Den ökade problemspecialisering i samhällets människovårdande organisationer ställer allt högre krav på samverkan. Personer med missbruk är en grupp som inte sällan har en komplex och sammansatt problematik, vilket ofta kräver samverkan. Syftet med vår studie var att öka kunskapen om betydelsen och upplevelsen av samverkan kring klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod, där empirin har samlats in genom intervjuer med fyra socialarbetare. Intervjumaterialet tematiserades och analyserades utifrån tidigare forskning samt socialkonstruktinismen och systemteorin. I vår studie framkom det att samverkan hänger mycket på den enskilde socialarbetarens vilja och ork att driva ärendet, utifrån klientens hela behov. Samverkan är i stort något som upplevdes viktigt och nödvändigt. Organisatoriska hinder och tillkortakommanden för att genomföra samverkan nämndes, men aspekter som arbetskultur, synsätt, relationer och respekt ansågs ha större betydelse. Slutsatsen i vår studie blev att samverkan behövs och är främst något som upplevs positivt. / The increased specialization of human-welfare organizations put higher demands on collaboration. People with substance abuse often have a complex set of problems that requires collaboration. The purpose of our study was to increase knowledge about the meaning and perception of collaboration around clients with addiction problems. We used a qualitative research method, with data based on interviews with four social workers. Themes were identified in the data and then analysed in relation to the social constructionism, system theory and previous research. We found that collaboration depends largely on the individual social worker’s willingness and persistence to lead the case, for the client’s entire needs. Collaboration was mainly perceived as something important and essential. Organizational barriers and shortcomings were mentioned, but aspects such as working culture, approaches, relationships and respect were considered to be of greater importance. The main conclusion in our study was that collaboration is seen as highly relevant and something positive.

Syftet var att, utifrån ett urval av människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion, generera kunskap och förståelse om hur familjefaktorer samt reaktioner och agerande från samhällskontakter kan fungera som riskfaktorer för att människor blir problematiska narkotikakonsumenter. Fem semistrukturerade intervjuer med människor med erfarenhet av problematisk narkotikakonsumtion genomfördes. De teoretiska utgångspunkterna som användes för analysarbetet var Goldberg (2010):s stämplingsteoretiska modell och Nakken (1999):s missbrukarprocessteori. Resultatet visade att de riskfaktorer som kan härledas ur familjefaktorer var att bli utsatt för fysiskt våld, att vara familjens syndabock samt att ha fysiskt eller emotionellt frånvarande föräldrar. Samhällsfaktorer som visade sig vara riskfaktorer var att vara förskolan/skolans syndabock, att bli flyttad till specialklass samt att bli placerad utanför hemmet av socialtjänsten. Studien visade även på ett samband mellan problematiska familjeförhållanden och problematiska samhällskontakter. Studien visade att problematiska familjeförhållanden upplevdes som mest betydande för utvecklandet av en problematisk narkotikakonsumtion. / The main purpose with this study was to generate knowledge and understanding of how family factors and the reaction and behaviour of social contacts may serve as risk factors for people becoming drug comsumers. Five semi- structrured intervjues with people with problematic drug use was conducted. Theoretical starting points that was used for the analysis was Goldberg (2010)'s stamping theoretical model and Nakken (1999)'s abusing process theory. The result showed that the risk faktors that can be derived from family factors where being subjected to physical violence, to be the family scape goat or having phycisal or emotional absent parents. Social factors that were found to be risk factors was to be preschool/schools scapegoat, to be tranferred to the special class and to be placed outside the home by social services. The study also showed a correlation between problematic family relations and problematic social contacts.  The study shows that problematic family factors perceived as most significant for the development of problematic drug use.

Regleringen av missbruk i Sverige har tagit an ett antal olika former genom åren. I takt med att förståelsen och kunskapen om detta sociala problem ökat så har även idéer om insatser och behandling utvecklats. Från att vara starkt reglerat och tvångsinriktat så syftar dagens missbruksvård till att tillmötesgå individens önskemål och upprätthålla dennes autonomi. Det faktum att tvångsvård fortfarande existerar i dagens samhälle kan ses som motsägelsefullt i förhållande till detta. Tidigare forskning pekar dock på att det egentligen inte är missbruksvården som förändrats, det är främst sättet som det talas om dessa individer och deras problematik som förändrats. Detta beskrivs vidare vara ett resultat av det sociala arbetets framväxt. Den förändrade synen på missbruk har lett till att missbruksvården idag tillhandahålls av kommunerna istället för av staten. Grunden för ett beslut om tvångsvård utgörs således till stor del av beskrivningar och uttalanden från professionella inom icke-statliga organisationer. Konsekvensen av detta är bland annat att tvångsvård idag ses som legitimt i samhället och är implementerat i välfärdssystemet. Att dagens tvångsvårdslagstiftning, lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), ger utrymme för tolkning skapar ytterligare problem enligt tidigare studier. De professionella ges då utrymme att utforma sina uttalanden efter sin egen tolkning av rekvisiten i LVM. Allra särskilt gäller detta specialindikator 3 c, kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående, som beskrivs som extra öppen för tolkning i sin utformning. Detta kan vidare leda till att dessa tolkningar får fäste, dels hos individen, dels i samhället. Detta ger i sin tur upphov till sociala konstruktioner som förknippas med missbruk/missbrukare. Utifrån denna bakgrund så ämnade vi undersöka hur personer med missbruksproblematik konstrueras i domar gällande tvångsvård med stöd av LVM, samt vilka sociala identiteter/positioner dessa konstruktioner kan ge upphov till. Vi lät oss inspireras av diskursanalytiska perspektiv och begrepp i vårt val av metod och använde oss slutligen av en textanalys med inspiration från socialkonstruktionismen när vi granskade rättsfallen. Detta för att kunna identifiera sociala konstruktioner som tydliggjordes genom de professionellas beskrivningar av personerna med missbruksproblematik. Vidare analyserades våra fynd utifrån Pierre Bourdieus habitusteori med hjälp av aktörskap och sociala positioner. Syftet med denna analys var att visa på de alternativa identiteter som dessa konstruktioner kan ge upphov till genom att dra paralleller till hur individerna placeras som aktörer i sin missbruksproblematik. Resultaten visar på att de professionellas framställningar skiljer sig i förhållande till om klienterna identifieras som man eller kvinna, trots liknande missbruksproblematik. Vi såg även skillnader i framställningarna då klienterna är mer eller mindre villiga att ta emot vård. De som medgav tvångsvård framställdes i mer positiva ordalag. Männen tillskrevs oftare negativa attribut än kvinnorna och dessutom på ett grövre sätt. Slutsatsen vi kom fram till är att män, som dessutom motsätter sig vård, tenderar att framställas som förövare på ett eller annat sätt och tillskrivs ett ansvar för problematiken. Kvinnorna framställdes istället som offer för sin missbruksproblematik.

Syftet med denna studie har varit att studera och analysera den professionella relationen mellan socialarbetaren och klienten, kopplat till socialarbetarnas tecken på medberoende och anknytningsmönster. Dess delsyfte har varit att undersöka vilken påverkan medberoende hos socialarbetaren kan ha inom professionen socialt arbete, kopplat till missbruk. Empirin utgjordes av sju kvalitativa intervjuer, där fem kvinnor och två män som arbetar inom socialt arbete tillhört urvalet. Respondenternas ålder har varierat mellan 22 och 58 år och deras utbildningsbakgrund, uppväxt och tidigare erfarenheter av missbruk skiljde sig åt. Utifrån detta gjordes en tematisk analys av intervjumaterialet, där särskilda teman hittades. Den teoretiska ram som använts i studien har utgått från att operationalisera begreppet medberoende. Resultatet i analysen har påvisat att socialarbetarens bakgrund, anknytning och tidigare erfarenheter av missbruk kan ha en viss påverkan i ens profession. Det är dock reflektionen kring de egna gränssättningarna gentemot sig själv och sina klienter, samt reflektionen kring medberoende som är de viktigaste delarna i att vara professionell, utifrån studiens resultat. Vår förhoppning med denna studie är att fler ska bli mer insatta och intresserade av medberoende, samt vikten av reflektion i sin professionella roll som socialarbetare eller inom andra människobehandlande yrken. / The purpose of this study was to examine and analyze the professional relationship between the social worker and the client, in relation to the social workers signs of codependency and attachment patterns. Its sub-purpose has been to study in what ways the signs of codependency can affect the professionality of social workers, connected to substance abuse. The empirical research was based on seven qualitative interviews performed on five women and two men between the age of 22 and 58. Their levels of education, upbringing and previous experiences differ. A thematic analysis was then used to analyze the empirical data, where specific themes were found. The theories used in this study, were meant to operationalize the hypothesis of the concept of codependency and the shadow. The results of this study show that the social workers background, attachment pattern and previous experiences of addiction can have an impact on one’s professional role. It is however the reflection about one’s boundaries towards oneself and the clients, as well as the reflection about codependence that is the most important part of being a professional social worker, based on the results of this study. We hope that this study can encourage people to be more aware of and interested in codependency and the importance of reflection as a social worker, but also in other care- and human treating professions.

Studiens syfte är att granska tidigare forskning som belyser barnets perspektiv på att växa upp med föräldrar i missbruk och vilken typ av stöd som barnen erbjuds samt vilket stöd de själva efterfrågar. Vi har använt oss av en systematisk litteraturstudie där vi granskat tio artiklar som belyser barnets perspektiv. Därefter har vi analyserat artiklarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska förhållningssätt vi använder oss av är den utvecklingsekologiska teorin. I vår studie har vi funnit flertalet gemensamma nämnare i de artiklar vi valt att granska. Analysen har då mynnat ut i fyra teman: att prata om missbruket, professionellas roll, barnets känslor till föräldern och missbrukets konsekvenser för barnet. Vi såg tydligt att många barn hade svårigheter att prata om missbruket, oavsett vem de skulle prata med. Samtidigt uttryckte barnen en stark önskan av att ha någon att prata med om den problematiska situation de befinner sig i. Närstående som barnen känner sig trygga med fungerar som ett bra stöd. Skolan och då framförallt skolpersonalen återkommer även som en trygghet för barnen. Andra professionella som socialtjänsten har barnen bristfällig kontakt med och de känner inte heller något förtroende för den gruppen.  Många av barnen upplever en ambivalens till de missbrukande föräldrarna där de önskar en närhet samtidigt som de vill ha ett avstånd för att skydda sig själva. Missbruket får stora konsekvenser för barnet och kan se olika ut. Föräldrafiering är vanligt förekommande bland dessa barn. Barnen kan även utveckla destruktiva beteenden som följd av föräldrarnas missbruk. En önskan är att föräldrarnas missbruk avslöjas. Barnen efterfrågar insatser som är formade utifrån deras behov men även att insatserna utgår från familjen som helhet. Hur barnen påverkas kan vara väldigt individuellt men genomgående i vår analys är att alla barn påverkas negativt av föräldrarnas missbruk.

The aim of this study was to examine how adult children of parents with substance abuse describe their agency during childhood. The study was conducted by examining podcasts on substance abuse using qualitative content analysis. Eight different podcast episodes were included in which adult children describe their experiences of growing up in a family environment with alcohol and/or drugs. The focus of the analysis was how the adult children position themselves in their story in terms of agency and constraint. The main findings of the study was that the adult children described a range of experiences but with a focus on their vulnerability. The adult children described how they were subjected to uncertainty, neglect and sometimes violence throughout their childhood. At the same time they also positioned themselves as competent agents in their recounts. In their narratives they described how they used different strategies to control their situation and  complex process of disclosure. The strategies were also described as meaningful and used for a specific purpose even though they were sometimes understood as problematic later on. However  the adult children also positioned themselves as powerless in their narratives as they often experienced that their agency was constrained by their subordinated position as a child. An important recurrent experience was that despite their attempts to tell of their situation, it rarely led to a change. The adult children described several barriers to disclosure and how they often felt that nobody listened to them.

Syftet med studien har varit att undersöka yrkesverksamma socialarbetares upplevda möjligheter och begränsningar i arbetet med våldsutsatta kvinnor i missbruksproblematik. Vi har använt en kombination av ett målstyrt urval och ett bekvämlighetsurval där vi genom en kvalitativ metodansats har genomfört fem semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom missbruksvård i svensk socialtjänst. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska ramar som intersektionalitet, handlingsutrymme och gräsrotsbyråkrati samt normaliseringsprocessen har det insamlade materialet bearbetats, analyserats och presenterats i två teman kopplade till studiens syfte: Yrkesverksammas upplevda handlingsutrymme och Yrkesverksammas uppfattning om målgruppen. Studiens primära resultat är att socialarbetare generellt upplever att det finns organisatoriska möjligheter att bistå våldsutsatta kvinnor i missbruk men att möjligheterna kraftigt begränsas utifrån normalisering av våld mot bakgrund av specifika diskurser om missbruk och vem som anses drabbas av våld i nära relation.

Mannen och kvinnan har över tid framställs olika i text och tal, likaså individer i missbruk. Individer i svårt missbruk kan bli föremål för prövning av tvångsvård. Förvaltningsrätten dömer individerna enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur män respektive kvinnor porträtteras i skriftliga dokument i form av LVM-domar. För att uppnå syftet har vi valt att använda oss av kritisk diskursanalys (CDA) som metod. Det teoretiska ramverket för studien har utgjorts av teori om socialkonstruktionism samt genus. Antalet domar som analyserats är 28 stycken. Studiens resultat visar att det finns en diskrepans mellan hur män och kvinnor framställs i LVM-domarna. Kvinnor porträtteras som mer passiva än män. Därtill framträder medicinsk diskurs samt marknadsdiskurs. / Men and women have over time been portrayed differently in text and talk, addicts as well. Individuals struggling with addiction can in the Swedish court be sentenced to compulsory care (LVM). The purpose of the study is to investigate how men and women are portrayed in the verdicts ruled by the court. We have used critical discourse analysis as a method. The theoretical framework of the study is based on social constructionism and gendertheory. We have analyzed 28 verdicts. The results of the study shows that there is a difference between how women and men are described. The results also show different discourses such as the addict as a passive object, the woman as a victim, the medical discourse and the market discourse.

Att utarbeta effektiva arbetssätt för att hjälpa människor ifrån hemlöshet är en angelägensamhällsfråga. Vår undersökning genomförs i samverkan med Socialförvaltningen i Uppsala kommun. I studien har vi intervjuat klienter och handläggare om deras upplevelser och syn på hur en boendekedja för klienter med missbruksproblematik fungerar. Resultatet av vår studie visar att boendekedjan förenklar arbetsprocessen med denna klientgrupp och leder till att fler klienter snabbare kan få ett bostadssocialt hyreskontrakt. Det framkommer också att det finns en diskrepans mellan hur handläggare och klienter uppfattar tydligheten i processen.

Individuals with substance abuse or mental illness/neuropsychiatric disorderssuffer a higher risk of developing comorbidity. Due to the complexity of comorbidity individuals may often need multiple support from both social services and health care. Previous studies have shown that the relationship is a crucial aspect of the recovery process between the social worker and the client. It needs to be based on mutual trust, user participation and clarity. Social workers had to balance between individuals right over their own life situations and the responsibility to decide on compulsory care when the person opposes help and exposes their life to serious injury. The study aimed to investigate how socialworkers described the experience of responding to and support individuals living with comorbidity. The method chosen was semi-structured interviews with six social workers from four municipalities in Skåne. The findings showed attempts to contemplate different challenges of individuals. There were noted difficulties when investigating a person due to their mental health. Furthermore, their experiences were described as motivating and humane work. Their experience described the role of a social worker as a representative between a zero tolerance society and to start working with the client where they were. In addition, it was noted as important to familiarize oneself with aspects that the substance abuse contributed to. The insights into why individuals resorted to substance use opened up discussions about alternative solutions that did not include addiction. The reflections that emerged were adaptations of how meetings were designed and how the individuals were made involved, through the help of different strategies to examine the individual’s wishes.