<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie med en utvärderande ansats av samverkansprojektet läkemedelsassisterad underhållsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjänsten och psykiatrin som har som mål att hjälpa människor med långvarigt missbruk av opiumrelaterade<strong> </strong>droger. Studien är inte en traditionell utredning där effekter och resultat mäts, utan tanken är att försöka förstå samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att få bättre kunskap och förståelse för fenomenet samverkan som sådant kan förhoppningsvis mera generella lärdomar dras av projektet.</p><p>Syftet med studien är att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna är en projektledare och en socialsekreterare på socialtjänsten, överläkaren och personal på psykiatrin samt klienter som är med i programmet. Jag kommer även att innefatta omvärlden i studien. En omvärld som bland annat inkluderar några politiker i kommunen och en röst från en ideell organisation i samhället. Utifrån syftet kommer frågeställningarna i studien att, genom tematiserade semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju, undersöka hur deltagarna upplever samverkan när det handlar om lagar och regelverk, synsätt, kunskapstraditioner samt hur omvärlden upplever och påverkar samverkansprojektet. Det teoretiska angreppssättet i studien är den nyinstitutionella organisationsteorin som ger begreppet samverkan en teoretisk grundram genom att beskriva, ange orsaker och förklaringar till hur vi kan analysera och förstå de olika mekanismer som kan generera problem i samverkansprojekt där ett antal olika aktörer från skilda människovårdande organisationer och omvärlden är inblandade.</p><p>Ett av de övergripande målen för LMAB-projektet är att genom samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten implementera <em>läkemedelsassisterad underhållsbehandling vid långvarigt opiumrelaterat narkotikamissbruk</em> (LAB) i kommunens reguljära verksamhet. (LMAB är projektnamnet för LAB i Hudiksvall). Sett till detta mål har projektet nått målet genom att LAB samordnats och blivit en del av beroendecenters verksamhet i lokalerna på Käppuddsgatan 4b i Hudiksvall samt att den konkreta läkemedelsbehandlingen sker på psykiatriska avdelningen tio på sjukhuset. Det finns en klar och tydlig projektledning genom en engagerad projektledare och mycket intresserade övriga deltagare. Att det mellan deltagarna finns en rak och öppen kommunikation är också en gynnande förutsättning för fortsatt framgång för projektet.</p><p>Analysen och resultatet visar att det som generellt gäller för de flesta samverkansprojekt även gäller för LMAB-projektet. Även om samverkan fungerar bra finns det problem under ytan och plats för förbättringar. Några hämmande faktorer för samverkan visade sig vara skillnader bland deltagarna i synsätt, olika regelverk, skillnad i ansvar och beslutsmandat jämte olika kunskapstraditioner. Andra hämmande faktorer var att klienterna ansåg att de psykosociala åtgärderna inte fungerar fullt ut och att omvärldens negativa syn på projektet kan påverka samverkan negativt och i förlängningen klienters fortsatta överlevnad.</p>

<p>Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.</p><p>Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.</p><p>Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.</p><p>Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.</p><p>Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.</p>

<p>Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder. Enligt studiens resultat beror detta till stor del dels på att föräldrarna inte upplever att barnmorskorna och sköterskorna tagit deras situation på allvar och intresserat sig för den, dels att föräldrarna känt ett utanförskap i förhållande till andra föräldrar. När det gäller riktade stödinsatser, visar resultatet att föräldrarna inte erbjudits stöd i föräldrarollen riktat till dem som personer. Dessutom kan utrönas genom informantintervjuerna att det inte förekommer riktade stödinsatser till denna grupp av föräldrar.</p> / <p>The aim of this study was to do a descriptive study in order to receive knowledge about to what extent parents with a drug addiction have participated in general parental support programs and how they have experienced the support. A part of the purpose of the study was to seek knowledge about whether these parents have been offered special support. The study has been done with qualitative interviews, seven respondent interviews and eight informant interviews. The result of the study shows that parents with a drug addiction in a very low extent have participated in the general parental support programs offered by the local authorities and the county council. According to the results of this study, this is due partly to the fact that the parents feel that the midwives and nurses have not been interested in their situation or taken it seriously, partly also because they feel outside in relation to other parents. When it comes to special support, the result shows that the parents have not been offered parental support directed to them as persons. The informant interviews also show that there is no special support directed to this group of parents.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.</p><p>Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.</p><p>Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård.</p><p> </p><p>Resultat och analys har uppdelats i tre teman:</p><p> </p><p>1)      Synpunkter på vården,</p><p>2)      Upprätthållande av missbruksfrihet</p><p>3)      Social tillhörighet och förändring.</p><p> </p><p>Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården. Motivationen har uppkommit antingen före vården inletts eller under vårdtiden, antingen som en följd av sociala förhållanden eller genom relationen till behandlaren. Slutligen antyder resultatet att kombinationen av vård tillsammans med någon annan social omständighet samverkat till upprätthållandet av missbruksfrihet.</p> / <h1>Abstract</h1><p>The aim of this qualitative study is to examine client experience of two kinds of addiction treatment. The examined organisations were The Alcohol and Narcotic Group, which is an out-patient program in Lindesberg, and The Foundation of Bergslagsgårdar in Örebro, which specialises in family home treatment for adults.</p><p>Interviews were conducted with eight clients between 25 to 58 years of ages, with four clients taken from each organisation. Each client had a contextual substance abuse variation. A semi-structured interview guide was formulated according to the aim of the study and the research questions, within an interpretive framework. The implemented theoretical contexts used are identity, social world and coping strategies. This study builds upon previous research pertaining to addiction treatments, motivation, forced or voluntarily care, and effective key ingredients within addiction treatments.</p><p> </p><p>The result and analysis have been divided into three themes:</p><p>1)      Opinions about treatment</p><p>2)      Maintaining freedom from substance abuse</p><p>3)      Social inclusion and change</p><p>The result indicates that client attitude is consistently positive towards treatment and that motivation is important for rehabilitation. Client motivation arises either before the treatment's start or during its duration, as a consequence of social conditions and/or through interaction with care givers. The result emphasises that a combination of care treatments coupled with other social conditions have produced clients with the ability to maintain freedom from substance abuse.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna studie är att utifrån ett livskvalitetsperspektiv, indelat i resurs, nätverk och autonomi, undersöka den bostadsrehabilitering som bedrivs i form av en boendekedja i Västerås. Som metod valdes en kvalitativ och deskriptiv ansats för att söka svar på studiens frågeställningar. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med sju före detta hemlösa missbrukare som har genomgått bostadsrehabilitering i Västerås. För att få en ytterligare förståelse för boendekedjan i Västerås har även två nyckelinformanter intervjuats. Som teorier valdes livskvalitet, stämplingsteori, missbrukskarriärer och KASAM för att ge en djupare förståelse för hur livskvalitet kan variera utifrån olika levnadsförhållanden. Resultatet visar på att missbruk och hemlöshet i hög grad inverkar negativt på individens känsla av livskvalitet. Bostadsrehabiliteringen i Västerås inverkar till största del positivt på respondenternas känsla av livskvalitet gällande resurser, nätverk och autonomi och tar även hänsyn till personers individuella behov som påverkar livskvalitet. Delar som respondenter uttalat missnöje över är vissa motivationsboenden samt att de saknat insatser för att främja sociala relationer.</p> / <p>This study’s purpose is to investigate the tenancy rehabilitation program in Västerås from a perspective of quality of life. We divided the quality of life perspective into subcategories; resources, network and autonomy, to get a deeper understanding of the issue. A qualitative and descriptive approach was chosen to seek answer of the questions. Our empirical result consists of semi-structured interviews with seven former homeless substance users who participated in the tenancy rehabilitation program in Västerås and two key informants. The theories that were chosen are quality of life, abuse careers, stigma/labelling and sense of coherence to seek a deeper understanding of how quality of life may vary during different life circumstances. The results of this study show that substance use and homelessness to a high extent influence an individual’s quality of life negative. Tenancy rehabilitation in Västerås mostly has a positive affect on the client’s sense of quality of life in terms of resources, network and autonomy and does also take consideration to the individual’s needs that affects their sense of quality of life. The clients stated some discontent to certain forms of housing in the beginning of the housing provision chain and some felt lack of social rehabilitation and re-integration.</p>

<p><strong>ABSTRACT</strong></p><p>Standardized assessment instruments have increasingly come to be used in social work. Although national studies of ASI and DOK's reliability and validity has only been examined to a limited extent. In order to improve knowledge of assessment instruments conditions, relevance and scope, this present literature study highlights the background and the application of the interview methods ASI and DOK, used in swedish abuse and dependent care. In answering the survey questions, a qualitative content analytical method has been used. ASI and DOK are multidimensional interviews which take into account that several areas affecting the client's treatment outcome. Assessment instruments differ in respect of use, approach to the assessment of client needs and help troubled, the basis for the interview estimates and its rating scales. International research shows that the ASI and DOK include a number of methodological problems that affect the reliability and validity in self-reported data. Assessment instruments different question areas, however, lacks a theoretical framework that allows any assumptions about the causal relationships between key areas of life and substance abuse problems. In accordance with a social constructionism perspective, ASI and DOK's usability are time and culture bound and must therefore be seen as methods that are in a constant process of change to generate as reliable knowledge as possible.</p><p><strong>Keywords: </strong>assessment instrument, social work, Addiction Severity Index, ASI, documentation system, DOC, structured interviews, addiction, substance abuse.</p>

No description available.

Syftet med studien var att genomföra en deskriptiv undersökning för att få kunskap om i vilken omfattning föräldrar med missbruksproblematik har deltagit i generella föräldrastödjande insatser och hur de uppfattat detta stöd. Ett delsyfte var att söka kunskap om huruvida dessa föräldrar har fått s.k. riktade föräldrastödjande insatser. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer, sju respondentintervjuer och åtta informantintervjuer. Studiens resultat påvisar att föräldrar med missbruksproblematik i mycket liten utsträckning utnyttjat de generella former av föräldrastöd som kommuner och landsting erbjuder. Enligt studiens resultat beror detta till stor del dels på att föräldrarna inte upplever att barnmorskorna och sköterskorna tagit deras situation på allvar och intresserat sig för den, dels att föräldrarna känt ett utanförskap i förhållande till andra föräldrar. När det gäller riktade stödinsatser, visar resultatet att föräldrarna inte erbjudits stöd i föräldrarollen riktat till dem som personer. Dessutom kan utrönas genom informantintervjuerna att det inte förekommer riktade stödinsatser till denna grupp av föräldrar. / The aim of this study was to do a descriptive study in order to receive knowledge about to what extent parents with a drug addiction have participated in general parental support programs and how they have experienced the support. A part of the purpose of the study was to seek knowledge about whether these parents have been offered special support. The study has been done with qualitative interviews, seven respondent interviews and eight informant interviews. The result of the study shows that parents with a drug addiction in a very low extent have participated in the general parental support programs offered by the local authorities and the county council. According to the results of this study, this is due partly to the fact that the parents feel that the midwives and nurses have not been interested in their situation or taken it seriously, partly also because they feel outside in relation to other parents. When it comes to special support, the result shows that the parents have not been offered parental support directed to them as persons. The informant interviews also show that there is no special support directed to this group of parents.

No description available.