Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma socionomers upplevelser av samverkan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården avseende klienter med samsjuklighet. Dessutom undersöktes vilka faktorer som försvårar och underlättar samverkan samt framtida förutsättningar för fungerande samverkan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in det empiriska materialet. Sex yrkesverksamma socionomer intervjuades. Samtliga respondenter arbetade i samma kommun och inom samma verksamhet. Det empiriska materialet analyserades utifrån fyra organisationsteoretiska begrepp: integration, organisatoriska fält, institutionella logiker samt verksamhetsdomän. Resultatet indikerade att respondenterna upplevde samverkan mellan socialtjänsten och hälsooch sjukvården som bristfällig. Otydlig ansvarsfördelning, bristande resurser samt skilda arbetssätt mellan de två aktörerna var de faktorer som främst låg till grund för den upplevda bristande samverkan. Vidare framkom det att samverkansmodeller samt intresse och engagemang från sjukvården främjar samverkan mellan aktörerna. Avseende framtida förutsättningar för samverkan ansåg respondenterna att insatser behöver utformas efter klienternas behov och att en omorganisering av verksamheterna är nödvändig. Resultatanalysen visade att socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbetar inom samma verksamhetsområde och organisatoriska fält, men att de har sina egna institutionella logiker samt konkurrerande domänanspråk. Analysen visade även att det finns en domän som ingen av parterna direkt tar ansvar för, vilket är behandling av den psykiska sjukdomen hos samsjukliga klienter. Vidare visade analysen att det finns en avsaknad av horisontell styrning mellan parterna för att uppnå samverkan. / This study aimed to investigate the experiences of social workers of the collaboration between social services and healthcare regarding clients with co-morbidity. We also investigated which factors hinder and facilitate cooperation, as well as future conditions for functioning cooperation. A qualitative method with semi-structured interviews was used to collect our empirical material, where six social workers were interviewed. The data was analyzed based on four organizational theoretical concepts. The result indicates that the collaboration between social services and healthcare was deficient, mainly due to factors such as unclear divisions of responsibilities, lack of resources, and different working methods between the two organizations. Furthermore, it emerged that collaboration models as well as interest and commitment from healthcare promote collaboration between the organizations. There were two factors regarding future conditions for collaboration, which were a need for contributions to be designed according to the client’s needs and a reorganization of the organizations. Our analyses showed that social services and healthcare operate within the same organizational field, but that they have their own institutional logics and competing domain claims, which can make cooperation difficult. The analysis also showed that there’s a domain neither party directly takes responsibility for, which is the treatment of mental illness in co-morbid clients. Furthermore, the result showed that there is a lack of horizontal control between the organizations to achieve cooperation.

Syftet med studien är att utforska hur socialsekreterare uppfattar sin maktposition i arbetet inom missbruksvården och att analysera maktpositionen med stöd av Michel Foucaults maktperspektiv. Metoden för studien har varit en kvalitativ intervjustudie med tematisk analys. Resultatet har synliggjort socialsekreterares förhållningssätt till makten i myndighetsutövningen och i mötet med klienter inom missbruksvården. Utöver det har det framkommit flera maktaspekter som är av relevans för myndighetsutövning inom missbruksvården. / The purpose of this study is to explore how social service workers perceive their position of power in their work in substance abuse care and analyze the power relations with support from Michel Foucault’s power perspective. The method of the study has been a qualitative interview study with thematic analysis. The result has made visible social service workers approach to power in exercise of authority and in meetings with clients in the substance abuse care. Beyond that it has shown several power aspects which are of importance for the exercise of authority within substance abuse care.

The aim of this study was to investigate how subjection to violence and perpetrator’s substance abuse are related to violence against women in intimate relationships. This has been carried out using semi-structured interviews with professional women who work in women's shelters. A total of six interviews were conducted which then were transcribed and analyzed using thematic analysis. To summarize, this study has shown that a partner's abuse can have a significant impact on the woman’s exposure to violence. However, the women's shelters’ treatment towards the woman is not affected if her male partner is a drug abuser. Important conclusions for this study are that the same normalization processes characterize the violent relationship regardless of whether the man abuses drugs or not. However, partner’s substance abuse worsens the violence leading to the woman assuming that the general treatment towards her will be affected. / Denna studie syftade till att undersöka hur våldsutsatthet och våldsutövarens missbruk hänger samman med mäns våld mot kvinnor i en nära relation. Detta har genomförts med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kvinnor som arbetar på kvinnojourer. Totalt har 6 intervjuer genomförts som sedan transkriberats och analyserats med hjälp av tematisk analys. Sammanfattningsvis har denna studie visat att partnerns missbruk kan ha betydelse för kvinnans våldsutsatthet i en nära relation. Dock påverkas inte kvinnojourernas bemötande av kvinnan om våldsutövaren missbrukar. Viktiga slutsatser för denna studie är att samma normaliseringsprocesser präglar det våldsamma förhållandet oavsett om mannen missbrukar eller inte. Dock förvärras våldet av partnerns missbruk samtidigt som kvinnan utgår ifrån att det generella bemötandet påverkas.

The home is an important factor for participation in and completion of treatment for substance abuse and addiction. The purpose of this study was to investigate how the home's physical and social elements may affect a client's opportunity to maintain sobriety from the perspective of treatment staff. Therefore the staff's experience of influence before the client's discharge was also investigated. The study was conducted through eight qualitative interviews with staff at a treatment home. The results showed that the home’s physical and social environment, along with social relationships, may have both positive and negative effects on maintained sobriety. The results showed that staff work preparatory before client discharge. The staff's experienced influence was shown to vary, but a wish existed to upscale the amount of communication between treatment staff and the placing authority. The results can thus contribute with knowledge to substance abuse treatments. / Hemmet är en viktig faktor för deltagande i och fullbordande av behandling för missbruk och beroende enligt Socialstyrelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlande personals perspektiv på hur hemmiljöns fysiska och sociala beståndsdelar kan inverka på klientens möjlighet att bibehålla nykterhet. Därför undersöktes också personalens upplevda inflytande inför klientens utskrivning. Studien genomfördes med åtta kvalitativa intervjuer med personal vid ett behandlingshem. Resultatet visade att hemmets fysiska och sociala miljö, såväl som sociala relationer, kan inverka både positivt och negativt på bibehållen nykterhet. Utöver det visade resultatet att behandlande personal arbetar förberedande inför klientens utskrivning. Personalens upplevda inflytande visade sig variera, men önskan fanns att öka kommunikationen mellan behandlande personal och placerande aktörer. Studiens resultat kan därmed bidra med kunskap till missbruksbehandling.

Studiens intresseområde är att undersöka hur det är Att leva nyktert efter alkohol- och/eller drogmissbruk, vilket tar fasta på individens subjektiva upplevelse av att leva nykter efter ett missbruk samt hur nykterheten upprätthålls. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori och är en kvalitativ studie, där målsättningen var att generera en grundad teori som synliggör upplevelsen av att leva nyktert efter ett alkohol- och/eller drogmissbruk. Totalt genomfördes fem intervjuer med fem deltagare, en parintervju och fyra enskilda, varav en återintervju. Vidare användes data i form av TV- och podcastintervjuer, sammanlagt tio avsnitt. Under studien framträdde huvudangelägenheten Att lära sig leva utan sinnesförändrande substanser, den mest framträdande problematiken inom området, vilken besvaras med kärnkategorin Att ta kontroll över sitt liv. Den teoretiskt grundade modellen illustrerar hur kärnkategorin relateras till samtliga kategorier, vilka utgörs av Acceptans och sjukdomsinsikt, Att ta av sig masken, Motivation till att upprätthålla nykterhet, Strategier för att upprätthålla nykterhet, Att växa ur sina relationer, Romantiseringen av alkohol samt Från en avvikelse till en annan. En betydelsefull slutsats kopplad till den teoretiska modellen är att individen efter sitt missbruk utvecklar inre faktorer som främjar upprätthållandet av nykterheten, samtidigt utmanas och tvingas individen hantera yttre faktorer som hämmar den.

Syftet med studien är att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänsten och personal vidskyddade boenden upplever att tillgången till och utformningen av skyddsinsatser ser ut förvåldsutsatta kvinnor med en missbruksproblematik. Syftet är även att undersöka hur deupplever att denna målgrupps möjligheter till skydd fungerar i relation till våldsutsattakvinnor utan missbruksproblematik. Studien utgår från en kvalitativ metod där de teoretiskabegreppen stigma, handlingsutrymme och ideala offret används för att analysera resultatet.Studiens slutsatser är att arbetet med våldsutsatta kvinnor beskrivs som särskilt komplext dåbåde våldsutsattheten och missbruket ska beaktas. Ett hinder i arbetet med målgruppen ärstigmatiseringen som resulterar i att många kvinnor inte vill söka hjälp. Tillgången tillskyddade boenden är begränsad för målgruppen. Både tillgången till och utformningen avskyddade boenden måste förbättras för att kunna tillgodose behoven. Studiens slutsatser geren inblick i den särskilda utsattheten som finns hos våldsutsatta kvinnor medmissbruksproblematik, samt bidrar med förslag till utvecklingsmöjligheter i arbetet medmålgruppen inom det sociala arbetet. / The aim of the study is to investigate how social workers within the Social Services and staffat sheltered accommodation perceive the access to and the design of protection efforts forabused women with an addiction problem. Also to investigate how they perceive this group'sopportunities for protection work in relation to abused women without an addiction problem.The study is based on a qualitative method where the theoretical concepts of stigma,professional discretion and the ideal offer are used to analyze the results. The conclusions arethat the work with women exposed to violence is described as particularly complex as boththe exposure to violence and the abuse must be taken into account. An obstacle in workingwith the group is the stigma that contributes to many women not wanting to seek help.Access to sheltered accommodation is limited for the women. Both the availability and thedesign of sheltered accommodation must be improved to meet the needs. The conclusions areconsidered to be able to give an insight into the vulnerable that exists in abused women withaddiction problems and contribute with suggestions for development opportunities in thework with the women within the social work sector.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka polisen och socialtjänstens samverkan gällande narkotikamissbruk hos vuxna. Särskilt intressant för studien var möjligheter och hinder för samverkan. Vidare var studiens frågeställningar vilken samverkan som finns inom ämnesområdet i dagsläget samt vilka möjligheter och hinder som förekommer för att utöka befintlig samverkan. Våra forskningsfrågor har besvarats med hjälp av tidigare forskning, teoretiska utgångspunkter och den insamlade empirin från intervjuerna. Sex respondenter, tre från socialtjänsten och tre från polisen har uttryckt åsikter, erfarenheter och upplevelser, vilket är grunden till insamling av material för studien. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har vi valt att undersöka hur dessa sex respondenter arbetar med målgruppen och deras upplevelse av samverkan med den andra professionen i ämnesområdet. Sammantaget visar resultatet att det i dagsläget inte finns någon etablerad samverkan professionerna emellan i ämnet. Alla sex respondenter visar dock på en positiv inställning till en sådan samverkan och tre av sex respondenter menar på att det i dagsläget faktiskt finns något av en inofficiell samverkan. Det främsta hinder för samverkan har visat sig vara framförallt sekretesslagstiftningen och fördomar om varandras arbete och avsikt. / The purpose of this study was to analyze the cooperation of the police and social services regarding adult drug abuse, using qualitative interviews. Particularly interesting for this study were opportunities and obstacles for collaboration. Furthermore, the study's research questions were which collaboration exists within the subject area at the present time and what opportunities and obstacles exist to expand existing collaboration. Our research questions have been answered with the help of previous research, theoretical starting points and the collected data from the interviews. Six respondents, three from the social services and three from the police, have expressed opinions and experiences, which is the basis for collecting material for the study. Based on the purpose and research questions of the study, we have chosen to analyze how these six respondents experience of collaboration with the other profession within the subject area and their work with the target group and their. Overall, the results show that there is currently no established collaboration between the social services and the police on the subject. However, all six respondents show a positive attitude towards such collaboration and three out of six respondents have experienced some kind of unofficial collaboration. The main obstacles to cooperation have been shown to be the confidentiality legislation, and prejudices about each other's work and intentions.

Att som barn växa upp med föräldrar med ett substansbrukssyndrom kan innebära en ökad risk att få psykosociala och emotionella problem, jämfört med barn som inte vuxit upp med substansbrukande föräldrar. Syftet med vår studie är att med hjälp av retrospektiva berättelser från självbiografier, författade av personer som växt upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom, få en ökad kunskap om hur barn som vuxit upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom har hanterat sin situation och lyckas skapa en tillfredsställande psykosocial utveckling i relation till resiliens och copingstrategier. Forskning visar att en del barn som utsätts för betydande motgångar har en resiliens och utvecklar därmed inte psykisk ohälsa eller avvikande beteende. Vår avsikt är att undersöka på vilka olika sätt denna resiliens skapas hos vissa barn trots svåra uppväxtförhållanden samt hur dessa barn hanterar sin situation utifrån olika former av copingstrategier. I vår studie framkommer att barnets miljö är en viktig och bidragande faktor till dess resiliens. En miljö i form av fritidsaktiviteter, stöttande/trygga vuxna och ett socialt liv i form av vänner, hjälper barnet att skapa mening och sammanhang i vardagen. I studien kan vi även utläsa att barnen har använt sig av olika copingstrategier, men att någon specifik copingstrategi inte har varit betydande för hur barnet har lyckats skapa en tillfredsställande psykosocial utveckling. Slutsatsen är att barn som växer upp med minst en förälder med substansbrukssyndrom är beroende av sin resiliens. Samspelet mellan barnets miljö och dess individuella egenskaper är bidragande faktorer till hur barnet, trots sina svåra uppväxtförhållanden, lyckas skapa resiliens och därmed en tillfredsställande psykosocial utveckling. / Compared to children who did not grow up in a household with substance abuse, children with parents who abused drugs could have an increased risk of psychosocial and emotional issues. The purpose of this study is to gain knowledge about the experience of children who grew up with at least one parent with substance use disorder, specifically how they utilised resilience and coping strategies in order to reach an adequate psychosocial development. The method used was to examine retrospective autobiographies written by people who grew up with at least one parent with substance use disorder. Earlier studies have found that some children who face great obstacles growing up posses a resilience that protect them from developing mental health issues or other abnormal behaviour. The aim of this study is to examine how resilience develop in some children despite challenging upbringings, as well as what type of coping strategies these children used in order to cope with their situations. We found that the child’s environment played a crucial role in developing resilience. After school activities, supporting adults, and social interactions with friends helped in creating a sense of worth and belonging. We also found that all children used different coping strategies, however, there was no single coping strategy that stood out as more effective in advancing the child’s psychosocial development.  The findings indicate that a child who grows up with at least one parent with substance use disorder is highly dependent on their resilience. Furthermore, the child’s environment and individual characteristics contribute to the child’s ability to develop resilience and an adequate psychosocial development despite great challenges in their upbringing.

I dagens samhälle står vi inför ett komplext och utmanande problem med vanligt förekommande substansanvändning och kriminalitet bland ungdomar. Denna problematik är av stor samhällelig betydelse och kräver en djupgående förståelse för att kunna hanteras på ett effektivt sätt. I denna kvalitativa studie genomfördes det fyra intervjuer med socialarbetare som jobbar med ungodmar med beroende- och/eller kriminalitetsproblematik. Studien analyserar hur socialarbetare upplever att olika faktorer kan påverka förekomsten av missbruk av psykoaktiva substanser och däremot kriminalitet bland ungdomar. Denna studie undersöker om hur socialarbetare upplever könsskillnader i missbruk och kriminalitet bland denna åldersgrupp. Dessutom syftar studien att identifiera vilka insatser och strategier som socialarbetare anser vara effektiva för att förebygga eller hantera missbruk och kriminalitet bland ungdomar. Fyra huvudteman identifierades med hjälp av den tematiska analysen: familj som påverkande faktor, vänskapsrelationer som påverkande faktor, könsskillnader i användning av psykoaktiva substanser och kriminalitet och effektiva strategier och insatser. Resultat visar att dålig familjedynamik och familjens inkomst kan påverka ungdomars benägenhet till problematiska beteenden. Resultaten visar att även prokriminella vänner påverkar ungdomars beteenden. Ungdomar anpassar sig och efterliknar prokriminella vänners beteende för att bli accepterade i vänskapsgruppen. Dessutom, de involveras ofta i riskabla beteenden på grund av belöningar eller rädsla. Resultat visar att unga män börjar involvera sig i riskabla beteenden eftersom de är benägna att ta risker och att de uppvisar våldsamt beteende i större utsträckning, jämfört med unga kvinnor som börjar med substansanvändning på grund av emotionell smärta och syns inte lika mycket när det gäller brottslighet. Ytterligare visar resultaten att individanpassade insatser, familjeinvolvering, placering utanför hemmet, insatser baserade på socialinlärningsteori och samarbete med andra aktörer visade sig vara effektiva för att motverka och hantera missbruk och kriminalitetsproblematiken bland ungdomar. / In today´s society, we face a complex and challenging problem with common substance use and crime among youth. This issue is of great societal significance and requires a deep understanding to be addressed effectively. In this qualitative study, four interviews were conducted with social workers who work with youth dealing with addiction and/or criminal behaviour. The study analyzes how social workers perceive various factors that may influence the occurence of psychoactive substance abuse and thereby criminality among youth. This study investigates how social workers perceive gender differences in substance abuse and criminality among this age group. Furthermore, the study aims to identify which interventions and strategies social workers consider effective in preventing or managing substance abuse and criminality among youth. Four main themes were identified using thematic analysis: family as an influencing factor, friendships as an influencing factor, gender differences in the use of psychoactive substance and criminality and effective strategies and interventions. Results shows that poor family dynamics and family income can influence youth´s propensity for problematic behaviours. The results also shows that pro-criminal friends to be accepted in the friendship group. Additionally, they often engage in risky behaviours due to rewards or fear. The results shows that young men start engaging in risky behaviours because they are inclined to take risks and exhibit violent behaviour to a greater extent, compared to young women who start using substances due to emotional pain and are less visible in terms of criminality. Further results indicate that individualized interventions, family involvement, out-of-home placements, interventions based on social learning theory and collaboration with other actors were found to be effective in counteracting and managing the issue of substance abuse and criminality among youth.

The purpose of the study is to increase knowledge about gender equality in the Administrative Court's decisions on compulsory care according to the care of abusers (special provisions) Act (1988:870), LVM, by identifying and problematizing whether gender conceptions appear in LVM assessments and, if so, what impact they have on decisions regarding compulsory care. With this study, we aim to highlight the discourses present in the Administrative Court's assessments of compulsory care according to LVM, as well as to examine how gender conceptions can influence descriptions and assessments of men and women in LVM verdicts. To answer the purpose of the study and research questions, we have used a qualitative method in the form of Fairclough's critical discourse analysis. Furthermore, we have supplemented the critical discourse analysis with Judith Butler's theory and concepts. In the study, 40 verdicts have been analyzed. The results of the analysis show significant differences between how men and women are described and assessed in decisions on compulsory care. The discourses and representations about men and women consist of; the male addict and the mentally ill woman, medical assessments as absolute truths, the relational woman and the absent man, as well as the woman as a passive victim and the dangerous man. The study shows that individuals risk being described and assessed based on stereotypical gender norms in assessments of compulsory care. / Syftet med studien är att öka kunskapen om jämställdhet i Förvaltningsrättens beslut om tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), genom att identifiera och problematisera huruvida föreställningar om kön framträder i LVM -domar och i så fall vilken påverkan de får i beslut om tvångsvård. Med studien vill vi synliggöra de diskurser som är närvarande i Förvaltningsrättens bedömningar av tvångsvård enligt LVM, samt undersöka hur föreställningar om kön kan påverka beskrivningar och bedömningar av män och kvinnor i LVM – domar. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Vidare har vi kompletterat den kritiska diskursanalysen med Judith Butlers teori och begrepp. I studien har 40 domar analyserats. Resultatet av analysen visar stora skillnader mellan hur män och kvinnor beskrivs och bedöms i beslut om tvångsvård. Diskurserna och framställningarna om män och kvinnor utgörs av; den missbrukande mannen och den psykiskt sjuka kvinnan, medicinska bedömningar som absoluta sanningar, den relationella kvinnan och den frånvarande mannen, samt kvinnan som passivt offer och den farliga mannen. Studien visar att individer riskerar att beskrivas och bedömas utifrån stereotypa könsnormer i bedömningar av tvångsvård.