Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på. Intervjumaterialet är analyserat utifrån den narrativa metoden. Vidare har vi använt oss av teman och perspektiv då vi undersökt hur intervjupersonen har skapat en identitet och gett sitt liv mening utifrån sina livserfarenheter. Resultatet visar att intervjupersonens familj, skolgång samt kompisrelationer har påverkats. Bland annat gjorde hon ett aktivt val och är idag nykterist. Intervjupersonen har i olika perioder av sin uppväxt tagit sig an olika roller och beteenden beroende på i vilka sammanhang och miljöer hon befunnit sig. Dessa roller och beteenden har inte varit bestående men återkommande vilket är viktigt att påvisa. / The essay´s overall purpose is to examine how it has affected a child growing up with a family secret. We have interviewed a person whose family secret was based on the alcohol addiction of her father. We have chosen to illustrate how a child is affected by maintaining a family secret from three different environments; family, school, and through friendship, and whether and if so, how it has made an impression in her adult life. To answer the purpose for this thesis, we have collected our empirical data through a qualitative method, in the form of a semi-structured life-world interview. Theoretical perspectives we have made use of are systems’ theory and SOC – Sense of Coherence, which reflect the individual, the interactions, and relationships between the themes we have chosen to focus on.The interviews have been analyzed based on the narrative method. Furthermore, we have used the themes and perspectives when investigating how the interviewee has created an identity and conferred meaning to her life, from the basis of her experiences. The results show that the interviewee's family, school, and friendships have been affected. Among other things, she made an active choice and is now a teetotaler. During different periods of her growth, she has adopted different roles and behaviors, depending on the situation and environment she has been in. These roles and behaviors have not been durable, but recurring, which is important to emphasize.

Med en explorativ ansats syftar denna studie till att kartlägga samband och jämföra grupperingar bland klienter som fått genomföra en ASI-intervju hos Kriminalvården. Studien bygger på 2 317 intervjuer med fokus på missbruksproblematik, gjorda under perioden 2008-2010. Vi illustrerar grafiskt intressanta samband och tittar även på hur klienternas hjälpbehov varierar inom olika livsområden. Ytterligare en aspekt av studien är att utvärdera datamaterialets kvalitet samt att studera eventuellt bortfall för de olika variablerna. Materialet är av relativt god kvalitet och förekomst av respondenters vägran är inte tillräckligt omfattande för att påverka analyser och slutsatser. De felaktigheter som kunde konstateras härhör nästan uteslutande från tillvägagångssätt vid inmatning av data i systemet. Eftersom flertalet av variablerna är kvalitativa visade sig lämpliga analysmetoder vara chi-två-test, korrespondensanalys samt associationsanalys. Den stora majoriteten av våra resultat bekräftar den bild flera tidigare studier ger av gruppen missbrukare och få oväntade samband kunde konstateras. En majoritet av klienterna är män (85%) och den genomsnittliga åldern är 34 år. Intervjuarskattningar av klienternas hjälpbehov visar att narkotika och kriminalitet utgör de absolut största problemen. Dominerande drog är amfetamin (18%), följd av alkohol (15%) och cannabis (10%). Vi kan konstatera att ett flertal signifikanta skillnader föreligger mellan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper. Unga klienter uppvisar överlag större problem med kriminalitet, narkotika, arbete/försörjning och psykisk hälsa. Med ökande ålder följer istället svårigheter med fysisk hälsa och alkohol. Män uppger vanligen att de har större problem med kriminalitet och narkotika, medan kvinnor ofta redovisar ett större hjälpbehov inom områdena familj/umgänge, fysisk hälsa och psykisk hälsa. / With an explorative approach, this master thesis attempts to map associations and compare groupings of clients who have undergone an ASI Interview by The Swedish Prison and Probation Service, Kriminalvården. The study is based on 2 317 interviews carried out during the period 2008-2010, focusing on abuse of alcohol and narcotic substances. We will graphically illustrate interesting associations and study how the need for help varies throughout different areas of the respondents’ lives. Another aspect of this study is to evaluate the quality of the data material and to investigate non-response in the different variables. The quality of the material is fairly high and non-response is not extensive enough to affect analysis and inference. The errors found are almost exclusively due to how data is fed into the system. Since the majority of variables are qualitative, appropriate methods of analysis proved to be chi-square tests, correspondence analysis and association analysis. Most results confirm the existing image of an abusive personality, which has been presented in several studies before this one. A majority of the clients are men (85%) and the average age is 34 years. Interviewer estimates of the respondents’ need for help show that narcotic substances and criminal behavior are by far the greatest problem areas. The predominant drug is amphetamine (18%), followed by alcohol (15%) and cannabis (10%). We have established several significant differences between men and women, and between clients of different age groups. Young respondents show greater problems concerning criminal behavior, narcotic substances, work/providing and psychological health. With increased age we see enhanced difficulties regarding physical health and alcohol. Men more often exhibit problems concerning criminal behavior and narcotic substances, while women need increased help in areas of family/social life, physical health and psychological health.

The purpose of this study was to examine how the needs of social assistance for people with substance abuse are assessed in accordance to The Swedish Social Services Act 4th chapter 1§. The purpose was also to examine how substance abuse is assessed as a social problem by social workers, how the municipal guidelines concerning social assistance for substance abuser were constructed in relation to the Social Service Act and finally how social workers made their assessments of the need of social assistance to people with substance abuse in relation to the legislation. The sample was made among the municipalities in the county of Stockholm. Municipal guidelines were studied in 18 municipalities by content analysis. A sample of 11 social workers was chosen from 5 municipalities. A vignette study was used as method. The results have been analyzed by using a sociology of law approach, based on the theory of the law as mainly a ruling function. The results of the study show that both the construction of municipal guidelines and social workers’ assessment of the need of social assistance to people with substance abuse were based on restrictions with no connection in The Social Service Act. Social workers who did work in a municipal, where there were no special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse, more frequently made their assessments according to the law. The result was the opposite for social workers working in municipals with special guidelines regarding social assistance to individuals with substance abuse. The results also indicated that social workers, as well as municipal politicians, showed little knowledge and ability to align the social work to current legislation and legal practice.

I have conducted a review on four countries in Scandinavia and the goal was to create a better understanding about what has caused homelessness in this countries. The result shows that the causes of homelessness can be explained by a variety of reasons. The most common causes of homelessness were related to mental illness and drug abuse. There where also other causes of homelessness, which was considered normal in Scandinavia. Examples of other causes were eviction, unemployment, housing policy, housing shortage, payment of debts, separations and family problems.

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten förutsätter att de professionella ställer sig positiva till forskningsbaserad kunskap om insatser och användandet av bedömningsinstrument. I vår studie undersöks vilken tilltro socialarbetare på vuxenenheten i en mindre stad har till bedömningsinstrumentet Addiction Severity Index (ASI). Studien är en kvalitativ undersökning och semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att besvara syfte och frågeställningarna. Sammanlagt har sex respondenter intervjuats varav fyra handläggare, en projektledare samt enhetschefen på verksamheten. Forskning visar att handläggare upplever olika fördelar och nackdelar i användandet av ASI. Av resultatet framgår att handläggarna använder ASI Grund regelbundet i sitt arbete men att det finns svårigheter med att implementera ASI Uppföljning. Samtliga handläggare upplever att ASI Grund är tidskrävande och har en del invändningar mot vissa av frågorna. Trots detta uttrycker de ändå att användandet av ASI kan bidra till ett rättsäkerhetsperspektiv, ett strukturerat arbetssätt och en bra grund inför behandlingsplaneringen. I studien diskuteras även förbättringsområden inom ASI. / Evidence-based practice in social services presupposes that the professionals are in favor of research-based knowledge on services an the use of assessment instruments. The purpose of this study is to examining the confidence of social workers in an adult unit, in a small town has to assess the instrument Addiction Severity Index (ASI). The study is a qualitative survey ans semi-structured interviews were chosen as a method to answer the purpose and research questions. A total of six respondents were interviewed; four social workers, one project manager and the head of unit in operation. Research shows that social workers experience different advantages and disadvantages in the use of ASI. The results show that social workers use the ASI on a regular basis in their work, but there are difficulties in implementing the ASI follow-up interview. All social workers feel that the ASI base interview is time consuming and has concerns with some of the questions. Nevertheless, they express that the use of the ASI can contribute to a legal security perspective, a structured approach and a good basis for treatment planning. The study also discusses areas for improvement in the ASI.

Bakgrund; I Sverige fanns år 2009, enligt Statens Folkhälsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med åtminstone en förälder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. Således fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass där barnen var under 18 år, som var drabbade. Syfte 1; Att undersöka hur elever i årskurs 8 såg på skolan som en           hälsofrämjande arena för att bredriva information om missbruk. Syfte 2; Att undersöka om en intervention med föreläsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjälpinstanser för barn och ungdomar som växte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa områden.  Metod: Målgruppen var två klasser i årskurs åtta på en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades på tidigare publicerat material inom området missbruk. Interventionen bestod av två likadana föreläsningar om missbruk för två olika klasser. Instrumenten som användes för att mäta kunskapsökningen hos eleverna, var två egenhändigt komponerade enkäter. Resultat: Resultatet kring elevernas syn på skolans roll som hälsofrämjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation på, helst av personal med erfarenhet inom området, och att mer information om missbruk behövdes i skolan. Kunskapsnivåerna hos eleverna presenterades i fyra olika kategorier: vad som kunde missbrukas, kunskap kring omfattningen av hur många barn och ungdomar som växte upp med missbrukande föräldrar, konsekvenser av detta samt vilka hjälpinstanser man kunde vända sig till om man som barn och ungdom växte upp i hem där missbruk förekom. Kunskapsläget ökade i samtliga kategorier. Implikation: Eftersom interventionen gav ett positivt resultat gällande kunskapsökningen kring missbruk i den undersökta skolan samt att utökad missbruksinformation i skolan efterfrågades av eleverna, finns goda möjligheter att överföra interventionen till andra skolor. En potentiell spridning av information om missbruk till andra arenor utöver skolan, såsom fritidsgårdar, var önskad av eleverna, och är således möjlig. Eleverna uttryckte även ett behov av att utveckla ett samarbete mellan skolan och hjälpinstanser som arbetar med missbruksfrågor, något som kan vara en viktig fråga för framtiden. / Background; According to the Public Health Institute, in the year 2009, approximately (FHI) 385 000 children under 18 years of age grew up with at least one parent who suffered from alcohol- or drug addiction. Therefore approximately four or five students in every class were affected.    Aim 1: To examine how students in eight grade viewed the school as an health promoting arena, appropriate to carry out information about addiction.   Aim 2; To examine whether an intervention with lectures and information about help organisations for children and adolescents who grew up in environments where addiction occured, could increase the knowledge of the students within these issues.   Method: The target audient were two eight grade classes in a junior high school inHalmstad,Sweden. To answer the aim of this study, an intervention based on earlier published material in the field of addiction, was made. The intervention contained the same lecture about addiction, for two different classes. The instruments being used to measure the improvement of the student’s knowledge were two own-compositioned surveys.   Results: The results showed that the students considered school to be a good arena to receive information about addiction, preferably by people with experience within the addiction field, and that more information about addiction were needed in school. The   levels of knowledge of the students were presented in four different categories; what could be abused, knowledge about the extent of how many children of school age that were affected by growing up with parents with substance abuse problems, consequences from growing up under these circumstances and also where to seek help if you as a child or adolescent were in need of it. The knowledge of the students increased in all of these categories.   Implication: Because the intervention showed positive results regarding the increase of knowledge in the field of addiction and that extended information about addiction in school was requested by the students in the examined school, the possibilities to transfer the intervention to other schools are good. A potential distribution of information about addiction to other arenas, such as youth recreation centers, outside the school was requested by the students, and is therefore possible. The students also expressed a need for a development of a collaboration between school and help organisations who work in the field of addiction, which can be an important issue for the future.

People with severe mental illness and co-occurring substance abuse are an especially vulnerable group in society as health care for those is shared between municipality and county council. There is an associated health need of this target group so the interaction of the social services and the psychiatric care is of great importance. However, there are shortcomings in this interaction with results in that people with dual diagnosis do not always receive adequate care. Diverse knowledge and explanatory models may create problems for the interaction as they include different ways to define, understand, explain and deal with a problem. The purpose of this study was to examine how the interaction between the social service addiction treatment and the psychiatric care is, concerning people with dual diagnosis, focusing on how their respective knowledge and explanatory models affect the interaction. The study was conducted in a county where we interviewed seven people in the social services addiction treatment and the psychiatric care. We used qualitative interviews conducted with the help of a semi-structured variant. The theoretical perspectives that were applied in the study were the theories of; interaction, science- and knowledge-based controversies, and some concepts from the new institutionalism. We concluded that interactions occur in various forms and at a high level of ambition between the social services addiction treatment and the psychiatric care in regards to people with dual diagnosis. We also concluded that the diverse professional knowledge and explanatory models affects the interoperability through the creation of theoretical controversies. / Personer med en allvarlig psykisk sjukdom och ett samtidigt missbruk är en extra utsatt grupp i samhället då vården för dessa delas mellan kommun och landsting. Det föreligger ett kombinerat vårdbehov för denna målgrupp vilket medför att en samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin är av stor vikt. Dock föreligger brister i denna samverkan vilket medför att personer med dubbla diagnoser inte alltid erhåller adekvat vård. Skilda kunskaps- och förklaringsmodeller kan skapa problem för samverkan då de inkluderar olika sätt att definiera, förstå, förklara och hantera ett problem. Syftet med denna studie var att undersöka hur samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin sker kring personer med dubbeldiagnos, med fokus på hur deras respektive kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan. Studien utfördes i ett län där vi intervjuade sju personer inom socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som utfördes med hjälp av den semistrukturerade varianten. De teoretiska utgångspunkter som tillämpades i studien var teorier om; samverkan, vetenskaps- och kunskapsbaserade kontroverser samt vissa begrepp ur nyinstitutionalismen. Vi drog slutsatsen att samverkan mellan socialtjänstens missbruksvård och psykiatrin kring personer med dubbeldiagnos sker i olika former och på en hög ambitionsnivå. Vi drog även slutsatsen att verksamheternas skilda kunskaps- och förklaringsmodeller påverkar samverkan genom att det uppstår teoretiska kontroverser.

Tolvstegsmodellen som är grunden till Anonyma Alkoholisters, AA:s rörelse med fler, har allt sedan trettiotalet varit ett avgörande stöd för tusentals människor som velat ta strid med sitt missbruk. Ett centralt värde i denna rörelse är värnandet av sitt oberoende och av sin anonymitet. Oberoendet gäller kyrka och offentlig sektor likväl som privata organisationer. Ett andra centralt värde är andlighet för den enskilda och i grupp. Vägen till denna andlighet är alltså inte någon kyrkas utan missbrukarens. Hur ser denna andlighet ut som enbart är till för att stödja strävan mot nykterhet? Gruppen är en mycket viktig del i de tolv stegen. Att den lever vidare dag för dag, sprids och blir fler grupper. En missbrukares liv är fyllt med konflikter, att dessa destruktiva sidor inte ska tas in i gruppen är grundläggande. Därför har de tolv traditionerna vuxit fram inom rörelsen. Tolvstegsrörelsens andliga betoning, fokusering på vikten av en högre makt och Gud har behövt vara så utformad för att möjliggöra samling för människor vars engagemang inte varit kyrkoideologiskt. Utgångspunkten har varit allvarlig men ändå inte akademisk, att få bukt mot olika sorters livsförgörande missbruk. Har det varit möjligt inom tolvstegsrörelsen att hitta eller skapa en andlighet och gudsbild som är nyttig och förenande? Hur är den apostoliska trosbekännelsen Gudsuppfattning jämfört med tolvstegsrörelsen? Syftet med uppsatsen är att skildra gudsuppfattningen i tolvstegsrörelsens litteratur och gärning och jämföra den med den apostoliska trosbekännelsen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilket sätt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgått tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av på vilket sätt tron har används för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid är med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsätta kämpa, en kraft som värmer inombords, vill väl och som inger lugn. Tron på att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro på en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap säger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket. Tron har sammanfattningsvis varit ett sätt för dessa personer att orka gå vidare under en tuff period av sina liv. / Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Larsson".

Den 1 juli 2005 upphörde polisens befogenheter till självständiga omhändertaganden med stöd av lag (1988:870) om vård av missbrukare (LVM). Förändringen var ett resultat av lagstiftarens önskan av att renodla beslut av social karaktär till socialtjänsten. Eftersom socialtjänsten står för såväl utredningen som senare ansökan om tvångsvård i rätten ansågs förslaget naturligt i en sammanhängande vårdkedja. För den enskilde polismannen på fältet innebar den nya lagen inte bara att befogenheten av ingripa för att säkerställa vård nu gavs en mer akut utformning, utan också att den hamnade såsom en bestämmelse i polislagen med hänvisning till det tidigare lagrummet (13 § LVM). Enligt tidigare ordning kunde poliser på fältet fatta självständiga och interimistiska beslut om LVM i brådskande situationer och i andra fall överlåta eventuella beslut åt till företrädare för polismyndigheten. Beslutsordningen möjliggjorde för polismannen att föredra ett ärende och i förekommande fall rådgöra kring innebörden av ett enskilt rekvisit och huruvida rättsfakta i det enskilda fallet svarade mot det. Det kan därför finnas skäl att tro att polismännens kunskaper om LVM kan ha varit större innan förändringen, och att risken är stor att dessa självständiga beslut resulterar i viss kunskapshämning. Det ”nya” lagrummet, 12a § polislag (1984:387) ger en polisman rätt att under vissa förutsättningar omhänderta missbrukare genom att först göra en självständig bedömning av rättsfakta i situationer av brådskande karaktär. Genom lagrummet har polismannen inte bara att ta ställning till rena skyndsamhets-, och skaderekvisit utan också till att göra en prognos om det kan bli aktuellt med tvångsvård. Prognosen om tvångsvård sker i två steg där det första kommer av frågan om det skäligt att anta att socialnämnden omedelbart kommer att omhänderta missbrukaren. Av den lagtekniska överlappningen följer också att beakta portalparagrafen i LVM frågan om huruvida det är sannolikt att rätten kommer att besluta om vård. Polismannen måste således självständigt och i en isolerad situation söka sätta sig in i hur en annan myndighet och en domstol kan komma att besluta, något mynnar ut i att flera frågor är tvungna att ställas. Gällande rätt ger vid handen att de situationer som åsyftas för att ett lagligen grundat omhändertagande ska kunna ske är att de ska vara av mycket allvarlig karaktär och kräva en omedelbar åtgärd. I förarbetena till den nya lagen låg bland annat en statlig utredning som kvantitativt undersökte i vilken omfattning polisen beslutade om omedelbara omhändertaganden med stöd av 13 § LVM. En av flera slutsatser var att städerna Umeå och Sundsvall stod för anmärkningsvärt många omhändertaganden sett till vad som var fallet i övriga landet. Enbart Sundsvall svarade under en period för mer än 10 procent av samtliga beslut om omedelbara omhändertaganden som polisen gjorde i hela landet. Genom den kvantitativa undersökning som denna studie presenterar kan konstateras att Sundsvall fortfarande står för anmärkningsvärt många omhändertaganden i förhållande till andra orter. Rättstillämpningen bland de undersökta städerna och länen har i regel samtidigt sjunkit avsevärt jämfört med vad som var fallet med den gamla beslutsordningen. I en studie av kvalitativt slag där 70 omhändertagandeblad från Sundsvall och sju länspolismyndigheter undersökts, kan konstateras att det föreligger en anmärkningsvärd diskrepans mellan gällande rätt och de rättsfakta som följer av undersökt empiri. Trots en mycket vid bedömning av rättsfakta och en extensiv bedömning av gällande rätt rörande begreppen ”fortgående missbruk” och ”överhängande och allvarlig risk för missbrukarens hälsa” lever den undersökta dokumentationen bara upp till gällande rätt i 41 procent av fallen. Slutsatsen är att en komplex lagteknisk konstruktion av överlappande slag resulterar i färre antal polisiära omhändertaganden och att majoriteten av den polisiära dokumentationen inte lever upp till lagstadgade krav. / On July 1, 2005, the police force’s powers to independently arrest with the support of Law (1988:870), which includes care of addicts (LVM), ended. The change was a result of the legislator’s desire to reorganize decisions of an individual’s character to the Social Services.Since the Social Services are in charge of both the investigation as well as the application for involuntary care through the Court System, the proposal seemed appropriate in a continuous care chain. For the individual police officer in the field, the new law meant not only that the powers to arrest in order to ensure care now were given a more acute format, but that also the powers became a provision in the police law with reference to the previous Law (13 § LVM). According to the previous arrangement, the police officers in the field could make independent and provisional decisions about LVM in urgent situations and in other cases, leaving the potential decisions to representatives of the police force.  The decision-making procedure allowed the police officer to prefer a case, and where appropriate, seek advice on the implications of individual acts and whether evidence existed for the case. There are therefore reasons to believe that the police officers’ knowledge regarding LVM may have been larger prior to the change, and that the risk is great that these independent decisions may result in particular skill inhibition.The "new" law, 12a § police law (1984: 387) gives a police officer the right to, under certain circumstances, arrest drug users by first making an independent assessment of the evidence in situations of urgency. Through the law, the police officer must not only make a decision of the urgency and the potential of harm to the individual, but also make a prediction whether the individual may need involuntary care. The prediction of involuntary care takes place in two steps where the first one involves the question whether it is fair to assume that the Social Services will immediately detain the addict. The technical overlap of the law also means that one must take into account the paragraph in LVM regarding the question whether it is likely that the court will rule on care for the addict. Thus, the police officer must therefore independently and in an isolated situation, attempt to predict what a different agency and court may decide, resulting in a number of issues that are yet to be addressed. The current law states that situations where a legally founded arrest can be made include those which are very serious in nature and those that require immediate action.Background research to the new law included a government funded study which quantitatively examined to what extent the police decided on the immediate arrests pursuant to section 13 § LVM. One of several conclusions was that the cities of Umeå andSundsvallhad a remarkable number of arrests compared to the case in the rest of the country.  In a given time period, the police in the city of Sundsvall made more than 10% of all decisions of immediate arrests in the whole  country. As a result of the quantitative study that is presented, it can be argued thatSundsvallstill stands for a remarkable number of arrests in relation to other cities. Enforcement of the law among the surveyed cities and counties has generally simultaneously dropped considerably compared to what was the case with the old decision-making procedure. In a qualitative study where 70 arrests fromSundsvalland seven county police agencies were investigated, it can be concluded that a remarkable discrepancy between the law and the evidence that follow. Despite a wide-ranging assessment of the evidence and an extensive assessment of the current law concerning the concepts of "ongoing abuse" and “imminent and serious risk to the addict’s health” the examined documentation only supports the current law in 41% of cases. The conclusion is that a complex technical structure of overlapping laws results in fewer number of police arrests and that the majority of the police documentation does not live up to the legal requirements.