and does not compare the differences between women and men. The research of gender has brought attention to substance abusing women and has also led to new forms of treatment. Despite this, female addiction is still being viewed as violation of the standards in our society. These impermissible attitudes about female addiction could be a reason why the respondents of this study developed different strategies in effort to hide their addictions. The result of this study showed that these women have been treated in a positive way most of the time, but consistently the result also showed that these women have been treated in a negative way by family, friends and professionals. This study showed that the treatment from professionals, family and friends is of great importance for the women in their struggle to stay free from substance abuse. This study showed that more research about this subject is needed.</p>

<p>Life in addiction and what it is like to quit</p><p>A qualitative study based on men and womens emotional experienses and social relationships</p><p>Women in addiction are faced by harder social attitudes then men, which could be an explanation to the fact that, in comparison to men, less women are seen in addiction. That women experience stronger feelings of shame makes them inclined to hide their addiction and this in turn can increase the feeling of shame. The objective of this essay was to, with a starting-point in theory and essential concepts as social relationships and emotions, gain knowledge about emotional experiences and momentous events for men and women during time in addiction and when quitting. More specifically, the aim of the study was to answer the following questions; What is life in addiction and quitting, regarding social relationships and emotional experiences as pride and shame in interaction with people who are important to the individual, like? Do the situations women are in, and the experiences they have, differ from those of men? Do these social relationships and emotional experiences influence the addition and the quitting? In the study six persons have been interviewed, three men and three women who are all quitting, or trying to quit, their drug and/or alcohol addiction. The study gave at hand that the women are hiding their addiction, they talk about strong feelings of shame, about different emotional experiences and about the vulnerability they experience when in addiction. The men instead talk about the feeling of solidarity in addiction, and they have to a greater extent experienced criminality which influences their narratives. The men have found it more difficult to talk about feelings then the women. The conclutions of this study is first that individuals have a lot of emotions and feelings to deal with when quitting, since it is at this time a lot of the emotions surface. When in addiction a lot of these feelings are repressed. Many are carrying emotional experiences that have affected them in different ways. Some events or experiences have had a paralysing effect and have lead to continuous addiction in order to suppress hard feelings. Other experiences have made the person take a break from addiction to think, which in some cases have led to a final breaking away from the addiction. Second the study has shown the importance of positive social relationships. It is hard to quit if there are no relations in the life as sober/off drugs, but only when in addiction, particularly for men. Women who are lonely in their addiction need positive relationships as a support when breaking up from addiction, the loneliness is experienced as very negative and leads to continuous addiction. The relationship with ones children is very important when quitting and is a reason for quit, both for men and the women.</p><p>Keywords: addiction, quit, beaking up, gender, social relationships, emotions, feelings, shame</p>

<p>Denna studie syftar till att undersöka hur ett barns förhållningssätt gentemot alkohol påverkas av att en eller båda föräldrarna är missbrukare. För detta ändamål användes stämplingsteori samt rollteori vid tolkning av resultatet. För att en förståelse för barnens uppväxt skall möjliggöras användes det i denna studie en kvalitativ metod. Urvalet har inriktats mot ungdomar samt unga vuxna. Vid bearbetningen av resultatet urskiljer sig ett antal teman, några av dessa är <em>familjesituation, relationer mellan vuxna och barn, ansvar, gränser </em>samt <em>eget bruk av alkohol. </em>Författaren uppger att denne själv är barn till alkoholist, vilket framställs som något positivt för denna studie. Resultatet visar att samtliga ungdomar har i tidig ålder konsumerat alkohol, dels då detta normaliserats i hemmet och dels i syfte att dämpa negativa känslor inom sig själv. Resultatet visar även på en bristfällig relation mellan barn och missbrukande förälder där relationerna har inslag av rädsla, svek och en ansvarskänsla för föräldern. Samtliga respondenter uppger att de i dag lever nyktra. Vid analysen framkommer det tydliga kopplingar med den stämplingsteori samt rollteori som återfinns i tolkningsramen. Studien visar att en uppväxt med missbrukande föräldrar har en klar påverkan över hur barnet ställer sig inför att själv konsumera alkohol.</p> / <p>This study aims to examine how a child's attitudes toward alcohol are affected when one or both parents are addicts. In this regard, stamplingtheory and roletheory was used during the interpretation of the results. For an understanding of children's lives will be made available a qualitative approach was used in this study. The selection has focused on adolescents and young adults. In the processing of the results a number of themes stands out, some of them are <em>family situation, relationships between adults and child, responsibility, boundaries </em>and <em>personal use of alcohol</em>. The author declares that he himself is a child of an alcoholic, which is being presented as something positive for this study. The results show that all adolescents have at an early age used alcohol, partly becuse the useage of alcohol is normalized in the family and partly to mitigate the negative feelings within themselfs. The results also show a weak relationship between children and abusive parents, where the relationship show an element of fear, betrayal and a sense of responsibility for the parent. All respondents indicated that they now live sober. The analysis reveals clear links with the stamplingtheory and the roletheory, which are contained in the interpretative framework. The study shows that growing up with addicted parents have a clear impact on how the child approach useage of alcohol.</p>

<h1>Abstract</h1><p>This paper is about how recreational pedagogues need to do their work to be a good support for children who comes from families that have social problems. The paper is based on a life story method with a recreational pedagogue who has worked at a recreational center her whole career. The purpose of the paper is to contribute with knowledge about the experiences of working with socially vulnerable children as a recreational pedagogue. The investigation that took place in the home-environment of the pedagogue was then typed out and rewritten by me to a narrative story where the most relevant pieces have been pointed out. The subject of the investigation is about being a child in a family with a problem of abuse and the significance of working with the children from those families. The story also includes the duty to report and how you as a recreational pedagogue do the appraisal if the child is being treated badly in their home. The result of the interview has then been held up against the literature about the social services work, a scientific rapport in form of a quantitative investigation that shows facts of how the duty of reporting incongruity to social services is being handled in real life, other scientific research of socially vulnerable children and youth and a book made by family therapists and is about the roles of the pedagogues. The conclusions that I could show from the investigation was that there has not been much research done about the recreational centers and socially vulnerable children together. That the most important toll that a pedagogue has got to help these children is our language, our experiences and our commitment. Another conclusion I have made is that we are all individuals. Teachers, parents and pupils, we all have different needs and different basic conditions and therefore we have to have that in mind while we do our work.</p>

Under 1900-talet förändrades Sverige från ett jordbruksdominerat land till en industrination. Nya krav ställdes på staten som tog ett större ansvar för individens välbefinnande genom att bygga ut välfärdssystemen. Som en viktig del av välfärdssverige förbättrades situationen för dem som inte kunde arbeta och i början av 1990-talet var ersättningarna bland världens högsta. Ekonomen Assar Lindbeck menar att det finns en konflikt mellan höga ersättningsnivåer och sociala normer. Enligt Lindbeck har normen som förespråkar arbete reducerats i takt med att ersättningsnivåerna höjts, som en följd av detta kan missbruket inom sjukförsäkringen ha blivit mer förekommande. Syftet med uppsatsen är att inom ramen för teorin kring sociala normers betydelse för samhällseffektivitet undersöka överutnyttjande och bidragsfusk inom sjukförsäkringen. Arbetet avser dock inte att ge en fullständig redogörelse av sjukfrånvaron, alternativa orsaker till frånvaron kommer dock att beröras när de kan vara relevanta för diskussionen. Materialet som analysen bygger på är både kvantitativt och kvalitativt för att skapa en helhetsbild, existerande källor kompletteras med intervjuer. Det verkar finnas ett samband mellan höga ersättningsnivåer och utvecklingen av sociala normer. Den ökade förekomsten av missbruk indikerar att den sociala normen som förespråkar arbete reducerats. En sådan reduktion medför negativa effekter för samhället, både genom en lägre produktionsnivå och genom högre bidragskostnader. Ohälsan har ökat under de senaste åren och främst hos den arbetsföra delen av befolkningen. Det förklarar dock inte hela den ökade sjukfrånvaron, utan det är troligt att ett annat förhållningssätt till bidrag och bidragstagande också är en del i utvecklingen. Samtidigt kan begreppet sjukdom numera innefatta andra åkommor än vad det gjorde tidigare, ökad acceptans för psykosociala åkommor kan vara en orsak till den höga sjukfrånvaron. De åtgärder som genomförts från myndigheternas sida visar att ekonomisk teori används för att utforma olika insatser. Om det är en medveten utformning enligt de ekonomiska teorierna är dock oklart, diskussionen kring högre ersättningsnivåer i framtiden står i konflikt med den ekonomiska teorin. Samtidigt är problemet komplext eftersom det inte bara är missbruket som skall reduceras, de som är sjuka skall också ha en dräglig tillvaro.

Syfte med undersökningen var att nå en ökad förståelse om hur före detta interner upplevde sina anstaltsvistelser med särskilt avseende på narkotikaproblematiken. Jag ville tydliggöra hur narkotikamissbrukare som har suttit på anstalt upplevde miljön och narkotikasituationen samt hur narkotikan påverkat vardagen inne på anstalterna. Fyra f. d narkotikamissbrukare och tillika f.d. interner intervjuades. Resultaten av intervjuerna analyserades utifrån den sociologiska utbytesteorin. Undersökningens resultat visar att det är ett vanligt förekommande fenomen med narkotika på anstalterna och att problemet är ganska omfattande. Undersökningspersonerna beskriver värme, mat, sängplats och lugn och ro som några av de positiva konsekvenserna av att vistas på anstalt och att det positiva med att det finns tillgång till narkotika på anstalterna är att tiden går snabbare om man missbrukar och att det är ett sätt att slå ihjäl tristessen på. De negativa konsekvenserna av att det finns narkotika på anstalterna, som de före detta internerna upplever, är att det uppstår våld, hot och skulder mellan de intagna.