Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Metod: Studien har en fenomenologisk-hermeneutisk ansats för att möjliggöra en djupare förståelse av innebörden i informanternas levda erfarenhet. Fem personer intervjuades om sina upplevelser av vårdande samtal. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre innebördsteman: Där ömsesidigheten skapar trygghet och gemenskap, Ett livsrum där lidandet synliggörs och begripliggörs och Där självaktningen återupprättas. Dessa teman strålar samman i huvudtemat Den trygga fristaden där lidande lindras och värdighet och självaktning återupprättas. Slutsats:Det vårdande samtalet har i denna studie visat sig bidra till att lidande lindras och värdighet och självaktning återupprättas hos personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Det vårdande samtalet erbjuder inte bara möjlighet att förmedla och bearbeta lidande utan ger också, med sjuksköterskans stöd, utrymme för lärande och för att hitta de egna resurserna, vilket leder till ökad hälsa, autonomi och självaktning. Genom ytterligare forskning om det vårdande samtalet ur ett patientperspektiv kan evidens samlas som gör att det i daglig klinisk verksamhet än mer kan komma att betraktas som en självklar del i vårdande som lindrar lidande. / Background: The interpersonal relationship, based on communication and conversation, is the core of psychiatric caring. This study uses the theory of the caring conversation as a starting point, where the basis for caring is caritas, an inherent endeavor to alleviate suffering and preserve patient’s dignity in a caring relationship. Every nurse within psychiatric care can expect to meet people with comorbidity in psychiatric illness and substance use disorders or dependency. Increased knowledge about these people’s experiences of the caring conversation is expected to lead to increased understanding of their suffering, as well as develop nurses’ ability to combine ethical awareness, perceptiveness and practical action in each conversation, which in turn can contribute to that more people with this kind of comorbidity can be offered conversations that are caring and thereby alleviate suffering. Aim: The aim of this interview study is to illustrate experiences of caring conversations for people with comorbidity in psychiatric illness and substance use disorders or dependency. Methods: The study has a phenomenological-hermeneutical approach to enable a deaper understanding of the meaning of the lived experience of the informants. Five people were interviewed about their experiences of caring conversations. Findings: The result is presented through three themes of meaning: Where reciprocity creates safety and communion, A lebensraum where suffering is made visible and understandable and Where self-esteem is restituted. These themes come together in the main theme The safe sanctuary where suffering is alleviated and dignity and self-esteem is restituted. Conclusion: It is apparent in this study that the caring conversation contributes to alleviated suffering and restituted dignity and self-esteem for people with comorbidity in psychiatric illness and substance use disorder or dependency. The caring conversation not only provides an opportunity to convey and process suffering, but is also, with the nurse’s support, a forum for learning and for discovering one’s own resources, which leads to increased health, autonomy and self-esteem. With more research about the caring conversation from a patient perspective, evidence can be gathered that will make the caring conversation in daily clinical practice an even more natural part of caring that alleviates suffering.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur socialsekreterare på försörjningsstödsenheter arbetar med klienter som har missbruksproblematik, vilka dilemman som kan uppstå i det arbetet och hur socialsekreterarna hanterar dessa dilemman. I studien genomfördes sex halvstrukturerade intervjuer med informanter från två kommuner. Empirin analyserades utifrån systemteori, professionsetik och självbestämmandeteorin (SDT). Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde denna klientgrupp som svårplanerad och svårbedömd då de flesta dörrar i samhället är stängda vid missbruksproblematik. Drogfrihet blir en förutsättning för att komma framåt, vilket blir etiskt och juridiskt problematiskt då behandling bygger på frivillighet. Krav på aktivering från klienten gör att socialsekreterarna slits mellan utredningens kontrollfunktion och det sociala arbetets stödfunktion. Motivation och samverkan med andra aktörer är vägledande för att komma framåt. Vår studie ämnar bidra med teoretisk och praktisk kunskap på fältet avseende arbetet med klienter som erhåller ekonomiskt bistånd och samtidigt har missbruksproblem. / This study aims to investigate economic support carried out by social workers within municipal social services and how they deal with clients who need both economic support and are substance abusers. We made six semi-structured interviews in two municipalities. They were analysed by means of content analysis, system theory and self-determination theory (SDT) and in accordance with professional ethics. Our results show that the social workers face problems in planning and assessment concerning these clients, especially beacuse of social exclusion at the labour market. Leave only one way to re-entrance in society, voluntarily addiction treatment. The social workers are torn between the purpose of control in their investigation and how to support their clients, causing troublesome dilemmas in their profession. These clients are made visible as a vulnerable sub-group of clients in a welfare system built on activity. Motivation and cooperation with other organisations is the key to make change. Our study intends to promote development of both theroretical and practical knowledge in the field.

The aim of this study was to reach an understanding and examine the experiences people with gambling addiction had related to their help-seeking or the absence of it. More precisely we wanted to examine reasons for not seeking help but also explore what motivates people with gambling addiction to seek help. To capture these individual experiences we have used a podcast called “Bettingtorsken” as our empirical material. The podcast contains interviews with people that has experienced the negative consequences of gambling. The method of the study was a thematic content analysis, where codes and patterns in the material led us to develop relevant themes. Five themes were identified that seemed to play an important role to their help-seeking or the absence of it, those were: the importance of the environment, obstacles, motivating factors, mental health and secrets. The result showed that people with gambling addiction is motivated by the willingness to be honest. The results also suggest that the consequences must be really serious before they are motivated in seeking help. Furthermore the results indicate that mental health can be both an obstacle and a motivational factor regarding the willingness of help-seeking. Another important result suggests that most people with gambling addiction thinks that secrets are in their way of help-seeking and that honesty is needed in the help-seeking process. Finally, results also showed that the environment could have both a positive and negative impact on the help-seeking, although the latter was most prominent. One example of a negative aspect is that people with gambling addiction experiences that authorities and the social network are nonchalant about the addiction.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ studie kring ungdomars och unga vuxnasdrogvanor samt vilka narkotika preparat som är vanligast dem. Uppsatsen bygger på informantersutsagor kring narkotika situationen samt det preventiva arbetet i Norrköping.

The pupose of the study is to gain a deeper understandig of how sham and- guilt problems and coping strategies against shame and guilt are related to female abuse and addiction treatment. The study conducted five qualitative interviews with women who had previously been addicted to alcohol and/or drugs but had been drug-free for at least five years. Were conducted data were analyzed from a social constructionist perspectiv, as well with stamping theory and genus theory. The result showed that, according to their statements, the women had a greater tendency to feel shame and guilt for their addiction, compared to men. There was a discrepancy between perceived demands on "the good woman and mother" and women in addiction. The hidden abuse occurred often, being an outsider and marked as addictive woman and mother, created a destructive process of negative self-image, filled with shame and guilt. The coping strategies against shame and guilt were the perception of alcohol and drug dependency as a disease. The communities in women´s groups and in 12-steps programs, where women share their life experiences had contributed to their recovery.

Syftet med denna uppsats är att granska de olika rekvisiten i 4§ LVM för att avgöra dess tillgodoseende av rättssäkerheten för den enskilde. Rättssäkerhetsbegreppet är centralt i en lag som denna då tvångsvård är ytterst ingripande i den enskildes integritet samt är obligatorisk att tillämpa. Rättssäkerhetsbegreppet är tvetydigt och svårt att ge en klar definition, i detta fall är dock förutsebarheten samt den rättsliga likheten av vikt för den enskilde. Det är även viktigt att handläggarens utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke är så liten som möjligt för att öka den rättsliga likheten samt utmynna i en enhetlig tillämpning av LVM. Socialtjänstens ansvar gentemot enskilda med missbruksproblem är ytterst långtgående och är en viktig del av tvångsvården. Detta då socialtjänsten har till ansvar att starta en utredning då det anses påkallat samt en skyldighet att ansöka om tvångsvård hos länsrätten då kriterierna i 4§ LVM kan anses vara uppfyllda. Fullgör de enskilda handläggarna ej denna uppgift kan de komma att åtalas för tjänstefel. Syftet med LVM är att bryta en destruktiv utveckling hos de enskilda samt att ge dessa möjligheten att i ett långsiktigt perspektiv leva ett liv utan missbruk. I LVM finns, gällande ett flertal omständigheter, relativt tydliga regler om hur förfarandet kring tvångsvård samt hur vården skall utformas. Detta gäller dock inte rekvisiten i 4§ då dessa är ytterst knapphändigt förtydligade av lagstiftaren. I 4§ LVM finns generalindikationen vilken måste vara uppfylld för LVM:s tillämpning. Denna har till uppgift att utröna huruvida den enskilda har ett fortgående missbruk och om detta missbruk lett till att den enskilde är i behov av vård för att komma ifrån detta missbruk. Även den enskildes samtycke är av vikt då samtycket ofta talar mot att tvångsvård är nödvändig i det enskilda fallet. I de fall samtycket ej anses vara allvarligt menat kan tvångsvård ändock aktualiseras. För att komplettera generalindikationen finns specialindikationen, vilka är alternativa rekvisit. Dessa skall klargöra för de enskilda handläggarna när missbruket hos den enskilde anses ha en negativ påverkan på dess liv, vilken behöver brytas för att ge den enskilde möjligheten till ett liv utan missbruk. Här finns hälsoindikationen som tar sikte på de medicinska skador en enskild kan ådra sig till följd av ett missbruk. Den sociala indikationen berör den enskildes sociala situation och har till syfte att hjälpa den enskilda att behålla den förankring denne har till arbete och anhöriga exempelvis. Då det finns en risk att den enskildes liv äventyras till följd av dess levnadssätt eller då någon närstående kan komma att utsättas för fara finns skadeindikationen som ett skydd för såväl den enskilde som dess närstående. Denna skyddar även närstående på grund av att det straffrättsligt krävs ett fullbordat brott för att vidta någon straffrättslig åtgärd, enligt LVM räcker det med att det finns en fara för skada för att överväga tvångsvård. Såväl generalindikationen som specialindikationerna är ytterst sparsamt förtydligade av lagstiftaren och skapar därmed ett stort utrymme för skönsmässiga bedömningar samt godtycke hos de enskilda handläggarna vilket påverkar rättssäkerheten negativt då den rättsliga likheten samt förutsebarheten för de enskilda minskas. I en lag av denna karaktär är det önskvärt att rättssäkerheten kan garanteras, vilket i dagens utformning av 4§ LVM är svårt att göra. Vad gäller dessa rekvisit i LVM bör en utredning göras för att förtydliga intentionerna samt innebörden för att underlätta socialtjänstens arbete samt för att stärka rättssäkerheten på området. En detaljstyrd lag är dock inte önskvärd då det kan leda till att tvångsvård inte kan aktualiseras i många fall då missbruket ter sig olika från individ till individ. Dock kan tydligare riktlinjer samt direktiv öka rättssäkerheten utan att äventyra den enskildas möjlighet till vård enligt LVM då den är påkallad.

Bakgrund: Missbruk innebär ett missanpassat bruk av alkohol och droger. Sverige har både preventiva åtgärder mot missbruk och åtgärder under ett aktuellt missbruk. Personer med missbruk är en stigmatiserad grupp där mer kunskap om denna grupp bör fås. Syfte: Syftet med studien är att undersöka allmänsjuksköterskans attityder och erfarenheter samband med vård av personer med missbruksproblematik. Metod: Litteraturstudien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Evans deskriptiva metod (2002). Resultat: Tre teman och sex underteman framkom efter analys och presenterade resultatet. Psykiska påfrestningar för sjuksköterskan, negativa känslor och upplevelser som påverkar sjuksköterskan, upplevelse av högre arbetsbelastning på grund av komplex vårdsituation. Fördomsfyllda attityders inverkan på vårdandet, attityder som skapar barriärer för vårdandet, att misstro patienten men ändå vilja arbeta ur ett holistiskt synsätt. Hinder eller stöd för vården av personer med missbruksproblematik, sjuksköterskans syn på missbrukare beror på sammanhanget och betydelsen för adekvat utbildning inom området samt fortbildning.   Slutsatser: Att vårda en person med missbruksproblematik är komplext och psykisk påfrestande för sjuksköterskan. På grund av rädsla och andra faktorer kan inte sjuksköterskan ge den vård hen hade velat ge.

Aim: The aim of this study is to investigate factors that people with a past addiction problem expressed have promoted their recovery process. Method: This qualitative study is based on an inductive approach using the theory of sense of self. Data was collected through four [4] semi-structured interviews, a narrative based technique that focus on stories in a whole. The interviews were analysed using thematic analysis. Results: The thematic analysis resulted in three main themes; to be attractive, a new context and community, people and events that made an impression. Conclusion: The importance of gaining access to a new context, a context that contributed with alternative ways of life. A context where individuals can reflect themselves in other people's experiences with it a better or a more positive understanding of themselves and their situation. And that the recovery process from an overall perspective, shows the importance of meeting the many needs of the client.

Kring en person med missbruksproblematik finns det ofta en eller flera anhöriga som påverkas av missbrukets konsekvenser och riskerar att drabbas av psykisk, fysisk samt social problematik (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). Den här kvalitativa studien undersöker hur anhöriga till närstående med missbruksproblematik upplever det arbetssätt som personalen har på verksamheten Eken. Eken arbetar främst mot unga vuxna med missbruksproblematik och syftar till att ha ett arbetssätt präglat av tillgänglighet och flexibilitet. Verksamhetens arbete syftar även till att involvera och erbjuda stöd till de unga vuxnas anhöriga. Syftet med vår studie är att undersöka hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik beskriver personalens arbetssätt och hur de upplever att arbetssättet påverkar det egna välbefinnandet samt förmågan att stödja sin närstående. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver anhöriga utformningen av det stöd personalen erbjuder dem? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till det egna välbefinnandet? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till deras förmåga att stödja sin närstående? Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiriskt material genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fem anhöriga, vilka har pågående, avslutande eller avslutad kontakt med Eken. Med en strävan efter att skapa förståelse för intervjupersonernas upplevelser valde vi att analysera studiens resultat utifrån symbolisk interaktionism, ett perspektiv som ämnar beskriva sociala verkligheter med fokus på̊ interaktion och samspelsprocesser (Trost & Levin 2010). De centrala begrepp som användes var coping, delaktighet, kommunikation, allians samt medberoende. Tidigare forskning är begränsad och visar att stöd för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblematik är ett område som är åsidosatt och där det finns ett behov av att utvecklas. Vid analysering av studiens resultat användes tematisk analysmetod med vilken vi avsåg att bearbeta materialet för att finna återkommande teman i den insamlade empirin. Studiens resultat visar att intervjupersonerna beskriver personalens arbetssätt som engagerat, respektfullt och behovsanpassat. Det visar sig även att arbetssättet innefattar möjlighet till kontakt med personalen när som helst under dygnet vilket intervjupersonerna beskriver som en trygghet. Samtliga intervjupersoner uttrycker att kontakten bidrar till minskade känslor av ensamhet och rådlöshet samt att de upplever sig delaktiga i sin närståendes behandlingsprocess. Från resultatet framkommer även att intervjupersonerna kan tillgå stöd i hur de kan bemöta sin närstående genom bland annat rådgivning. / In the surroundings of every person with a drug addiction there is often one or many people that suffer from the consequences of their relative's addiction and are at risk of mental, physical and social problems (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). The aim of this study is to examine how relatives are affected by having someone close with a drug addiction and what their interpretations are regarding the support they receive from the organisation called Eken. Eken works mainly with young adults with drug addiction and the organisation aims at having an approach characterized by accessibility and flexibility as well as commitment and support to the young adults' relatives. The main questions of this study are as follows: How do relatives describe how the work that the staff is doing is formed? How do relatives describe what the staff is doing to acknowledge the needs related to their own wellbeing? How do relatives describe how the staff acknowledges the need related to the relatives' ability to support their close relative? Based on the aim of this study a qualitative research approach was chosen. The collection of the empirical data was made through five semi-structured interviews with five relatives. All informants have ongoing, terminating or terminated contact with Eken. In order to create an understanding of what the informants share, we have analyzed the results of the study based on symbolic interactionism, which is a perspective aiming at describing social realities with a focus on the interaction processor (Trost & Levin 2010). The main notions used are coping, participation, communication, alliance and codependency. We discovered that previous research is limited but shows that the area is neglected. When analyzing the results of the study, a thematic analysis method was used. To process the material we looked for recurring themes in the collected material. The results of the study show that the informants describe the staff's way of working as committed, respectful and need-oriented. The working method includes the possibility of contacting staff at any time during the day, which they describe as a security. All informants express that the contact includes both involvement in the young adults' treatment process and reduced feelings of loneliness and perplexity. The results also show that the informants can be supported with how they can deal with their relatives through advice among other things.

Diagnosen Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av de vanligaste diagnoserna inom sitt område. ADHD är en riskfaktor för flera folkhälsoproblem såsom missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa, varför diagnosen bör mötas av tidiga, hälsofrämjande och preventiva insatser samt stöttning till både individen och individens närstående.Det övergripande syftet för den föreliggande studien är att undersöka mående, relationer och missbruk (rökning, alkohol och narkotikabruk) hos ungdomar med diagnosen ADHD med ungdomar utan ADHD som referensgrupp.Data för 4112 stycken ungdomar som, läsåret 2015/2016, gick i årskurs 7 eller årskurs 1 på gymnasiet erhölls ur Elevhälsodatabasen (ELSA) i Värmland, Sverige. Samtlig data baserades på den enkät som, av ungdomen, ifylls i samband med obligatorisk hälsoundersökning. Data innehöll information om diagnos, mående, relationer samt missbruk och analyserades genom deskriptiv statistik och logistisk regression. Av samtliga hade 269 personer diagnosen ADHD.Resultatet visade att ungdomarna med ADHD hade generellt sämre mående (aOR = 6,7), sämre relationer (aOR = 4,94) samt att de i högre utsträckning nyttjade tobak (aOR = 3,49), narkotika (aOR = 10,66) och alkohol (aOR = 1,35).Den föreliggande studiens resultat var i linje med tidigare utländska studier och visade att ungdomar med ADHD är en riskgrupp för flera av de stora folkhälsoproblemen. Resultatet visar vikten av tidiga insatser för målgruppen för att främja hälsa samt förebygga ohälsa och riskbeteende senare i livet. / Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder (ADHD) is one of the most common diagnosis in its area. ADHD is a risk factor for several public health problems such as substance abuse, crime and mental illness and that’s why the diagnosis should be met with early, health promoting, preventing and supportive interventions to both the individual and his/her relatives.The over all aim of the present study is to examine well-being, relationships and substance abuse among adolescent with the diagnosis ADHD with adolescent without ADHD as reference.Data of total 4112 adolescent who, in the school year 2015/2016, were attending 7th grade or 1st grade in high school were obtained d from the Pupil Health Database in the county of Värmland, Sweden. Data included information about diagnosis, well-being, relationships and substance abuse and data were based on the questionnaire, filled out by the adolescent in connection with the mandatory health examinations. Data were analyzed by descriptive statistics and logistic regression and of all the adolescent 269 had the diagnosis ADHD.The adolescent with ADHD generally had lower well-being (aOR = 6,7), poorer relationships (aOR = 4,94) and they used more tobacco (aOR = 3,49), narcotics (aOR = 10,66) and alcohol (aOR = 1,35).The result of the present study confirmed earlier studies done in other countries and showed that adolescent with ADHD is a risk group for several major public health problems. The result shows the importance of early interventions for the target group to promote health and to prevent illness and risky behavior later in life.